1515
Annons

Debatt: Energipolitiken hotar svensk livsmedelsförsörjning

Om livsmedelspriserna följde samma logik som energipriserna så skulle en limpa bröd kosta runt 40 kronor i Småland och över 1 000 kronor i Västerbotten.

Det oroliga världsläget gör den inhemska livsmedelsproduktionen och energifrågan ytterst aktuell, skriver företrädare i jordbruk och livsmedelssektorn. 

Foto:Stefan Ed

Det är oroliga tider i världen, och mer än på mycket länge behöver vi en stark inhemsk livsmedelsproduktion. Söder om Dalälven finns 90 procent av Sveriges företag och hushåll. Här finns också majoriteten av vår svenska livsmedelsproduktion, vilken är systemkritisk inte minst i dessa oroliga tider. Investeringar i livsmedelsnäringen är nu omöjliga att räkna hem, och samtidigt urholkas hushållens plånböcker. Det är en fråga om svensk försörjningsförmåga, sysselsättning och om ekonomisk uthållighet i landet.

De flesta har noterat att vi i Sverige har fyra olika priser på el. I södra Sverige nåddes nyligen en ny kritisk gräns med spotpriser på 7,3 kronor per KWh, vilket innebär ett pris på över tio kronor efter skatt och avgifter. I norra Sverige var spotpriset samma timme 17 öre. Med andra ord har vi en icke lika behandling av landets invånare liksom företag, som omvänt skulle innebära att en limpa bröd skulle kosta ca 40 kronor i Småland och över 1 000 kronor i Västerbotten.

Dessa skillnader är nu så stora och på så höga nivåer att vår svenska prispolitik för el dominerar nästan alla andra näringspolitiska frågor.

I de södra delarna av landet ser vi nu en allvarlig kostnadskris. Den slår hårt på vårt lands primärproduktion, det vill säga det som produceras på svenska gårdar och som livsmedelsföretagen sedan förädlar. Lantbrukarna i vårt land liksom livsmedelsproducenterna drabbas direkt genom de höga priserna på energi i produktionen som ofta kommer från el, naturgas eller biogas. Om vi vill ha en stark svensk livsmedelsförsörjning måste vi ge våra lantbrukare tryggheten och konkurrenskraftiga förutsättningar att både våga odla samt fortsätta med sina djurbesättningar.

För livsmedelsproducenterna blir det omöjligt att hantera dessa kostnadsökningar utan att föra dem vidare till konsumenterna. Hushållen kommer därför att drabbas dubbelt, både vad gäller egen energikonsumtion för värme och belysning, liksom när de handlar sin vanliga svenskproducerade mat.

Men politiken kan göra mycket för att rätta till de här skevheterna på energimarknaden både på kort och lång sikt. Det var aldrig meningen att det skulle bli så här stora skillnader i landet, och hela grundtanken med prismodellen för el var att stora skillnader skall undvikas. För tio år sedan sa Svenska Kraftnät att ”vi ska kunna förstärka stamnätet så att priset sammanfaller i de olika elområdena”. Sedan dess har skillnaderna istället ökat successivt.

Även inom EU är det utjämning som prismodellen syftar till. Det heter ordagrant i förordningen att ”Hinder för elflöden mellan elområden ska successivt avlägsnas.” Inom EU är det bara i Sverige där politikerna har låtit prisskillnaderna dra iväg inom landet. Även Danmark har olika elområden, men balanserar mellan dem så att prisskillnader ej uppstår. Alla andra EU-länder har nationella priser, vilket innebär att alla medborgare betalar samma pris - oavsett var man bor i landet.

Den interna spliten klyver nu landet och näringslivet. Samtidigt skapas enorma skatteintäkter och kapacitetsinkomster åt staten och energimarknadens aktörer. Syftet enligt reglerna är att dessa intäkter skall öronmärkas för att kompensera kunder för orimliga priser och investera i ny överföringskapacitet. Förra året plockade Svenska Kraftnät in hela 21.5 miljarder kronor i nya kapacitetsinkomster, men en tillfredsställande utbyggnad av nät och överföringskapacitet har vi inte fått erfara. Hittills under 2022 är man redan uppe i över elva miljarder bara inom landet.

Rådande prismodell tycks framtagen för att underlätta för nätägare och aktörerna i elbranschen. Inte för alla oss användare. Eftersom energi är basinfrastruktur så har det har stora konsekvenser för alla företag och alla hushåll.

 Vi behöver nu snabba åtgärder från politiken:

För det första behövs nu neutraliserande kompensation till mellersta och södra Sverige. Staten kan enkelt lösa detta. En väg är elskatten. Idag får norra Sverige rabatt på energiskatten, men det rimliga vore att en tydlig rabatt gavs till mellersta och södra Sverige. För lantbruket behöver försörjningen av energi stöttas och för förädlingsledet även naturgas och biogas.

För det andra måste det strategiska beslutet att ha flera interna elprisområden omprövas. Gynnar det verkligen svensk ekonomi och svenska företag bäst? Det finns varianter, som Italien, där kunder har samma pris i hela landet, men kraftverken får betalt efter elområde.

För det tredje måste ett program med kompenserande motköp göras. När elen inte får plats i ledningarna så kan man tillverka den lokalt där kunderna finns. I februari 2021 fanns 1300 MWh biogas tillgängligt att köpa i elområde 3 och 4. Vi pratar om volymer i nivå med nedlagda Barsebäck. Men inga motköp gjordes.

För det fjärde finns möjlighet att knyta samman svenska elområden längs kusten med Sjökabel. Det sker nu i Storbritannien. Svensk teknik finns och det går fortare än att gräva.

För att Sverige ska stå stadigt, med en stark försörjningsförmåga med svensk primärproduktion som bas, behöver vi en trygg elförsörjning som utgår från en jämn prismodell i hela Sverige, utan indelning i diskriminerande elområden. Vi ber härmed landets politiker att agera och ändra på nuvarande system på elmarknaden.

 

Per Lindahl, Ordförande, Lantmännen

Jan Ehrensvärd, Ordförande, Äppelriket och Styrelseledamot Lantmännen

Hans Ramel, Ordförande, LRF Skåne

Karin Skoog, Ordförande, LRF Ungdomen Skåne

Nicklas Göransson, Ordförande, Svenska Stärkelseproducenter

Hans Holmstedt, VD Svenska Stärkelseproducenter

Martin Krokstorp, Ordförande, Sveriges Spannmålsodlareförening, Skåne

Camilla Hansson, Ordförande, Skånes Nötköttsproducenter

Peder Janson, Ordförande, Skåne- Blekinge Jordägareförbund

Lars-Johan Merin, Ordförande, Svenska Frö- och oljeväxtodlare

Peter Andersson, Koncernchef/VD, Blentagruppen

Per Stenström, Bertegruppen (Berte Qvarn, Berte Gård, SiaGlass)

Göran Trobro, Lantbrukare, Länsförsäkringar Göinge-Kristianstad

Sven Svensson, Ordförande, Svenska Maskinstationer

Christoffer Isenstråle, VD, Skånesemin och Svensk Husdjurstjänst

Anna Kristoffersson, Ordförande, Skånes Fårintressenter

Henrik Julin, VD, Orkla Foods Sweden

Philip Abdon, VD, Finax/Abdon Food AB

Anders Rolfsson, Ordförande, Skånemejerier Ek för

Anders Carlsson Jerndal, VD, Pågen AB

Stephan Müchler, VD, Sydsvenska Handelskammaren


Innehåll från EKNAnnons

Hjälpen som många banker missar: ”Med EKN kan de se bredare på exportbegreppet”

Många tror att företag måste exportera för att ta del av olika exportstöd. Men faktum är att till exempel EKN, Exportkreditnämnden, räknar in alla bolag som bidrar till svensk export – och det inkluderar även underleverantörer till exportföretag. Så här kan bankerna möjliggöra fler affärer.

Läs mer om hur du som underleverantör till exportföretag kan få hjälp med finansiering

EKN hjälper varje år hundratals svenska exportföretag till säkrare och bättre exportaffärer. Myndigheten gör det till exempel genom att dela bankens risk när företag behöver låna pengar, men också genom att utfärda olika typer av motgarantier. Och företagsrådgivarna på bankerna är bra på att inkludera EKN i sina kundrelationer – utom på ett område.

– Det är många som har missat att vi på EKN även finns till för underleverantörerna. Den lilla mekaniska verkstaden som säljer till ett exportföretag kan alltså också få en EKN-garanti, förklarar Håkan Bäckström, regionansvarig på EKN.

Tänk bredare och gör fler och bättre affärer

För banken finns det en klar fördel att använda EKN:s garantier – de kan helt enkelt säga ja till fler kunders finansieringsbehov.

– Med EKN kan banken se bredare på exportbegreppet och på så sätt göra fler och bättre affärer. Och alternativet är ju kanske att din kund måste säga nej till en stor affär, eller att de rent ut av går till en annan bank.

Men vad räknas då egentligen som en underleverantör till exportindustrin? Håkan Bäckström säger att man inte ska stirra sig blind på siffror eller procent, utan i stället titta på verksamheten.

Bidrar affären till export?

– När ett företag vill ha en utökad kredit eller en bankgaranti för en specifik affär så är det ju lätt att ta reda på om den affären i nästa led är en exportaffär. Och gäller det en löpande rörelsekredit så får man titta på vilka företagets kunder är och hur de i sin tur exporterar. Den viktiga frågan att ställa sig är om affären eller företaget i stort bidrar till svensk export, förklarar Håkan Bäckström.

Om du är företagare – eller företagsrådgivare på en bank – och känner dig osäker på vad som krävs för att får ta del av EKN:s exporthjälp, så tipsar Håkan Bäckström om att kontakta EKN med sin fråga.

– Vi svarar på de här frågorna varje dag. Så ring oss och kolla läget, vi hjälper er hela vägen fram.

Läs mer om hur du som underleverantör till exportföretag kan få hjälp med finansiering

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?