Debatt: Den nya produktivitetskommissionen behöver lyfta det svenska ledarskapet

Liksom många andra europeiska länder är Sverige på väg in i en lågkonjunktur. Nu är en god tid att diskutera hur svenskt näringsliv ska kunna säkra långsiktig internationell konkurrenskraft. Därför är det välkommet att statsminister Ulf Kristersson i regeringsförklaringen tillkännagav att en ny produktivitetskommission ska sjösättas. Sist en sådan utredning presenterades var 1991 (SOU 1991:82).

Den förra kommissionen gjorde ett gediget arbete, men man missade att fånga upp tjänstesektorns snabba tillväxt och det tekniksprång som utvecklingen inom IT/mjukvara skulle komma att innebära för både tillverkningsindustri och tjänstesektor. År 1991 var Microsoft inne på tredje versionen av sitt operativsystem Windows och IT-investeringarna var redan stora. Idag går det inte att tala om framtiden utan att också tala om digitalisering och artificiell intelligens.

Det finns flera lärdomar som kan dras från produktivitetskommissionens år 1991 nu när regeringen förbereder för en ny kommission.

• Brett fokus och breda perspektiv. Den förra utredningen dominerades starkt av nationalekonomiska perspektiv. För att förstå hur Sverige kan stärka sin konkurrenskraft behöver betydligt fler perspektiv inkluderas. Bland dessa märks organisationsteori, beteendevetenskap, datavetenskap, biologi, teknik och juridik. Samhället står inför många komplexa utmaningar och landvinningar sker ofta i gränssnittet mellan traditionella kunskapsområden. Kombinationen av naturvetenskaper och datavetenskap kommer exempelvis leda till utveckling av nya läkemedel och material. Energikrisen kräver både tekniska lösningar och beteendeförändringar. Framför allt kommer utvecklingen av artificiell intelligens förändra arbetsmarknaden och öppna upp nya produktmarknader. Där kan Sveriges rika tillgång till registerdata vara en konkurrensfördel om man lyckas hitta lösningar som garanterar individens integritet. Det gör juridiska frågor centrala. Klimatkrisen och det nya säkerhetspolitiska läget kräver anpassningar och innovationer. För att tolka dessa förändringar behövs breda perspektiv och en bred dialog med många aktörer.

Till detta kommer ett behov av att fokusera både på näringsliv och förvaltning. Gränsen mellan dessa sektorer har blivit allt mer flytande med olika offentligt ägda bolag och marknadslösningar där privata aktörer verkar med offentlig finansiering.

• Mer fokus på det svenska tillitsbaserade ledarskapet. Sverige hyser ett guldägg i form av den höga tilliten i samhället. Här utmärker vi oss internationellt. Tilliten märks även i näringslivet, där vi har en tradition av platta organisationer, prestigelöst samarbete samt stor handlingsfrihet för experter i kärnuppdraget. Denna ledarskapstradition har bidragit till Sveriges stora framgångar inom kreativa näringar som techsektorn, spelbranschen och verkstadsindustrin. Trots det ägnas frågor om arbetsorganisation mindre än tio av 413 sidor i det förra betänkandet. Man påbörjar visserligen en insiktsfull diskussion om vikten av lyhördhet mot medarbetarna, men ger den inte det utrymme som den förtjänar.

Vår svenska tradition inom styrning och ledarskap är särskilt viktigt att lyfta i dag, eftersom den under gångna decennier har utmanats på bred front av hierarkiska och kontrollbaserade ideal från anglosaxiska länder. Exempelvis märks en övertro på styrning och kontroll, enhetlighet och manualer, centralisering och dokumentation. Inom offentlig sektor går trenderna ibland under beteckningen New Public Management. Detta går på tvärs mot vad organisationsforskare förespråkar för innovativa och effektiva verksamheter med god arbetsmiljö. Toppstyrning och formalism leder ofta till paralyserade organisationer med rädda och passiva medarbetare och chefer, bristande stödstrukturer och en tung administrativ börda. Både arbetsmiljö och prestationer blir lidande. Därför måste det skapas ökad medvetenhet om det flaggskepp Sverige har i det tillitsbaserade ledarskapet. Det uppmuntrar människor att ta ansvar och driva utveckling tillsammans, men rymmer också inslag av kontroll och ansvarsutkrävande som ibland behöver stärkas.

• Ta lärdom av tidigare utredningar och arbeta visionärt med olika scenarier. Ett av problemen med den förra produktivitetskommissionen var att man i hög grad utgick från historiska dataserier i stället för att vara visionär och precisera olika tänkbara framtida utvecklingsförlopp. Därmed kom den framtid som målades upp att stå utan kontrast och det uppstod aldrig någon riktig debatt om framtida vägval. Nästa kommission behöver arbeta med olika scenarier. Samtidigt behöver man använda mer av den kunskap som redan finns från tidigare utredningar, exempelvis Globaliseringsrådet, de olika långtidsutredningarna, Tillitsdelegationen och Kommittén för teknologisk innovation och etik (Komet).

• Låt produktivitetskommissionens bli en tillväxtkommission med löpande uppdrag. När tjänstesektorn växer och artificiell intelligens slår igenom kommer inte produktivitet vara nyckelordet, utan målet måste vara hållbar tillväxt i internationell konkurrens. Hög produktivitet hjälper inte om man producerar fel produkter och priset för produktivitetsvinster är medborgares integritet och frihet. Därför bör man överväga att kalla den nya produktivitetskommissionen för tillväxtkommissionen i stället.

Samhället är i dag komplext och förändras snabbt, varför en utredning riskerar att snabbt bli daterad. Det har gått 32 år sedan den förra utredningen. Det vore värdefullt om den nya kommissionens arbete blev löpande eller återkom med en regelbundenhet på exempelvis fem år. På så vis kunde nya landvinningar vägas in och näringspolitiken snabbt anpassas utifrån nya behov.

Sverige och hela västvärlden står inför stora utmaningar; en lång rad nationella, europeiska och globala kriser behöver hanteras, men vi möter också en allt hårdare internationell konkurrens där EU och Sverige riskerar hamna i bakvattnet. I det läget behöver Sverige vara trygg med vilka värden man står för och hur vår BNP kan växa på ett klimatmässigt och socialt hållbart sätt. Med det svenska tillitsbaserade ledarskapet och vår starka position i innovativa branscher borde vi ha utmärkta förutsättningar, om vi förvaltar dem väl. Den nya kommissionen kan bli en viktig plats för lärande och kraftsamling. I omställningen har politiker och myndigheter en viktig roll som en stödjande och möjliggörande kraft. 

Louise Bringselius, docent i organisation, Handelshögskolan i Stockholm och Lunds universitet

Karl Wennberg, professor i entreprenörskap, House of Governance and Public Policy (GaPP) vid Handelshögskolan i Stockholm