1515

DEBATT: ”En ny epok i svensk och global ekonomi - vill någon leda den?”

Sedan Stefan Löfven meddelade sin avgång till kongressen i november spekuleras det vilt om vem som tar över partiledarposten. Glädjande nog handlar diskussionen främst om den långsiktiga politiska riktningen för Socialdemokraterna och vad de olika kandidaterna vill. Det skriver Markus Kallifatides, ordförande i S-föreningen Reformisterna.

I en serie debattartiklar belyser Di läget i finanspolitiken efter pandemin, socialdemokratins utmaningar efter regeringskrisen och Magdalena Anderssons roll när Stefan Löfven avgår. 

Foto:Henrik Montgomery/TT

Socialdemokraterna har den senaste mandatperioden accepterat långtgående liberala reformer på flera områden för att få ihop regeringssamarbetet vilket har slitit på en folkrörelse som egentligen vill något annat. Men det har också gjort att en konflikt som funnits i partiet ända sedan finanskrisen under 90-talet till sist kommit upp till ytan: konflikten om den ekonomiska åtstramningspolitik som Göran Persson etablerade, och som Socialdemokratin hållit fast vid sedan dess.

Det nuvarande finanspolitiska ramverket – ett arv från 90-talets finanskris – bidrog sannolikt till att när det begav sig återupprätta den internationella finansmarknadens förtroende för de svenska statsfinanserna. Det har dock hänt mycket de senaste årtiondena. År 1995 motsvarade statsskulden runt 70 procent av BNP medan räntan på 10-åriga statsobligationer var över 10 procent. I dag är den reala statslåneräntan i negativ. Ramverket har således utvecklats till en tvångströja som skadar Sveriges ekonomi och samhälle när offentliga investeringar eller välfärdssatsningar uteblir till förmån för avbetalningar på en redan låg statsskuld. Det har omöjliggjort offensiv socialdemokratisk politik, och medborgare har känt av detta i form av försämrad offentlig service, inklusive skola och sjukvård. Överskottsmålet tvingar kommuner att spara trots att de idag har fler äldre i behov av vård och omsorg. I mindre samhällen finns knappt någon lokal samhällsservice kvar. Många sjuka har blivit utförsäkrade. Arbetslösheten har bitit sig fast på höga nivåer sedan målet om full sysselsättning övergavs för inflationsmålet. Det är en smärtsam verklighet för många svenskar att vi idag har stora revor i välfärdssamhället. Utöver det står vi nu inför en klimatkris, och klimatpolitiska rådet har gjort tydligt att den nuvarande politiken och satsningarna inte räcker på långa vägar för att uppfylla vare sig våra egna klimatmål eller Parisavtalet. I ett sådant läge blir det allt svårare att försvara att ha en statsskuld som är en av Europas lägsta, och som ligger lägre än EU-kommissionens rekommendationer. 

De senaste åren har allt fler ekonomer vänt i frågan om behovet av en mer expansiv och investeringsdriven finanspolitik. Både EU och USA har lagt om sin ekonomiska politik och sjösätter stimulanspaket av historiska proportioner för att öka sysselsättningen, minska de ekonomiska klyftorna och accelerera klimatomställningen. EU:s Green Deal och Joe Biden’s The American Jobs Plan är de mest framstående exemplen. Den internationella akademiska debatten har svängt radikalt när såväl IMF som OECD ungefär samtidigt (2012-2016) bytte fot fullständigt i hållningen ojämlikhetens tillväxthämmande effekter, till (den diskretionära) finanspolitikens roll för ekonomisk tillväxt, och inte minst till effekter av lånefinansierade offentliga investeringar. 

I Sverige har många ekonomer länge efterfrågat samma omläggning av politiken. Redan 2013 skrev Svenska Dagbladet att ”stora delar av den svenska ekonomeliten vill slopa dagens överskottsmål.” Storbankerna har under åren kritiserat regeringens sparande. Numera twittrar Swedbank och Handelsbankens ekonomer dagligen om att Sverige borde lånefinansiera stora offentliga investeringar. Även regeringens Jämlikhetskommission – som leddes av en av ramverkets arkitekter, Per Molander – föreslår en långsiktig förändring av det finansiella ramverket. Klimatpolitiska rådet rekommenderar i sin rapport från mars 2021 att översynen av det finanspolitiska ramverket bör tidigareläggas eftersom det inte är justerat för det klimatpolitiska ramverket och klimatmålen - något som även Finanspolitiska rådet höll med om.

S-föreningen Reformisterna menar därför att det är dags för ett nytt finanspolitiskt ramverk för att möjliggöra en offensiv politik för jobb, klimat och välfärd. Vi föreslår att statsbudgeten delas upp i en driftsbudget och en investeringsbudget. Driftsbudgeten skulle styras av ett balansmål som innebär att intäkter och kostnader är lika stora över tid. I denna skulle statens löpande utgifter ingå, såsom löner, barnbidrag, pensioner och bidrag till skola, sjuk- och äldrevård i kommuner och regioner. Investeringsbudgeten bör däremot finansieras genom både intäkter och lån, precis som investeringar görs i varje välskött företag. Dessa investeringar kan exempelvis vara inom infrastruktur, grön omställning eller i bostäder. I förslaget till ett nytt ramverk föreslås också att höja skuldankaret, för att inte tvinga Sverige att återgå till den onödigt låga skuldkvoten på 35 procent.

Dessa frågor är helt avgörande för den riktning – och partiledning – som socialdemokratin väljer. 

Utan ett förändrat finanspolitiskt ramverk saknas förutsättningarna för en socialdemokratisk politik som stärker välfärden rejält och tar itu med vår tids stora utmaningar med en politik som skapar jobb, trygghet och klimatomställning genom kraftfulla offentliga investeringar.

Både Sverige och Socialdemokraterna står inför ett avgörande vägskäl i valet 2022. Frågan är därför: vad vill de olika partiledarkandidaterna? Finns det någon som vågar och kan göra upp med arvet från 90-talet och ta klivet in i framtiden på riktigt? Beroende på svaret går både Socialdemokraterna och Sverige två vitt skilda framtidsscenarier till mötes. Precis som 90-talskrisen formade vår tids ekonomiska politik så värker nu finans-, corona- och klimatkrisen fram en ny epok i svensk och global ekonomi. Jag hoppas att vi tar ledningen istället för att spjärna emot.

 

Markus Kallifatides

Ordförande S-föreningen Reformisterna och docent vid Handelshögskolan

 


Innehåll från SalesforceAnnons

”Techbolagen visar vägen för tillverkningsindustrin”

Tillverkningsindustrin rymmer stora skillnader i fråga om digitaliseringsgrad, visar en ny rapport som avslöjar vad som kännetecknar vinnarna post-covid. ”Ser en tydlig klyfta”.

Pandemin har tvingat nio av tio tillverkningsföretag att ställa om radikalt och ta fram en ny strategi för att lyckas framöver. En ny studie som Salesforce genomfört globalt bland 750 beslutsfattare visar på stora skillnader inom teknikutveckling och digitalisering. Vissa lyckas bättre än andra. De företag som anser sig ha kommit längst har det gemensamt att de satsar på ökad tjänstefiering, flyttar verksamheter till molnet och anammar nya sätt att interagera med sina kunder. 

Ladda ned Trends in Manufacturing 

De som släpar efter riskerar att hamna ohjälpligt på efterkälken när samhällen gradvis öppnar upp igen, varnar experter.

– Vi ser en tydlig klyfta mellan de tillverkningsföretag som framtidssäkrat sin verksamhet och de som fortfarande kämpar med att förhålla sig till turbulenta marknader och hastigt skiftande förväntningar hos medarbetare, partners och kunder. Fler tillverkningsföretag borde låta sig inspireras av framgångsrika techföretag på områden som flytt till molnet, ökad automatisering och att skapa digitala kundupplevelser. Allt det ökar förutsättningarna att lyckas post-covid, säger Cindy Bolt, ansvarig för industriföretag vid Salesforce.

Rapporten visar entydigt att de förändringar som pandemin medfört är här för att stanna. Det gäller framför allt inom försäljning och kundservice, menar närmare sex av tio tillfrågade. Många pekar på att möjligheten att göra träffsäkra prognoser på snabbrörliga marknader hindras av bristande transparens och begränsad tillgång till data, men även av silotänkande. Hela åtta av tio menar att det är svårt att utvinna den data man verkligen skulle ha nytta av ur föråldrade legacy-system.

Bättre prognoser

De enskilt viktigaste prioriteringarna för de kommande två åren är enligt nio av tio svarande ökad processeffektivitet och förbättrade efterfrågeprognoser med hjälp av digitala redskap. Över hälften av ser migration av planeringsprocesser till molnet som en kritisk framgångsfaktor. De chefer som säger sig vara ”mycket väl förberedda” för framtiden har redan flyttat till molnet. 

Ökad tjänstefiering för att diversifiera och säkra sina intäkter från flera källor är den strategi som flertalet (86%) av de företag som ser sig som framtidssäkrade satsar på. Det handlar om att paketera produkt, support, mjukvara och kringtjänster i ett gemensamt erbjudande och en ny affärsmodell.

Den digitala klyftan av idag går mellan tillverkningsföretag som anser sig vara redo för framtiden och de som inte är det. De som anser sig vara bättre rustade har system och teknologi på plats för att hantera kommande år, konstaterar Salesforces Sverigechef Dan Bjurman:

– De svenska företag som redan var mer digitaliserade, eller som lyckades göra denna omställning fort, har stått emot pandemins effekter bättre och i vissa fall även lyckats bättre än förut. Användningen av kunddata i beslutsprocessen samt digitala verktyg för att hantera kundkontakten och den hemmajobbande personalen har haft en tydlig positiv effekt och belyser hur viktigt det är att ha en modern, digitaliserad verksamhet som fattar beslut baserat på data, samt att det är otroligt viktigt att vara flexibel och anpassningsbar.

Ta del av Salesforce senaste rapport Trends in Manufacturing eller läs mer om Manufacturing Cloud här. 

Är du intresserad av mer inom Salesforce Manufacturing, besök: 

IDC Report: Benefits of a Collaborative S&OP Process 

Future of the Manufacturing Industry 

Customer 360 Playbook for Manufacturers 

Mer från Salesforce

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Salesforce och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?