1515

Debatt: Därför har Åsa Moberg fel

DEBATT. Författaren Åsa Moberg skrev på Di Debatt i måndags om varför vinst behövs i välfärden. Efter decennier av obegränsade möjligheter att göra vinster på skolans område kan vi nu konstatera resultatet, skriver civilminister Ardalan Shekarabi (S).

Bild:TT

Är välfärden som vilken marknad som helst? Det är en fråga som aktualiserats efter författaren Åsa Mobergs debattartikel på Di Debatt (11/6). ”Mat är ännu viktigare än sjukvård och ändå hörs ingen kritik mot vinster i livsmedelsbranschen” skriver hon.

Ja, vad skiljer egentligen att lära ett barn att läsa eller att ta hand om äldre från att producera mat? För det första är syftet med verksamheterna helt olika. När det gäller skolan är syftet att ge alla barn och elever den bästa möjliga starten i livet: att rustats med de kunskaper som behövs i samhället. I äldreomsorgen är målet den bästa möjliga omsorg om de äldre. För företag är syftet att göra vinst. Det är inget fult eller konstigt i det, det är bara så det är.

För det andra: välfärden kan aldrig bli en marknad som andra. På fria marknader bestäms priset av tillgång och efterfrågan. I välfärden bestäms priset på förhand av kommuner, landsting och stat. Finansieringen kommer inte från privata medel utan från våra gemensamma resurser. Och det är medborgarnas behov som ska styra, inte kundernas köpkraft. Effektivitetsvinster hos de privata aktörerna leder inte heller till minskade kostnader för skattebetalarna. I stället stannar eventuella effektiviseringsvinster i de privata bolagen.

För det tredje: försöken att anpassa välfärden efter marknadens logik har pågått i flera decennier. Det sades att det skulle bli mer effektivt och mindre byråkratiskt. I stället har vi sett en utveckling där alltmer tid, kraft och resurser läggs på att mäta, kontrollera och administrera. De ivrigaste försvararna av riskkapitalisternas rätt till obegränsade vinster i välfärden är ofta också de ivrigaste påhejarna av en ännu större administrativ apparat i ett försök att reglera denna växande marknad. Det är personalen som arbetar i välfärden som får betala priset för den här utvecklingen. Förskolelärare, undersköterskor och läkare lägger alltmer tid på administrations- och rapportarbete och får allt mindre utrymme att göra de uppgifter de är proffs på.

För det fjärde: diskussionen om vad det innebär när välfärden görs till en marknad behöver inte stanna vid teori. Efter decennier av obegränsade möjligheter att göra vinster på skolans område kan vi nu konstatera resultatet. Blev det mer effektivt? Blev resultaten bättre? Blev skolan mer jämlik?

Resultaten i svensk skola har sjunkit och föräldrarnas utbildningsnivå spelar allt större roll för elevernas resultat. Dessutom har det de senaste veckorna rapporterats att friskolegrupper sätter glädjebetyg på sina elever. Elever på friskolorna har högre betyg men klarar sig ändå sämre den första tiden på högskolan. Betygen har kommit att bli ett verktyg i marknadsförening snarare än ett mått på elevernas kunskap. Vem blir vinnare i ett sådant system?

Jag är den förste att erkänna att det finns problem både i den vinstdrivande och i den kommunalt organiserade delen av välfärden. Och de utmaningar vi står inför är mycket stora. Det föds allt fler barn samtidigt som allt fler blir äldre och behöver omsorg. Utöver det väntar stora pensionsavgångar i de personalgrupperna som arbetar i välfärden. Den situationen kräver att vi använder varje skattekrona på rätt sätt.

År 2015 gjordes 4,7 miljarder kronor i övervinster i skola och omsorg. Är det verkligen rätt använda skattepengar? Det motsvarar kostnaden för att anställa 8.000 gymnasielärare, 9.500 förskollärare eller 10.000 undersköterskor.

Välfärden står inför stora utmaningar och vi har inte oändliga resurser. Samtidigt finns det ingen utmaning som är så stor att vi inte kan lösa den. Men det kräver att vi håller hårt i skattebetalarnas pengar. Sänkta skatter, obegränsade vinster och privatiseringar är inte svaret på några av de problem vi står inför. Det riskerar bara att skapa fler problem än det löser.

Vi socialdemokrater vill se ett starkare samhälle. Det måste börja med att vi erkänner att marknaden är marknaden och välfärden är välfärden. Samhället ska inte kapitulera inför kommersialiseringen av och vinstjakten i välfärden. I stället måste samhället återta kontrollen över utvecklingen, sätta stopp för vinstjakten och skapa ordning och reda i välfärden.

Ardalan Shekarabi, civilminister (S)

 

Läs Åsa Mobergs debattartikel här.


Innehåll från OffertwayAnnons

Ta tillfället i akt och se över avtalen under semestern

Sommarens lägre tempo är ett bra tillfälle att i lugn och ro fundera över företagets framtid. Vad kan ni göra smartare och var finns pengar att spara? Varför inte passa på att titta över bolagets abonnemangsavtal för telefoni och it? Här finns mycket att vinna. 

Offertway tipsar om hur du kan gå tillväga. 

Läs mer om vägen till rätt avtal 

– Att förhandla företagsavtal för kommunikationstjänster kan vara krävande. Det tar tid att ringa runt och du måste ha helst också vara en duktig förhandlare. Det ville vi ändra på för att göra marknaden mer rättvis, säger Mathias Winberg.  

Tillsammans med kollegan Jonas Lundqvist grundande han Offertway. Det är en oberoende digital tjänst som gör det lättare för företag att jämföra priser och villkor på offerter för företagstjänster som telefoni, växel, bredband, digitala tjänster och körjournaler.  

Stora besparingar

De har försökt att göra tjänsten så enkelt som möjligt.

 – Du fyller bara i ett digitalt formulär och svarar på några frågor om verksamhetens abonnemangsbehov. Det tar bara någon minut. Inom 48 timmar får du offerter från upp till fyra utvalda återförsäljare och kan gå igenom dem i lugn och ro, säger Mathias Winberg.  

– Det är helt upp till dig om du vill gå vidare med någon av dessa, det är inget krav. Men kostnadsbesparingen är oftast påtaglig – upp till 40 procent – så de allra flesta vill det. När du sedan kommer tillbaka från semester går det snabbt att få det nya avtalet och besparingen på plats, vilket ger en skön start på hösten. 

Jonas Lundqvist och Mathias Winberg, grundare av Offertway.
Jonas Lundqvist och Mathias Winberg, grundare av Offertway.

Stora skillnader i avtalen 

Innan Mathias Winberg och Jonas Lundqvist startade Offertway gjorde de en undersökning där de studerade 100 företag och deras telefonikostnader och behov. Den visade sig att det skilde i snitt över 40 procent i månadskostnader för företagsabonnemang med exakt samma innehåll – hos en och samma operatör. 

De hittade inte heller något tydligt samband mellan företagssegment och kostnader.  Oavsett företagets storlek upplevde företagen också att det var krångligt att komma i kontakt med mobiloperatören och få kontroll på sina avtal. 

– Det bekräftade att vi var på rätt spår. Att göra förarbetet på egen hand tar lång tid och är svårt. De företag de pratade med tyckte även att det var knepigt att hitta rätt bland återförsäljare, säger Jonas Lundqvist.

– Men genom att använda vår tjänst blir allt det lättare. Du kan inte bara sänka priset utan även förbättra villkoren och innehållet i tjänsten så att den blir rätt just för dig. Du knyter en lokal återförsäljare till dig och om problem uppstår får du den service och support som krävs.

Läs mer om vägen till rätt avtal 

 

Mer från Offertway

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Offertway och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?