1515
Annons

Debatt: Ett land med alla möjligheter

Tänk globalt, ät lokalt är en gammal devis som kanske aldrig har varit så aktuell som den är nu med en nyss avklarad pandemi och ett pågående krig i Europa, skriver Mattias Espert, Ordförande Sveriges Grisföretagare.

Foto:Johan Bävman/TT

Vi bönder har i många år bekymrat oss över Sveriges låga försörjningstrygghet och hur sårbara vi är om vi hamnar i kris, oavsett om det kommer från naturkatastrofer eller främmande makt. 

Det var bland annat därför som riksdag och regering beslutade om en nationell livsmedelsstrategi 2017 med målet om att öka den svenska livsmedelsproduktionen.

Året efter strategin blev klubbad drabbades vi av en torka som många ännu inte har återhämtat sig efter. Sedan kom pandemin och den 24 februari 2022 ändrades förutsättningarna återigen på ett sätt som vi ännu inte ser slutet av.

Mina grisar hemma på gården är lyckligt ovetande om all grymhet och lidande som just nu plågar våra medmänniskor i Ukraina. De får sin mat, trots att fodret är rekorddyrt. De får sin omsorg och de fortsätter att vara bland de friskaste grisarna i hela världen. 

Det exceptionella kostnadsläget gör att många av mina kollegor nu står och funderar på om de har råd att så sina fält i år och nästa år. Vi med djur funderar på om vi måste minska eller upphöra med vår uppfödning.

Vi lantbrukare lever i långa tidscykler men är i ett system som är byggt på ur hand i mun-mentaliteten. Men det behöver inte vara så. Vi har en stor potential i att öka vår matproduktion, att öka antalet biogasanläggningar, nyttja de hållbara lösningarna från våra skogar och att minska vårt beroende av rysk gas och olja. Vi bor i ett klimat där vi inte behöver använda lika mycket växtskyddsmedel som i andra länder, där våra djur dricker regnvatten, är friska och där jordarna är bördiga.

Förutsättningarna för ett livskraftigt lantbruk kunde faktiskt inte vara bättre. Men ska vi fortsätta att ha en livsmedelsproduktion i Sverige måste alla ta sitt ansvar. Jag som grisuppfödare, du som konsument och alla andra i kedjan mellan min grisgård och ditt kylskåp.

Redan för ett år sedan märkte vi av kostnadsökningarna på bränsle, el och foder och i det konstant ökande kostnadstrycket pressas nu många svenska lantbruksföretagare. Frågan som ställs på var mans gård är: Har jag råd att fortsätta att producera mat?

Frågan är förståelig eftersom priserna på allt skenar okontrollerat, utan att inkomsterna följer med. För att vi grisbönder ska få kostnadstäckning måste vi få minst 4 kronor mer per kilo. Detta gäller i dag, men det är så stora variationer dag från dag så vad som gäller i morgon har vi ingen aning om. Det vi ser är att prognoserna inte visar på sänkta priser framåt.  

Som det är i dag får en svensk bonde endast en femtedel av den krona som du lägger på svensk mat. Ett dyrare svenskt kött riskerar att leda till att allt fler köper importerat kött, från länder som hanterar sina djur på ett sätt som skulle ge fängelsestraff i Sverige. Ökar andelen importerad mat i våra varukorgar pressas Sveriges bönder ytterligare. 

Precis som de skenande kostnaderna till stor del är en konsekvens av vad som händer i andra delar av världen, så är lägst-pris-mentaliteten ett konstant hot mot det svenska hållbara lantbruket.

För hållbarhet kostar och någon måste betala. Som det är nu tar bonden hela risken men får bara 20 öre av den krona du lägger på svenska livsmedelsprodukter.  

Om högre priser leder till att färre konsumenter köper den svenska maten, så leder det inte bara till nedlagda företag, minskad självförsörjningsgrad och igenväxta marker. Det raserar också decennier av hårt arbete med ett hållbart lantbruk med hög djuromsorg. 

Dessutom leder det till ökad sårbarhet. Svensk matproduktion är en central del i vårt civilförsvar.

Att köpa svensk mat är alltså en investering i hållbart svenskt lantbruk och en investering i vår beredskap. 

Det svenska lantbrukets beroende av insatsvaror från diktaturer måste också minska och även där finns en del av lösningen i det gröna näringslivet.

Vi har naturresurserna i gödsel som kan bli biogas och skogen som kan förse oss med både energi och bränsle.

I och med klimatförändringarna får vi allt oftare rapporter om skördar som torkar eller regnar bort i andra delar av världen. Här har vi faktiskt även ett ansvar gentemot övriga världen. Vi alla som bor och verkar på de bördigaste delarna av vårt gemensamma klot måste också ta vårt gemensamma ansvar för att vi ska kunna producera mat både till oss och till den befolkningen i de länder där jordarna inte är lika gynnsamma för jordbruk.

Vi i de demokratiska länderna måste också ta vårt ansvar att minska vårt beroende av diktaturer. 

Vi bönder vill inget annat än att fortsätta arbeta för ett livskraftigt lantbruk. Vi vill bygga våra hållbara företag, vi vill utveckla, vi vill bo kvar och vi vill visa vår tidigare generation att det som har byggts upp fortsätter att utvecklas. Men då måste vi ha politikerna med oss. Vi måste ha rimliga lagar och regler. Vi måste ha myndighetspersoner som hjälper oss att bli bättre. Vi måste ha hela livsmedelskedjan och dig som konsument med oss. 

Vi kan inte gå till vårt jobb och se röda siffror på sista raden dag ut och dag in. Det ökar risken för olyckor i en redan farlig bransch, nedläggning och att nästa generation väljer andra yrken – vilket i sig vore förödande.

Glädjande nog har EU nu aviserat att de vill se en ökad matproduktion i hela EU. Det är en viktig signal eftersom 24 kvadratmeter åkermark förstörs varje sekund i Europa. Även i Sverige minskar åkermarken, oftast på grund av kommunala beslut att bygga lagerlokaler eller hus. Den åkermark du en gång har byggt på går inte att återställa. Det är bra att EU agerar och jag hoppas att fler kommuner i Sverige ska värna om sin värdefulla åkermark. Men det är märkligt att det krävs ett krig i Europa för att makthavare ska förstå vikten av försörjningstrygghet.

Det fruktansvärda kriget pågår nu, de viktiga sanktionerna som till stor del ligger bakom de skenande priserna pågår nu. Därför måste också våra politiker agera nu.

Även om det tar tid att bygga upp beredskapslagren så finns det snabba lösningar att tillgå för att kickstarta förändringsarbetet.

LRF:s förslag om en nollskatt på diesel är ett exempel. Utökad satsning på biogasanläggningar, som föreslås i Helena Jonssons utredning vägen mot ett fossilfritt lantbruk är ett annat.

Det skulle inte bara stärka oss på gårdarna. Det skulle även stärka vår försvarsförmåga. I Sverige är problemen många men möjligheterna är oändliga, vi ska bara se dom och våga satsa på dom 

Mattias Espert, Ordförande Sveriges Grisföretagare 


Innehåll från Sluta GrävAnnons

Så driver markskruven från Sluta Gräv på hållbarhetsarbetet inom bygg- och energisektorn

Markskruvar kan ofta ersätta betongplintar och betongfundament inom byggsektorn. Resultatet är kraftigt minskade utsläpp av koldioxid genom en byggnads livscykel.

– Det här är en teknik som är disruptiv och som helt kommer att förändra synen på hur vi bygger hus och andra konstruktioner, säger Richard Alm, vd på företaget Sluta Gräv.

Solcellsparker har nu börjat uppföras med markskruv som fundament för att ytterligare öka hållbarheten i projektet.

Cirka 40 procent av världens koldioxidutsläpp kommer från byggnader, varav 80 procent kommer från själva byggtillfället. Behovet av ett markfundament som bidrar till minskad klimatpåverkan vid byggnation av exempelvis bullerplank, solcellsanläggningar på mark, Attefallshus och trädäck är därför stort.

Företaget Sluta Gräv har utvecklat en teknik där stora skruvar kan ersätta betongplintarna till en grund, genom att skruvas ner på tillräckligt stort djup. Ovanpå skruvarna byggs konstruktionen.

Förutom att hållfastheten och stabiliteten blir större, krävs betydligt mindre naturresurser och energi, samtidigt som det går mycket fortare och allt detta till ett betydligt lägre pris.

– Det här är ett teknikskifte. Vi brukar jämföra med hur man tidigare spikade gipsskivor och altantrall men nu istället skruvar dessa. Man har grävt plintar sedan stenåldern och nu finns en ny teknik som är bättre och billigare, säger Richard Alm.

En markskruv sänker koldioxidutsläppen med 60 procent i jämförelse med en betongplint.

Skruven från Sluta Gräv är gjord av stål

Själva skruven är tillverkad av vanligt, galvaniserat stål och finns i olika modeller beroende på vad de skall användas till samt vilka jordförhållanden som råder.

Skruven kan återanvändas flera gånger, till exempel när man river ett hus. Den dag skruven blir för sliten kan metallen återvinnas.

– Det är ett enormt steg jämfört med betongplintar. Cement återanvänds inte. Varje gång man ska bygga nytt på betongplintar, måste man ta till nya resurser från ett kalkbrott till cementen för att skapa betongen. Då är det mycket mer hållbart att använda våra markskruvar, säger han.

Utbyggnaden av förnyelsebara energikällor i Sverige går nu snabbt, bland annat i form av solcellsparker som uppförs på stora landarealer.

– Vi jobbar väldigt mycket med solcellsparker genom flera av de största svenska solcellsföretagen. För detta ändamål är markskruven idealisk då den bidrar till ökad hållbarhet och minskade utsläpp och minskad resursallokering för hela projektet, säger Richard Alm.

Om 10–15 år spår Sluta Gräv att markskruven är en ursprungsprodukt. Den

har en tydlig hållbar miljöprofil, hög skalbarhet och möter byggmarknadens, och privatpersonens, högt ställda krav på en produkt som bidrar till ökad produktivitet, är kostnadseffektiv och hållbar.

Elisabeth Lodin är PR & Kommunikationsansvarig på Sluta Gräv.

– Vi ser en byggbransch som är inne i ett stort paradigmskifte där byggföretag, om de inte har en miljöklassificerad produkt, blir bortsållade på en gång i en upphandling. Därför är det viktigt att alla aktörer tar ansvar och ställer om till ett mer hållbart och miljömässigt byggande. Vår markskruv är en del av det, avslutar hon.

Om Sluta Gräv
Sluta Gräv är Sveriges största leverantör av kostnadseffektiv markförankring via markskruvar. Sluta Grävs egenutvecklade markskruv är en modern och kostnadseffektiv markförankring som snabbt och hållbart skapar ett stabilt markfundament för stora och små byggprojekt.

Företaget är baserat i Helsingborg, och har 130 partners som är auktoriserade montörer av Sluta Grävs markskruv.

Läs mer på www.slutagrav.se

Mer från Sluta Gräv

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sluta Gräv och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?