1515

Debatt: Energieffektivisering - helt avgörande för att nå klimatmålet

Mot en fond av larmrapporter om klimathot, översvämningar och bränder ökar kraven på investeringar i utbyggd förnybar energiproduktion. Samtidigt visar en ny studie att de samhällsekonomiska vinsterna är massiva om vi använder den redan producerade energin mer effektivt, skriver sex branschorganisationer inom samhällsbyggnadssektorn.

I dag släpps den nya rapporten Grön Logik. Rapporten visar att energieffektiviserande insatser kan bespara samhället hisnande 800 miljarder kronor på vägen fram mot klimatmålet år 2045. Bara under de kommande tio åren blir den samhällsekonomiska vinsten 180 miljarder kronor. Om klimatmålen ska nås på ett kostnadseffektivt sätt måste vi börja med att använda den redan producerade energin mer effektivt.

Minskad energianvändning är en viktig utgångspunkt i EU:s rekordambitiösa klimatprogram Green Deal, där principen ”Energy Efficiency First” är central: I första hand ska behovet av el och värme minska. Därefter väljs en förnybar energikälla för resterande energibehov. Till år 2030 ska en europeisk renoveringsvåg fördubbla upprustningen av byggnader för att minska energi- och resursanvändningen. Målet är att renovera 35 miljoner europeiska byggnader och skapa 160 000 gröna jobb. 

Även om potentialen är stor och starka argument talar för energieffektivisering, så har svenska beslutsfattare ett alltför lågt fokus på att stimulera och premiera energieffektivisering. Detta trots att både Energimyndigheten och EU uttryckt oro för att Sverige inte kommer att nå energieffektiviseringsmålet: en 50 procent effektivare energianvändning till 2030 jämfört med 2005. Den svenska strategin beskrivs som otillräcklig.

Samtidigt står enfamiljshus, flerbostadshus och lokaler och dess brukare för en tredjedel Sveriges totala energianvändning. Många av dem har ett stort renoveringsbehov och eldar i dag för kråkorna. Enligt rapporten Grön Logik kan en samhällsekonomiskt lönsam energieffektivisering av byggnader frigöra hela 11 TWh el - tillräckligt för att elektrifiera hela Sveriges personbilsflotta. Samtidigt minskar värmebehovet med mer än 40 TWh.

Klimatnyttan med ett minskat värmebehov har haft låg prioritet då cirka 40 procent av den svenska fjärrvärmen kommer från biobränslen. Det förhållningssättet är inte längre rimligt, när konkurrensen om bioråvaran hårdnar i flera samhällssektorer och skogen får en allt viktigare roll i klimatomställningen. Efterfrågan på skogens råvaror ökar när klimatbelastande råvaror och bränslen måste ersättas. Vi måste hushålla även med förnybar energi för att klara klimatomställningen. 

Vi står både inför stora utmaningar och enorma möjligheter med ett elsystem som på sikt ska vara helt förnybart och som ska möta upp en kraftigt ökad, kanske dubblerad, elanvändning när industrin och transporterna ska elektrifieras.

Boverket räknar dessutom med att det behövs ungefär en halv miljon nya bostäder till 2029, inte minst i storstadsområdena där flaskhalsar i elnätet redan nu hämmar nybyggnationen. I Stockholm beräknas effektbristen innebära att 50 000 nya bostäder inte kan byggas förrän elnätet har förstärkts. 

En betydligt snabbare väg framåt, medan vi bygger ut elnätet, är att minska energianvändningen i befintliga byggnader. I takt med den ökade elektrifieringen av samhället, behöver elen också användas smartare. En mer energieffektiv bebyggelse minskar effektbehovet under kalla vinterdagar och andra tillfällen då många behöver mycket el samtidigt.

Utbyggnaden av energisystemet tar tid och innefattar långa tillståndsprocesser samt behov av storskalig utbyggnad av distribution och kraftöverföring. Ledtiderna för att minska energianvändningen är betydligt kortare. Om vi ska lyckas med klimatomställningen behöver därför effektiviseringsperspektivet finnas med vid alla energirelaterade investeringsbeslut.

Enligt Energimyndighetens prognoser så förväntas elpriset under de kommande decennierna fortsätta öka på samma sätt som nu i höst. Orsaken kommer, precis som nu, att vara stigande bränsle- och utsläppsrättspriser samt en ökad efterfrågan på el i övriga EU. Minskad energianvändning blir med andra ord en allt viktigare strategi för att minska samhällets sårbarhet för snabbt föränderliga elpriser. Ju förr vi investerar i åtgärder som minskar energianvändningen desto mer sparar vi - och desto större blir bidraget till klimatomställningen.

Resultaten från rapporten Grön Logik ger en viktig övergripande helhetsbild av energieffektiviseringspotentialen och dess mervärden. Samtidigt behövs ytterligare studier för att fördjupa kunskapen om olika insatser, om deras effektiviseringspotential och mervärden samt om hur potentialen ska realiseras. Även den stora effektiviseringspotentialen i industrin, som står för en tredjedel av samhällets energianvändning, behöver inkluderas. Hur vi än vrider och vänder på det kvarstår faktum: ju effektivare vi använder den energi som redan producerats, desto enklare och billigare blir det att skapa det framtida energisystemet, klara den omfattande elektrifieringen och nå klimatmålen.

Vi uppmanar svenska beslutsfattare att agera snabbt och ställa sig bakom den logiska vägen fram:

Arbeta fram en konkret plan för hur målet om 50 procent effektivare energianvändning till 2030 ska nås. Energieffektiviseringen måste prioriteras först i elektrifieringsstrategin, strategierna för att bygga ut elproduktionen och klimatstrategin. Det krävs en helhetssyn på hela energisystemet där effektivisering och utbyggnad av ny energiproduktion optimeras för maximal klimatnytta och minimerade kostnader. 

Ge både Energimyndighetens arbete för energieffektivisering och Boverkets nya Informationscentrum för Energieffektivisering ett tydligt uppdrag att samverka med och ta in kunskap från näringslivet, stödja olika sektorers arbete och följa upp den sektorsövergripande utvecklingen i sin helhet. Hänsyn behöver tas till samhällsekonomiska analyser som styr mot de mest kostnadseffektiva insatserna. 

Stimulera och skapa incitament för långsiktiga energieffektiviseringsåtgärder i alla delar av samhället, inte bara i flerbostadshus: exempelvis genom att inkludera lokaler, införa Energirotavdrag för energieffektivisering för småhusägare samt kraftigt påskynda den nytillsatta utredningen om kvotpliktsystem för att minska energianvändningen (så kallade vita certifikat) och inkludera hela energisystemet däri. 

Dagens ineffektiva och svårnavigerade lapptäcke av kortsiktiga stöd är kontraproduktivt. Vi behöver en brett förankrad kraftsamling, både för att energieffektivisering är en långsiktigt god affär och för att en snabb omställning är nödvändig för att säkerställa drägliga livsförhållanden på vår planet.

Lotta Bångens, VD Energieffektiviseringsföretagen 

Rikard Silverfur, chef Utveckling & Hållbarhet, Fastighetsägarna Sverige

Anders Persson, Näringspolitisk chef, Innovationsföretagen 

Ola Månsson, VD Installatörsföretagen

Britta Permats, VD Svensk Ventilation

Veronica Koutny Sochman, VD Swedisol

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?