1515
Annons

Debatt: Demokratierna runt Östersjön måste samarbeta

Det har aldrig varit viktigare för de fullvärdiga demokratierna runt Östersjön att flätas samman i långsiktiga samarbeten, skriver Peter Egardt, Anders Ljunggren och Pär Nuder

ordföranden i Samarbetsfonden Sverige-Estland.

Rysslands brutala invasionskrig i Ukraina har ritat om Europas säkerhetspolitiska karta. Men även dess ekonomiska. 

I takt med att sanktionerna mot Putin-regimen får effekt kommer handelsflödena till och från Ryssland med rätta att strypas. Samtidigt står världen redo för att bistå i återuppbyggnaden av Ukraina.

Om detta råder stor enighet. Men vi vill höja ett varningens finger för att Rysslands krig i ekonomiska termer riskerar att smitta av sig på andra länder, som för tre decennier sedan var underkastade rysksovjetisk ockupation. Det finns tecken som tyder på att utländska investeringar i Baltikum har bromsat upp. 

Estland, Lettland och Litauen har genomgått en remarkabel ekonomisk och politisk utveckling sedan 1991, då de baltiska staterna blev självständiga. Många företag, inte minst svenska, bidrog med omfattande investeringar som gjorde att det moderna Baltikums välstånd och välfärd kunde byggas upp.

I början fanns ett stort mått av solidaritet i ansträngningarna att stödja de pånyttfödda fria och självständiga republikerna. Men snart upptäckte utländska företag att Estland, Lettland och Litauen även var intressanta kommersiella marknader med en nyfiken och välutbildad arbetskraft. Efter femtio år i planekonomiska bojor kunde entreprenörskap och företagsamhet äntligen frigöras. 

Facit ser vi i dag, trettio år senare. Ekonomierna har växt och utländska investeringar och företag är en självklarhet i Estland, Lettland och Litauen. Samtidigt är de baltiska staterna respekterade medlemmar i EU, Euro-området och Nato, vilket bidrar till att göra dem till intressanta marknader för utländskt kapital långt utanför Östersjöregionen. 

Men sedan den 24 februari, då Ryssland invaderade Ukraina, har man i de baltiska staterna kunnat notera en ökad försiktighet bland utländska investerare: ”Vi vill avvakta och se vart geopolitiken tar vägen. De baltiska staterna var liksom Ukraina en del av Sovjetunionen”, är dessvärre en förekommande attityd.

Vi menar att denna tvehågsenhet bygger på okunskap och fördomar. Det var länge sedan som Estland, Lettland och Litauen var ”gamla Sovjet-republiker”. I själva verket är det lättare att bilda företag och göra affärer där än i många andra europeiska länder. Det har inte förändrats sedan Ryssland invaderade Ukraina. 

Vi är ordförande i de tre samarbetsfonder, som den svenska regeringen 2018 beslutade att inrätta i samband med att Estland, Lettland och Litauen firade 100 år. Fonderna, som är självständiga stiftelser, har till uppgift att främja utbytet mellan Sverige och de baltiska staterna. Särskild tonvikt ska läggas på nätverksbyggande mellan unga på ömse sidor om Östersjön. I fondernas ändamålsparagraf lyfts fram att entreprenörskap ska understödjas. 

Mot den här bakgrunden är vi mycket glada över att SEB och Swedbank – två stora svenska aktörer i Baltikum – har beslutat att under tre år stödja våra fonders ledarskapsprogram. De svenska bankernas långsiktiga engagemang i Estland, Lettland och Litauen är av avgörande betydelse för ländernas ekonomiska utveckling.

Ledarskapsprogrammet kommer att knyta samman unga ledare inom näringsliv, politik, kultur, akademin, frivilligorganisationer och offentlig sektor. Under tre års tid kommer över 150 av morgondagens ledare i våra länder att mötas och knyta band till nytta för hela Östersjöregionen. Vi behöver mer av detta. Kunskapen om varandra är för låg på ömse sidor om Östersjön. 

De finska och svenska ansökningarna om medlemskap i Nato kommer förstås att stärka relationerna mellan försvarsmakterna i regionen. Men Nato-gemenskapen kommer att smitta av sig på fler områden än de rent militära. Nya samverkansformer och affärsmöjligheter öppnar upp sig. 

Vi uppmanar fler svenska företag att följa i SEB:s och Swedbanks spår! Vi välkomnar fler företag att stödja de tre samarbetsfonderna. 

Nu är inte läge att dra ned på vare sig kontakter eller svenska investeringar i Estland, Lettland och Litauen. Tvärtom. Nu mer än någonsin måste de fullvärdiga demokratierna runt Östersjön flätas samman.

 

Peter Egardt

Ordförande i Samarbetsfonden Sverige-Litauen

Anders Ljunggren

Ordförande i Samarbetsfonden Sverige-Lettland

Pär Nuder

Ordförande i Samarbetsfonden Sverige-Estland

 


Debatt: Strukturreformer krävs för att undvika långvarig ekonomisk kris

Sveriges möjligheter att ta sig igenom ekonomiska kriser är beroende av politikernas förmåga att genomföra reformer som stärker företagens konkurrenskraft och omställningsförmåga, skriver Karin Johansson och Sven-Olov Daunfeldt vid Svenskt Näringsliv

Foto:Sören Andersson

Nittiotalskrisen drabbade Sverige hårt eftersom omvärlden saknade förtroende för våra offentliga finanser efter årtionden av kortsiktig och expansiv finanspolitik. 

Finanskrisen kunde den dåvarande svenska regeringen däremot hantera utifrån en styrkeposition. Saneringen av statsfinanserna och de strukturreformer som genomfördes under 1990-talet hade stärkt vår konkurrenskraft.

”Inledningen av valrörelsen har mest handlat om att med riktade insatser lösa specifika problem för specifika grupper. Men det fungerar inte i en bred ekonomisk kris. Staten kan inte kompensera alla för allt.”

Nu befinner sig Sverige i ett osäkert ekonomiskt läge, samtidigt som vi har stora och växande problem. Bakom oss ligger tre mandatperioder utan långsiktiga strukturreformer.

Inledningen av valrörelsen har mest handlat om att med riktade insatser lösa specifika problem för specifika grupper. Men det fungerar inte i en bred ekonomisk kris. Staten kan inte kompensera alla för allt.  

Lyckligtvis finns det ett starkt folkligt stöd för en politik som prioriterar långsiktiga strukturreformer. 

I en ny opinionsundersökning, genomförd av Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv, anger sju av tio att politiska beslut ofta är för kortsiktiga och bortser från underliggande problem i samhället. Tre av fyra menar att långsiktiga reformer nu behövs för att stärka tillväxten och få fler i arbete.

Politiken behöver samla sig och prioritera långsiktighet. Låt oss peka på tre avgörande områden. 

För det första krävs reformer för att få fler i arbete och mer investeringar. Samtidigt som många är arbetslösa eller inte kan försörja sig på sin egen lön, så visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät att fler rekryteringsförsök än någonsin misslyckas. 

Det handlar både om högteknologiska företag som inte får tag på högutbildad arbetskraft och om arbetskraftsintensiva tjänsteföretag som inte får tag på personal till arbeten som inte kräver någon högre utbildning. 

Därför behövs en utbildningspolitik som prioriterar företagens kompetensbehov och ger ett tydligare yrkesfokus i både gymnasie- och högskoleutbildningen. Utbildningarna ska dimensioneras och riktas mot sektorer där det finns efterfrågan. Näringslivet behöver få ett tydligare inflytande över utbildningens innehåll. 

Samtidigt måste arbetslinjen förstärkas. Det ska löna sig mer att arbeta. Ett skäl till att rekryteringsförsök misslyckas är att skillnaden mellan att gå från bidragsförsörjning till arbete är för liten. Skatter och bidrag måste stärka drivkrafterna till arbete.

Det är också helt avgörande att fler instegsjobb skapas genom att företagen får möjlighet att anställa medarbetare till en betydligt lägre arbetskraftskostnad. Etableringsjobben som lanserades av parterna för nästan fem år sedan skulle kunna spela en viktig roll. Problemet är att de fortfarande inte har införts.

Skattesystemet behöver anpassas till omvärldens förändringar för att stärka näringslivets konkurrenskraft och öka investeringstakten. De mest skadliga skatterna bör åtgärdas först. Här kan nämnas regelverket kring bolagsskatten, ägarskatternas utformning och nivå, samt de mycket höga marginalskatterna. 

I jämförelse med våra konkurrentländer betalar företag i Sverige betydligt högre arbetsgivaravgifter. Det som framför allt skiljer ut Sverige är att en tredjedel av arbetsgivaravgiften är en dold skatt som inte är kopplad till någon förmån för arbetstagarna. 

För det andra behöver Sverige säkra energiförsörjningen och låta företagen leda omställningen till ett hållbart samhälle. Vi håller i dag på att avveckla en av Sveriges stora konkurrensfördelar. 

Tillgången på fossilfri och tillförlitlig el är helt avgörande för om vi ska klara den gröna omställningen. Under nästa mandatperiod krävs reformer för en kraftigt ökad och leveranssäker el. Vi behöver investera i ny kärnkraft. 

Trots bristen på reformer lyckas svenska företag ligga i framkant. De rullar ut innovationer och lösningar som har en global potential som inte sällan är mångfaldigt större än Sveriges egna utsläpp. Ska de kunna fortsätta att göra det krävs investeringar i industrin, gruvnäringen och infrastrukturen. Idag bromsas eller helt stoppas sådana investeringar av långdragna, osäkra och dyra miljöprövningar. Vi måste släppa loss den konstruktiva kraft som näringslivet bidrar med i klimatomställningen.

För det tredje behöver vi framtidssäkra transportinfrastrukturen och accelerera digitaliseringen i samhället. Den svenska transportinfrastrukturen är i dag eftersatt, har otillräcklig kapacitet och är känslig för störningar. Trafikverket har uppskattat storleken på det eftersatta underhållet till 70 miljarder kronor. Trots detta prioriterar den nationella planen för infrastruktur ned underhållet. Det innebär att underhållsskulden kan komma att fördubblas de kommande tolv åren.  

Under nästa mandatperiod måste denna negativa trend brytas. En förbättrad tillgänglighet till marknader och kompetens är en grundförutsättning för fler växande företag.   

Den digitala infrastrukturen behöver utvecklas för att ta tillvara potentialen med digitaliseringen. Reformer som underlättar för näringslivet att ta nya steg i användningen av data och artificiell intelligens är nödvändiga för att företag i Sverige ska stå sig i den internationella konkurrensen. 

Regeringen måste driva på för att lagar och regelverk stödjer dataanvändning och frigör potentialen i den tekniska utvecklingen. Det behövs också en fortsatt utbyggnad av snabba och säkra elektroniska kommunikationsnät i hela landet.  

I ekonomiska kriser är ett konkurrenskraftigt näringsliv vårt viktigaste sociala och ekonomiska skyddsnät. Att stärka näringslivets konkurrenskraft och omställningsförmåga måste därför vara en helt central fråga under nästa mandatperiod. 

Karin Johansson, vice vd Svenskt Näringsliv

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?