Annons

Debatt: Elnätet kräver enorm investering

DEBATT. För att minska klimatutsläppen krävs mer elektrifiering. Vi kommer varken att klara bostadsförsörjningen eller bli ett fossilfritt välfärdsland utan en kraftfull satsning på elnätet, skriver Johan Mörnstam, vd för Eon Energidistribution.

Foto:Adam Ihse

Sveriges behov av elnät har inte tagits på tillräckligt stort allvar de senaste åren, trots väl kända planer på elbilar, elbussar, fler pendeltåg, nya bostäder, fortsatt urbanisering, nya datacenter och omställning till sol och vind. Dessa projekt är var för sig utmanande för elnätet, men tillsammans kräver de historiskt omfattande nätinvesteringar. Vi kommer varken att klara bostadsförsörjningen eller bli ett fossilfritt välfärdsland utan en kraftfull satsning på elnätet.

Redan i utgångsläget kan man konstatera att elnätet fyller en helt central funktion i samhället. I dag går snart sagt allt på el. Elnätet är nödvändigt för att samhället ska fungera varje minut, varje sekund. Det gäller hela landet och samtliga sektorer av samhället.

De närmaste tio åren beräknas Stockholm stad växa med ytterligare 128.000 personer, vilket är mer än ett nytt Umeå. Göteborgs stad räknar med att man växer med ett Jönköping till 2035. Malmö stad beräknas de kommande tio åren växa med ett Trelleborg.

För hela landet bedömer Boverket att det behövs nästan en halv miljon nya bostäder fram till 2025. Till det kommer nya skolor, kontor och industrier. Allt detta kräver omfattande investeringar i elnätet, såväl från stamnätsoperatören Svenska Kraftnät som från ägarna av de regionala och lokala elnäten. Alternativet är att Sverige slutar växa – att elnätet inte kan ansluta fler kunder.

Men behovet stannar inte vid nya hus och bostäder. Elektrifieringen pågår för fullt i transportsektorn. Elbussar kommer att bli en vanlig syn i svenska städer, liksom elbilar. Riksdagens mål är att 70 procent av bilarnas bensin och diesel ersätts av förnybara bränslen eller el. Detta kan ge stora miljövinster – om elnätet kan leverera tillräcklig effekt att ladda alla bilar och bussar.

Digitaliseringen kan lösa energiproblem och även hjälpa till att styra elanvändningen så att effekttopparna kapas. Men i Sverige leder också digitaliseringen till ökad elanvändning eftersom stora datacenter flyttar hit. Skälet är låg elkostnad och hög andel förnybar el, enligt Business Sweden. Sverige är konkurrenskraftigt på denna punkt – om elnätet kan erbjuda nya anslutningar.

En stor energiomställning står dessutom för dörren. Riksdagen har med brett stöd beslutat om ett helt förnybart elsystem till 2040. Energimyndigheten säger att det då behövs minst 60 terawattimmar vindkraft, det vill säga tre gånger dagens nivå. Till detta kommer en ökning av solel.

Eon ser redan i dag att nyanslutningarna av solcellsanläggningar slår rekord varje år och vi bedömer den att utvecklingen fortsätter. Den nya småskaliga och väderberoende elproduktionen kräver ett elnät som går till de nya kraftkällorna i stället för de gamla kraftverken och som kan skicka elen i båda riktningarna och helst också lagra elen.

Sverige behöver lyckas med alla framtidsprojekten: De växande städerna, elbilarna, digitaliseringen och energiomställningen. Då kan vi bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

Det handlar om flera 100 miljarder kronor för att klara om- och utbyggnaden av elnäten för att klara energiomställningen och kapacitetskraven.

Elnätsfrågan har varit infekterad de senaste åren. Nätägarna och staten borde ses mer sällan i rättssalen och oftare i konstruktiva möten och dialoger. Politikerna har också anledning att tänka efter. I valet lovade de kraftigt sänkta elnätsavgifter, men sa inget om de nyinvesteringar som behövs. Låt oss erkänna att alla parter har underskattat utvecklingen.

Som Sveriges största elnätsaktör anser vi att vi behöver nollställa läget genom att enas om en gemensam verklighetsbild och hitta konstruktiva lösningar utifrån den.

Tillståndsfrågorna framstår som alltmer viktiga att studera i sammanhanget. Tillståndsprocesserna är långa och komplicerade. Ellagen ger nätägarna anslutningsplikt, men vad blir effekten när tillståndsproblematik uppkommer?

En annan fråga är tillgången till kompetens för att genomföra elnätets utbyggnad i tid. Kompetens är en knapp resurs och utländska aktörer har hittills bidragit med värdefulla insatser. Samtidigt söker sig internationell kompetens till expansiva marknader. Kommer Sverige att fortsätta att vara en attraktiv marknad för dessa aktörer?

En tillgång för Sverige är att vi har ett brett energipolitiskt samarbete som har hittat lösningar över blockgränsen. Oavsett hur regeringsbildningen slutar bör partierna behålla det blocköverskridande energisamarbetet.

Nästa energiminister bör kalla till samtal om Sveriges viktigaste infrastrukturfråga: Ett förstärkt elnät som klarar bostäderna, jobben, transporterna, industrin och omställningen.

 

Johan Mörnstam, vd, Eon Energidistribution


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från NorrenergiAnnons

Snart streamar Norrenergi förnybar kyla till Bromma

Bild: NCC
Bild: NCC

Utbyggnaden av fjärrkyla till området vid Bromma Blocks är i full gång. Expansionen innebär att Norrenergi kan tillgodose den växande efterfrågan på förnybar kyla hos många företag i Bromma.

Bygg- och fastighetsbolaget NCC var först ut med att teckna avtal. Det omfattar fastigheten Hangar 5 med cirka 50 000 kvadratmeter kontor, kommersiella lokaler och hotell. Två exempel på aktörer som etablerar sig där är Maxi ICA Stormarknad och Biz Apartment lägenhetshotell.

 – Det känns oerhört roligt att vi bygger ut vår kyla till Bromma, och är med och bidrar till regionens hållbara utveckling. Vår värme är sedan tidigare utbyggd till Bromma, bland annat till Bromma flygplats, så nu kan vi erbjuda både värme och kyla här – något som kunderna brukar efterfråga, säger Maria Carvinge, marknadschef på Norrenergi.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Norrenergis förnybara kyla till Bromma. 

Helt förnybar kyla

Norrenergis fjärrkyla är helt förnybar och produceras bland annat med hjälp av frikyla, vilket innebär att man använder kallt bottenvatten från Lilla Värtan. Spillvatten från Bromma reningsverk är en annan energikälla som används för att producera både värme och kyla.

Även Norrenergis fjärrvärme står sig väl miljömässigt och är nästan helt förnybar, till cirka 99 procent. Den är dessutom märkt med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval.

– Vi ser att våra tjänster fjärrvärme och fjärrkyla hjälper kunderna i deras hållbarhetsarbete, bland annat då man lätt uppnår höga nivåer i de olika systemen för miljöcertifiering av byggnader, säger Maria Carvinge. 

Tack vare Norrenergis fjärrvärme och fjärrkyla kan städerna växa hållbart. Väljer man fjärrvärme står Norrenergi för kontinuerlig utveckling enligt senaste teknik och miljöprestanda som minskar miljöpåverkan och sänker kostnader för både kunder och Norrenergi. Väljer man en alternativ uppvärmningsform som en värmepump köper man den teknik som är aktuell vid köptillfället.

– Vi säger att vi streamar värme och kyla. Tjänsterna levereras över nät, vilket innebär att vi kan dra en parallell till streaming av musik och filmer. Med digitaliseringen och en ökad uppkoppling av kundcentraler kan vi hjälpa kunden att optimera sin energianvändning ännu mer – något som sparar både pengar och miljö.

Fortsatt expansion

Expansionen av fjärrkylnätet gör det möjligt för många fastighetsägare i denna del av Bromma att få förnybar kyla. På sin väg från Solnaverket till Bromma Blocks-området passerar fjärrkylan bland annat Ulvsunda industriområde. 

– Det krävs stora investeringar att dra rör så här långt, och vi tror att det finns många företag i Ulvsunda industriområde som vill ha kyla. Efterfrågan på förnybar fjärrkyla är stor och vi för samtal med ett flertal fastighetsägare.

Norrenergi har ambition att fortsätta expandera i framtiden.

– Vi följer alltid stadsplaneringen såväl i Solna som i Sundbyberg och närliggande kommuner. Det finns flera spännande utbyggnadsområden i Västerort som vi hoppas kommer välja värme och kyla från Norrenergi, avslutar Maria Carvinge.

Fjärrkylan till Hangar 5 beräknas vara utbyggd hösten 2020.

Fakta: Norrenergi

Kärnverksamhet: Fjärrvärme och fjärrkyla

Försäljning värme: cirka 1 000 GWh /år

Andel förnybart: cirka 99 %

Försäljning kyla: cirka 70 GWh/år

Andel förnybart: 100 %

Antal brukare: fler än 100 000 människor

Ägare: Solna stad (2/3) och Sundbybergs stad (1/3)

Antal anställda: 79 personer

Omsättning: cirka 790 Mkr per år

www.norrenergi.se

Mer från Norrenergi

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Norrenergi och ej en artikel av Dagens industri
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?