Annons

Debatt: Det behövs inga fler regler – följ de som finns

Det behövs inte fler regler och lagar för att komma till bukt med arbetskraftsinvandringens avarter. Magdalena Andersson borde göra rent framför sin egen dörr med de verktyg som redan finns, skriver Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega.

Foto:Claudio Bresciani/TT

När Magdalena Andersson tillträdde som statsminister för en dryg månad sedan aviserade hon hårdare tag mot arbetskraftsinvandring genom nya lagar. Det är paradoxalt att hon nu själv får illustrera det verkliga problemet med arbetskraftsinvandringen i Sverige – Det är inte att lagar saknas utan förekomsten av företag som inte följer de lagar och regler som finns.

Sedan tre år tillbaka hjälper Almega sina medlemsföretag att bli certifierade för snabbhantering av arbetstillstånd för arbetskraftsinvandrare från tredje land. Det är en omfattande pappershantering med krav på dokument där alla detaljer måste bli rätt. Annars blir det automatiskt avslag från Migrationsverket. Därtill ska försäkringar tecknas och lönenivåer sättas utifrån kollektivavtal och branschpraxis. För att det ska gå snabbt behövs ett yttrande från facklig motpart om deras syn på lönenivån. Om ett arbetstillstånd sedan ska förlängas efter två år ska samtliga lönebesked lämnas in så att Migrationsverket kan kontrollera att försäkringar betalats och att rätt lön och ersättningar betalats ut. 

Kort sagt: Det är krångligt och tidskrävande att göra rätt och därför hjälper vi våra medlemsföretag.

”Det får vara slut med arbetsgivare som lockar hit utländska löntagare och sedan låter dem arbeta under slavliknande villkor. Det är skamligt och det ska självklart inte vara lagligt.” Så uttryckte sig Magdalena Andersson under LO-kongressen i början av december enligt tidningen Arbetet.

Och det är självklart inte lagligt att låta någon arbeta under ”slavliknande villkor” i Sverige. För sådana villkor skulle Migrationsverket aldrig bevilja arbetstillstånd. Problemet är istället de företag som inte följer de lagar och regler som gäller i Sverige. Företag likande det som Magdalena Andersson nu själv tycks ha anlitat.

Vad behöver då göras för att få bort avarterna inom arbetskraftsinvandringen?

För det första måste uppföljning och kontroll från olika myndigheter skärpas ordentligt. Risken för de företag som inte följer de regler som gäller i Sverige måste öka. Så länge risken att avslöjas som fuskare är liten, kommer det finnas företag som fuskar. Politiken har ett ansvar för att de lagar och regler som stiftas också efterlevs. 

Alternativet – att införa ytterligare regler och lagar – vore ytterst olyckligt. Skötsamma företag kommer få det allt svårare att leva upp till en ökande regelbörda medan fuskarna, som struntar i dagens regler, också kommer att bryta mot framtida regler.

Som privatperson kan man givetvis också ta ett större ansvar för vilket företag man anlitar. Kollektivavtal är ett bra kriterium där vi som arbetsgivarpart tillsammans med facken utövar tillsyn. Om facket påtalar brister så tar vi kontakt med medlemsföretaget och resonerar med dem. Många gånger leder det till att brister snabbt kan avhjälpas. Som kund bör man även vara uppmärksam på företagets prisnivå. Även om låga priser kan vara lockande, så bör man vara vaksam. Ett orimligt lågt pris kan vara ett varningstecken på att allt kanske inte står rätt till.

Naturligtvis finns det många seriösa företag som valt att inte ha kollektivavtal. Det är deras fulla rätt att avstå. Samtidigt går det inte att bortse ifrån att företag som inte avser att följa rådande regelverk också tenderar att ställa sig utanför parternas tillsyn och tecknar därmed inte frivilligt något kollektivavtal.

Om man som kund vill vara helt säker på att kollektiv finns, kan man tyvärr inte nöja sig med att man fått ett ”jakande” svar på frågan. Fuskare har ofta inga större problem att ljuga. Men för att vara helt på den säkra sidan räcker det med ett par följdfrågor: Vilket avtal är det? Vilka är parterna? I vilken arbetsgivarorganisation är ni medlem? Många seriösa företag redovisar redan i dag denna information på sin hemsida. Även fackliga organisationer som Kommunal tillhandahåller denna information avseende städbranschen.

Inom Almega är Serviceföretagen branschorganisation för städbranschen. I tätt samarbete med fackförbunden arbetar Serviceföretagen för en seriös och hållbar städbransch. Bland annat läggs mycket kraft på att bekämpa osund konkurrens från företag som inte följer gällande lagar och regler. Serviceföretagen har också ett system där företag kontrolleras och kan bli auktoriserade. En nämnd med en opartisk ordförande och där fackliga organisationer är representerade avgör om ett företag får blir auktoriserat städföretag. Bland annat krävs det att eventuella underentreprenörer har kollektivavtal.

Om Magdalena Andersson hade tittat på Almega Serviceföretagens hemsida så hade hon där enkelt kunnat välja ett auktoriserat städföretag.

Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef Almega

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från HPEAnnons

Hållbarhet genom hela kedjan för en bättre värld

– HPE arbetar ständigt för att reducera verksamhetens totala klimatavtryck; inom ramen för hållbarhetsprogrammet HPE Living Progress arbetar vi med olika initiativ som sträcker sig hela vägen från produktionskedjan, genom utrustningens livslängd, till återvinning.

Citatet är från Jostein Birkeland som arbetar som Sustainability Consulting Technologist på HPE. Jostein växte upp i skidorten Lillehammer 20 mil norr om Oslo och under uppväxten spenderade han mycket tid i naturen. Han blev tidigt medveten om klimatkrisen som mänsklighetens största utmaning och utbildade sig till ingenjör med målet att arbeta med hållbarhet och energifrågor. Efter tre år som lösningsarkitekt på HPE öppnades möjligheten för honom att ta klivet till en roll där han utbildar och representerar HPE som talare på temat hållbarhet, och dessutom arbetar tillsammans med kunder för att optimera energieffektiviteten i deras driftmiljöer.

– Efter mina år som lösningsarkitekt har jag en god förståelse för hur tekniken fungerar och vad som påverkar energiåtgången. Det känns meningsfullt att arbeta med saker som främjar en positiv utveckling för planeten och att göra det på ett företag som HPE, som tar hållbarhet på allvar, och arbetar med frågan på ett konkret sätt.

Hållbarhetsstrategi som värdeskapare 

Alltför många organisationer tar höjd för framtida tillväxt när de gör IT-investeringar, vilket leder till att de överdimensionerar och får därigenom utrustning som står och drar el i onödan. Genom att växla över från fysisk utrustning i egen datahall, till att köpa kapaciteten som tjänst, finns det ofta stora effektiviseringar att hämta hem.

– Schablonen säger att nyttjandegraden i en virtualiserad miljö som kunden driftar på egen hand är cirka 30 procent. När HPE driftar utrustningen är målet en nyttjandegrad på 60 procent eller mer, berättar Jostein.

Med infrastruktur som tjänst är det också enklare att växla över till ny och mer energisnål utrustning. Till skillnad från konsumentelektronik, där tumregeln är att det är mer klimatsmart att behålla samma enhet under längre tid, kan man minska de totala utsläppen som genereras via datacentret genom att växla över till ny och mer energisnål utrustning. Uppskattningsvis är det hållbart att byta utrustning med en frekvens på cirka 4–5 år för servrar och 5–7 år för lagring.

– Våra kunder som köper kapacitet som tjänst kan vara trygga med att vi hela tiden strävar mot att producera så rent och effektivt som möjligt. De kan fokusera på den dagliga driften och sina affärsmål, och får hållbarhetstänket på köpet. 

Svart på vitt om datacentrets energiförbrukning

För att bidra till minskade utsläpp behöver också fler göra mer, och för att främja den hållbara omställningen genom hela ekosystemet utmanar HPE sina underleverantörer att tänka på hur tekniken kan göra mindre påverkan på miljön. Ett exempel är AMD som har ändrat design och tillverkningsmetod för sina CPU:er, något som fått positiv effekt på miljön både när det kommer till produktion och användning. Faktum är att de sju mest energieffektiva servrarna från HPE på Energy Stars rankning i dagsläget är med inbyggd AMD-teknologi.

Att låta färre servrar göra jobbet i datacentret är viktigt eftersom det största avtrycket på klimatet från utrustningen sker när den är i bruk. Det är även viktigt att ha kontroll på användningen för att ha möjlighet att göra skillnad. Därför erbjuder HPE en kostnadsfri tjänst som hjälper kunder att identifiera produkter som genererar höga utsläpp utifrån tillverkning, användningsfas och uttjänt livslängd. Med hjälp av mjukvara utvecklad av Massachusetts Institute of Technology (MIT) analyseras de totala utsläppen av hårdvaran och den utrustning som drar mest el lokaliseras och kan ersättas med mer energieffektiva alternativ. 

– Som företag har vi gjort ett aktivt val att visa vägen i den gröna omställningen och när vi hjälper våra kunder minskar vi våra indirekta utsläpp. För oss är det självklart att alla som väljer HPE ska se oss som en del av det egna hållbarhetsarbetet, säger Jostein.

Viktigt att agera redan idag

Det mesta tyder på att vi just nu står på tröskeln till en ny era som kommer att kännetecknas av ett större fokus på hållbarhet, och klimatavtrycket kommer att bli en allt tyngre vägande faktor vid en IT-investering. Budskapet i rapporten som FN:s klimatpanel IPCC släppte i april 2022 är tydligt – handlingsutrymmet för att nå målet på 1,5 graders uppvärmning är nu. De organisationer som inte redan idag har en plan för mätning och minskning kommer inte att kunna svara på de frågor som deras kunder kommer att ställa om ett par år. Så för den som inte redan har börjat är det hög tid att mäta sitt klimatavtryck och aktivt arbeta för att minska sina utsläpp.

– Hållbarhet är vår tids viktigaste fråga och därför behöver vi alla göra det vi kan. Vi på HPE bidrar dels genom att minska vårt eget klimatavtryck, dels genom att hjälpa våra kunder att ställa om till en mer hållbar IT-infrastruktur, oavsett om det handlar om att energioptimera, analysera infrastrukturen eller hjälpa våra kunder att ta steget att konsumera IT som tjänst.

Om HPE Living Progress

HPE Living Progress är HPE:s program för hållbarhet och socialt ansvarstagande som syftar till att använda kraften i företaget till att bidra till en positiv utveckling för planeten och de samhällen där vi verkar.

Läs om vårt arbete för en mer hållbar IT, ladda ner infografen om den senaste rapporten. 

eller ta del av mer information och ladda ner hela rapporten här 

Nyfiken på fakta om AMD:s energieffektiva infrastruktur? Ladda ner infografen! 

 

Mer från HPE

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HPE och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera