ANNONS:
Till Di.se
Valet 2018

Debatt: Därför behövs mer skatteintäkter

  • Foto: Erik Simander / TT

DEBATT. Striden om skatterna är en viktig fråga för många väljare. Vi socialdemokrater vill gå vidare och bygga samhället starkare genom att öka resurserna till välfärden med ytterligare minst 30 miljarder kronor nästa mandatperiod, skriver finansminister Magdalena Andersson (S).

Inom svensk borgerlighet finns en vida spridd förhoppning om att sänkta skatter leder till ökade skatteintäkter. Som bevis förs ofta fram att skatteintäkterna ökade under den borgerliga regeringen trots stora skattesänkningar.

Men för att veta hur skatteintäkterna egentligen har utvecklats måste man ta hänsyn till befolkning och prisnivåer. Skatteintäkterna ökar både med inflationen och när befolkningen växer, utan att det egentligen säger något om den underliggande utvecklingen.

När man tar hänsyn till detta talar siffrorna sitt tydliga språk: Moderaterna genomförde i regeringsställning skattesänkningar på totalt 140 miljarder kronor. Följden blev också att den offentliga sektorns skatteintäkter i fasta priser minskade med 9.000 kronor per invånare i Sverige.

Ser man enbart till de statliga skatteintäkterna, som riksdag och regering huvudsakligen påverkar, så var minskningen ännu större. Det kompenserades delvis av ökade kommunalskatteintäkter, men långt ifrån tillräckligt.

Det kan jämföras med den socialdemokratiska regeringen som styrde mellan 1994 och 2006. För att städa upp i statsfinanserna efter finanskrisen i början av 1990-talet höjdes skatter och avgifter med ungefär 130 miljarder kronor inom ramen för den så kallade budgetsaneringen.

Allt eftersom Sveriges ekonomi stärktes, sänktes sedan skatten med ungefär 90 miljarder kronor som kompensation för tidigare höjningar. Netto höjdes skatten med ungefär 40 miljarder kronor. Under samma tidsperiod ökade den offentliga sektorns skatteintäkter i fasta priser med över 50.000 kronor per invånare.

Slutsatsen av detta är enkel. Det är inte är gratis att sänka skatter – någonstans måste pengarna tas ifrån. Man kan också formulera det såhär: Det går inte att samtidigt utlova socialdemokratisk välfärd och moderata skattesänkningar. Man måste välja.

Konsekvensen av Moderaternas skattesänkningar och de minskade skatteintäkter som följde är också tydliga. Under de moderata regeringsåren skedde den största minskningen av anställda per invånare som Sverige har sett sedan budgetsaneringen efter 1990-talskrisen. Trots att befolkningen växte – och därmed behoven av vård, skola och omsorg – hölls antalet anställda tillbaka. Det ledde inte bara till en försämrad välfärd utan också försämrad arbetsmiljö för personalen. Från 2010 började antalet sjukskrivningar också öka bland offentliganställda.

Moderaternas skattesänkningar finansierades dock inte bara genom att öka pressen på anställda i välfärden utan också genom lån, främst under de sista regeringsåren. Att den förra regeringen lät de offentliga finanserna gå med underskott efter att den globala finanskrisen slog till är förstås en sak.

Men Moderaternas stora underskott i statsfinanserna byggdes i själva verket upp senare, mellan 2012 och 2014. Genom att de sänkte skatten på lånade pengar växte underskottet i mycket snabb takt och översteg till slut 60 miljarder kronor. Det var nästan tre gånger så mycket som efter finanskrisen.

När den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde var ett av våra viktigaste mål att städa upp det stora underskottet och samtidigt börja laga revorna i välfärden. Vi har bedrivit en stram finanspolitik som i kombination med en aktiv arbetsmarknadspolitik och en stark konjunktur bidragit till att 300.000 fler går till jobbet sedan regeringen tillträdde. Underskotten har nu vänts till stora överskott, samtidigt som statsskulden som andel av BNP är på sin lägsta nivå sedan 1977.

Resultatet talar sitt tydliga språk. Den offentliga sektorns skatteintäkter bedöms mellan 2014 och 2018 ha ökat med 19.000 kronor per invånare, i fasta priser. Det är så vi har kunnat öka resurserna till välfärden med 35 miljarder kronor. Sedan 2014 arbetar också 100.000 fler inom vård, skola och omsorg. Nu vill vi socialdemokrater gå vidare och bygga samhället starkare genom att öka resurserna till välfärden med ytterligare minst 30 miljarder kronor nästa mandatperiod.

Det vill vi göra eftersom Sverige nu på allvar har gått in i det demografiska skiftet med fler barn som föds samtidigt som vi lever allt längre. I hårda siffror kommer Sveriges befolkning att växa med 200.000 barn och 300.000 äldre de kommande åren. Att människor skaffar barn och lever längre är en positiv utveckling – men det ställer också krav. Vi kommer att behöva bygga hundratals nya förskolor, skolor, vårdcentraler och äldreboende. Dessa måste i sin tur bemannas med tiotusentals pedagoger och vårdpersonal som ska utbildas och anställas. Den politiker som inte är beredd att göra detta förespråkar i praktiken nedskärningar i välfärden.

Socialdemokraternas besked är tydligt: Vi kan bygga ut Sveriges välfärd om vi vill. Men det kräver att vi håller fast vid en ansvarsfull finanspolitik och väljer bort stora skattesänkningar. Har man inte ordning i statsfinanserna är det i slutänden alltid välfärden som får ta smällen.

Magdalena Andersson, finansminister (S)

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies