En regering ska styra landet. Den måste ha mandat och medel att göra det. Budgeten är för detta det viktigaste verktyget. Under många år var denna praxis en bärande del i styret av Sverige. På grund av de senaste årens parlamentariska läge har denna praxis gjort det svårt att bilda regering, varpå många har övergivit denna princip.
För mig och Miljöpartiet är den inte mindre gällande för att det blir krångligt. Regeringsmakten har inget värde i sig, utan endast i den mån som det innebär en möjlighet att få igenom reformer och styra landet i den riktning som en tycker är den riktiga.
Därför var Stefan Löfvens uttalande i somras att regeringen skulle avgå om vår budget inte gick igenom helt centralt. Det gällde när vi gick in i regeringen i somras och det gällde under de förhandlingar som fördes om skogen och strandskyddet under hösten. Att ändra på den principen precis vid det tillfälle ett högerextremt parti med rötterna i nazismen har fått igenom den budget de förhandlat fram kommer ses som en helt avgörande sak när vi efterhand ser tillbaks på dessa turbulenta dagar.
De senaste åren har olika praxis åkt ut genom riksdagens fönster i en strid ström. Framför allt sådan som rör hur budgeten tas fram och beslutas. Det måste finnas utrymme att göra undantag, likt de som gjorts i hanteringen av pandemin.
Olika praxis kan hamna i konflikt med varandra. Men jag är riktigt orolig för att en del beslut som tagits i hast kommer ställa till med svårigheter att styra landet på ett bra sätt.
Det kommer framåt vara mycket svårare att hålla samman en budgetprocess. Det är också mycket svårt för myndigheterna att utföra politikens vilja och för väljarna att utkräva ansvar när det är otydligt vem som styr. Allt detta riskerar att skada väljarnas förtroende för politiken.
Ett parti som håller hårt i en specifik praxis är Centerpartiet. När olika värden står emot varandra så väljer de att hålla i den praxis som säger att ett parti röstar på sin egen budget och sedan lägger ner sin röst.
Det gör de samma dag som de släpper igenom en ny statsminister även om det innebär att hennes förmåga att styra landet stympas. De gör det även när det innebär att de håller upp dörren åt Sverigedemokraterna och ger dem makten över Sveriges ekonomiska politik.
Tanken att Miljöpartiet skulle styra Sverige på en budget som är framtagen tillsammans med ett högerextremt parti, som innehåller antiklimatpolitik mitt i en klimatkris, som tar bort de ersättningar som skulle gå att skydda den fjällnära skogen, som skapar en ny klyfta mellan de som har sin inkomst från lön och de som har sjukersättning, finns inte på kartan.
Det är tungt att gå i väg från de viktiga reformer för grön omställning som ligger på riksdagens bord.
Vi står mitt i en grön industrirevolution, i en elbilsboom och ett omfattande arbete för att nyttja skog och mark som en klimatsänka. Mycket arbete återstår för att hantera klimatkrisen och naturkrisen – och det görs inte med blåbrun politik.
Vi värderar principen att regeringen ska kunna styra landet genom sin budget högt. Centerpartiet väljer istället att gömma sig bakom praxis när det la ner sina röster i budgetomröstningen och därmed valde att släppa fram en klimatfientlig reservation förhandlad av ett högerextremt parti.
Mot bakgrund av våra principer väljer vi nu att lämna regeringen och gå i opposition. Taburetterna har inget egenvärde utan är bara ett medel för att göra världen bättre.
Karolina Skog
riksdagsledamot och ekonomisk-politisk talesperson för Miljöpartiet
