DEBATT. Vissa menar att liberalisering riskerar att öka stödet för populistiska partier, men i en ny studie av 31 länder under 35 år hittar vi inget sådant samband. Populism kan inte vara ett skäl för att inte reformera, skriver Alexander Fritz Englund och Jacob Lundberg, Timbro.
Även om populismen under 2017 inte nådde de valframgångar som många fruktat går var femte europeisk röst i dag till populistpartier som Viktor Orbáns Fidesz och Marine Le Pens Front National. Ibland påstås att det skulle bero på ”nyliberal” politik: avregleringar, skattesänkningar och friare handel. I Timbros rapport ”Liberalism och populism – sambandet som försvann”, som släpps i dag, undersöker vi den hypotesen. Slutsatsen är att inget tyder på att en liberal ekonomisk politik skulle leda till populism – om något är sambandet det omvända.
Världens ekonomier blev friare under 1990- och 2000-talen. Tullarna sänktes och marknader avreglerades. Denna marknadsliberala politik, ofta benämnd nyliberalism av belackarna, har inte bara fråntagits äran för sina goda resultat. Den har dessutom be-skyllts för att öka stödet för populister genom ökad ojämlikhet, utslagning av jobb eller osäkerhet om framtiden.
Finansminister Magdalena Andersson har i Di hävdat att ökade inkomstklyftor är en bidragande orsak till vågen av nationalism, populism och protektionism. Statsvetaren Sverker Gustavsson har påstått att nyliberalismen har bidragit till ökad populism globalt. Även Norges populism beror på liberalismen, enligt Aftonbladets Daniel Swedin.
För att undersöka sambandet mellan populism och ekonomisk frihet på landnivå har vi analyserat ett omfattande statistiskt material från Economic Freedom of the World och Timbro Authoritarian Populism Index. Data finns för 31 länder under 1980–2014.
Vi finner inget stöd för att ekonomisk liberalism skulle öka stödet för populistpartier. Sambandet ser snarast ut att vara negativt – ekonomiskt friare länder har lägre stöd för populister. Resultaten är dock i regel inte statistiskt signifikanta.
Den ekonomiska tillväxten har varit svag i Europa de senaste tio åren. Trots fina ord från politikerna är reformtakten fortfarande låg. Nu behövs reformer för en mer dynamisk ekonomi. Marknader behöver öppnas upp för konkurrens, marginalskatter på arbete behöver sänkas och arbetsmarknaden behöver bli mer flexibel.
Rapportens slutsatser tyder på att farhågor om ökad populism inte kan vara ett politiskt svepskäl för att undvika att bedriva en mer marknadsliberal politik.
Alexander Fritz Englund, författare till Timbros briefing paper ”Liberalism och populism – sambandet som försvann”
Jacob Lundberg, chefsekonom, Timbro
Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.