ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Debatt: Ett klimatprogram för nästa regering

  • Svante Axelsson. Foto: Fredrik Hjerling

DEBATT. I och med klimatlagen måste Sverige bli klimatneutralt före 2045. Det kommer att kräva stora politiska insatser. Här är tio förslag på politiska beslut som är viktiga att genomföra under nästa mandatperiod, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

Sverige har en klimatlag och ett blocköverskridande klimatmål om att vara klimatneutralt före 2045. Oberoende vilken regering som Sverige nu kommer att få blir dess uppgift att genomföra en politik så att dessa mål uppnås. Utmaningen är gigantiskt, men inte omöjlig.

Det positiva är att klimatpolitiken har ändrat karaktär. Från att ha varit en ren miljöfråga är den i dag en viktig del av Sveriges närings- och exportpolitik. Sveriges vision om att vara en av världens första fossilfria välfärdsnationer är helt enkelt en klok affärsstrategi för Sverige. Genom att vara en permanent världsutställning för klimatsmart teknik kan Sverige vara ett framgångsrikt exportland samtidigt som den nya tekniken sprids snabbt över världen.

Det kommer att krävas en aktiv politik och ett stort mått av samarbete i riksdagen. Med en gemensam målsättning, som också har ett brett stöd hos både näringsliv och kommuner, finns det dock en bra utgångspunkt för att komma överens om nödvändiga reformer. Här är tio förslag på politiska beslut som är viktiga att genomföra under nästa mandatperiod.

Först av allt måste utsläppen från trafiken minska snabbt.

* Bestäm en bränslebyteskurva från 2020 till 2030. En av grundbultarna för att nå klimatmålet före 2030 är att alla dieselbilar och bensinbilar kör på mer förnybara drivmedel. Flaskhalsen på kort sikt är tillgången på hållbara drivmedel. För att sänka risken för de företag som vill investera i bioraffinaderier måste Bränslebyteslagen visa hur mycket reduktionen av klimatpåverkan från drivmedlet ska öka per år för att nå minst 40 procents reduktion för bensin och diesel till 2030. Den tydligheten är nödvändig för att investeringarna ska ta fart.

* Lägg fast en samlad elektrifieringsstrategi för vägtransporterna. En snabb elektrifiering av transporterna är en viktig förutsättning för att nå klimatmålet. Men det saknas en sammanhållen strategi som ger olika aktörer tydliga uppdrag i hur och när de olika delarna ska genomföras. Det behövs ett förutsägbart och förenklat ansökningssystem för ökat stöd till laddinfrastruktur i hela landet för både personbil och lastbil. Utöka Energimyndighetens samordningsuppdrag för laddinfrastruktur till att även genomföra en elektrifieringsstrategi för biltrafiken och genomför en inventering om hur mycket elnätet måste förstärkas för att klara av denna elektrifiering av trafiksektorn.

* Utvidga och skärp Stadsmiljöavtalen. Utvärderingen av dagens stadsmiljöavtal visar att dessa är ett steg på vägen för att styra om biltransporterna i större städer till moderna mobilitetslösningar. Begränsning av hälsovådliga utsläpp och buller ger en minskning av koldioxidutsläpp som en ren bonuseffekt. Stadsmiljöavtalen bör skärpas i likhet med hur det är utformat i Norge där städerna lovar att inte öka biltransporterna i utbyte mot investeringsstöd som skapar mer innovativa lösningar av stadens hela mobilitetsuppdrag.

* Gör reseavdraget mer träffsäkert. I dag kostar reseavdragen över 5,5 miljarder kronor om året. Enligt en undersökning av WSP används avdraget allra mest av höginkomsttagare i de tre storstadslänen. Reseavdraget bör göras effektivare och riktas mot de områden i landet som har dåligt utbyggd kollektivtrafik.

* Premiera användning av ”miljölastbilar” genom att införa en dubbel avskrivning. I dag utgör ”miljölastbilar” cirka 15 procent av alla nya lastbilar. Teknikutvecklingen går dock fort för lastbilar som kör på etanol, RME, biogas i olika former, vätgas och nu även batterier. Dubbel avdragsrätt behövs för att knuffa i gång marknaden under en relativt kort tidsbegränsad period. Det skulle också gynna Scanias och Volvos satsningar på nya tekniska lösningar.

* Besluta om att ”miljöbil” är lika med ”bonusbil”. Dagens bonusbilar som får statligt stöd inom bonus-malussystemet är el (inklusive vätgas), laddhybrider och biogas bör vara den nya definitionen av ”miljöbil”. Staten ska med vissa undantag bara köpa ”miljöbilar” i alla sin upphandling från och med 2020.

* Genomför den godstransportstrategi som ligger på bordet. Godstransporterna förväntas öka med 50 procent till 2030. Tillväxten av godstransporter måste i ökad omfattning gå på sjön och järnvägen, samtidigt som lastbilstransporterna ska bli fossilfria. I väntan på att lastbilstransporterna ska betala korrekta priser behöver järnvägens och sjöfartens konkurrenskraft öka bland annat genom ett omlastningsstöd mellan väg och järnväg/sjöfart.

För det andra ska industriutsläppen ned till nära noll. Industribranschernas färdplaner inom fossilfritt Sverige visar att klimatpolitiken inte längre handlar om att fokusera på globalt kortsiktigt kostnadseffektiva åtgärder i andra länder utan om att utveckla ett innovativt och konkurrenskraftigt svenskt näringsliv.

* Utveckla en marknad för negativa utsläpp. Slut ett avtal med Norge om att lagra koldioxid under havsbotten. Koldioxiden kan fångas in vid stora utsläppskällor som cementproduktion eller fjärrvärmeverk (som blir klimatpositiva om det eldas med biobränsle). Koldioxiden kan sedan deponeras under Nordsjön eller användas i nya produkter med lång hållbarhet.

* Upphandla fossilfria lösningar. Trafikverkets ökade krav på minskad klimatpåverkan vid väg- och järnvägsbyggen är ett gott exempel på upphandlingens förändringskraft. Byggsektorn i Sverige har ambitionen att vara klimatneutral 2045. Därför bör staten och kommunerna i ökad omfattning upphandla byggnader med kraftigt minskade utsläpp i byggprocessen och i senare skede endast helt klimatneutrala byggnader.

* Utveckla Industriklivet. Statens roll i klimatomställningen är i första hand att minska de ekonomiska riskerna för företagen, så att de vågar investera i klimatsmarta lösningar. Långsiktiga klimatmål, kvotplikter samt fossilfri offentlig upphandling är exempel på åtgärder som sänker företagens risker. Men det behövs också statliga garantier och konkreta pengar som betalar för den risk som ingen annan vill ta.

Industriklivet har till exempel varit till stor nytta för utvecklingen av fossilfritt stål och Klimatklivet, som till 70 procent av har gått till företag, har bland annat stöttat företag som ska göra biodiesel av sågspån. Ekonomiskt direktstöd är effektivare än skatteavdrag eftersom många nybildade konsortier som investerar i ny teknik inte har någon vinst och därför heller inte har någon skatt att dra av.

Det är viktigt att genomföra kraftfulla åtgärder inte bara för att åstadkomma en snabb minskning av våra egna utsläpp utan allra viktigast är att klimatpolitiken bidrar till att utveckla ett attraktivt välfärdsland med ett konkurrenskraftigt näringsliv så andra länder lockas att följa efter. Att göra andra länder avundsjuka är den största makten vi har för att minska de globala utsläppen av växthusgaser.

 

Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies