Vi lever i en turbulent tid. Ryssland utmanar den europeiska säkerhetsordningen och situationen vid gränsen till Ukraina är mycket oroande. Kina skaffar sig ökat globalt inflytande, medan Europa tappar i konkurrenskraft. Inom unionen har vi stora problem med gränsöverskridande organiserad brottslighet. En problembild som dessvärre är särskilt tydlig i Sverige. Åtagandena för att sänka våra utsläpp är omfattande, men nödvändiga. EU möts fortsatt av ett högt migrationstryck vid yttre gräns. Likaså går vi tillsammans igenom en pandemi med långtgående och allvarliga konsekvenser.
Europasamarbetet är vår främsta arena för att möta allt detta, skapa säkerhet, stabilitet och ökad förmåga i gemensamt agerande med 26 andra länder.
Nästa vår tar Sverige över det roterande sex månader långa ordförandeskapet i EU, efter Tjeckien som i sin tur ärvt det från Frankrike. Många frågor kommer redan ligga på bordet, ännu i sin linda eller närmast färdigförhandlade. Samtidigt ger ordförandeskapet en unik möjlighet att också driva sin egen agenda, med tydliga prioriteringar.
De S-ledda regeringarna har tyvärr försummat det europeiska samarbetet från start. När andra medlemsländer har sökt Sveriges stöd har regeringen valt att inte agera, trots att det har handlat om helt avgörande frågor för vårt land. Lanserandet av den sociala pelaren har satt vår arbetsmarknadsmodell på spel och de har misslyckats med att slå vakt om en av våra viktigaste tillgångar – det aktiva svenska skogsbruket. Förhandlingarna om långtidsbudgeten och återhämtningsfonden genomfördes dåligt.
Efter att den socialdemokratiska regeringen misskött EU-politiken i snart åtta år finns det därför betydande behov av att höja ambitionsnivån. Det är Moderaterna förberedda att göra. Vi ser några områden som särskilt viktiga att prioritera:
1. Ökad tillväxt och mer frihandel. Handel har lagt grunden till EU:s konkurrenskraft. EU:s inre marknad är själva kärnan i det europeiska samarbetet och avgörande för Sveriges ekonomiska välstånd. Nästan tre fjärdedelar av Sveriges export går till den inre marknaden, som också utgör en språngbräda för svenska företag ut i världen. Ökad statlig inblandning i ekonomin och slutenhet mot omvärlden är ingen lösning på svag tillväxt och låg sysselsättning. I stället behövs det reformer för en friare handel, minskad regelbörda och ett bättre företagsklimat. EU:s inre marknad måste fortsätta fördjupas, inte minst vad gäller tjänster. EU behöver flytta fram sina positioner när det kommer till digitalisering och artificiell intelligens. Arbetslinjen behöver omsättas till EU-nivå och en avregleringsvåg behöver initieras. För att adressera att EU halkar efter i konkurrenskraft vill vi genomföra ett europeiskt toppmöte med fokus på ökad tillväxt.
2. Gör Sverige och Europa tryggare. I en analys från EU:s polismyndighet Europol slås det fast att den organiserade brottsligheten inom EU aldrig har utgjort ett så stort hot mot medborgare och våra samhällen som den gör i dag. Det handlar om bostadsinbrott och stöldligor, smuggling av vapen och droger, ekobrott och penningtvätt samt stora och våldsamma brottskonglomerat. Moderaterna har ett gediget kriminalpolitiskt program med åtgärder på europeisk nivå som vi vill omsätta i praktiken. Framför allt måste Europol göras till en mer operativ polis. EU:s polisarbete bör också inriktas mot just smugglingen som är kopplad till grov kriminalitet och på att stoppa de internationella stöldligorna.
3. Få kontroll på invandringen. 60 procent av de som söker asyl i EU i dag saknar asylskäl, vilket visar på att det i hög grad rör sig om ekonomisk migration. Samtidigt återvänder endast 30 procent av de som har fått ett utvisningsbeslut. För att förändra detta behöver kontrollen över yttre gräns förstärkas, asylprocesserna snabbas på och återvändandet öka. Vi har också lanserat nya förslag om att migrationspolitiken ska göras mer målstyrd och ha förebyggande inslag. Grundorsakerna till migration måste beaktas i ökad utsträckning. Genom en mer kontrollerad europeisk migrationspolitik kommer invandringen till Sverige minska och förutsättningar att bryta segregationen förbättras.
4. Mer effektiv klimat- och energipolitik. Såväl Sverige som EU behöver en klimatpolitik som gör det möjligt att kombinera fler jobb och ökat ekonomiskt välstånd med minskade utsläpp. EU bör därför bygga vidare på det välfungerande utsläppshandelssystemet och göra mer för att främja teknisk innovation. Avgörande är också att EU ställer om från sitt beroende av smutsigt kol och rysk gas. Vi menar att kärnkraften – tillsammans med det förnybara – kommer vara central för möjligheterna att sänka våra utsläpp och garantera en trygg energiförsörjning i hela unionen. Vi ser nu ett ökat intresse för kärnkraft inom Europasamarbetet och det kommer vi ta vara på. Vi vill driva på för investeringar i ny kärnkraft och för mer forskning och utveckling. Små modulära reaktorer är särskilt intressant i detta arbete.
5. Utrikes- och säkerhetspolitik som värnar våra intressen. Det kraftigt försämrade säkerhetspolitiska läget i vårt direkta närområde tydliggör behovet av att stärka Europas motståndskraft och förmåga att agera. Det handlar bland annat om att effektivisera beslutsfattandet i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, använda sanktioner och mer strategiskt nyttja verktyg som handelspolitiken samt verka för en stärkt transatlantisk koordinering. En fortsatt stark europeisk linje mot Ryssland är av största vikt.
Europa har många problem och svåra frågor att hantera, men också långtgående möjligheter att leverera verkningsfulla lösningar till nytta för medborgare och medlemsländer.
EU kan bättre om Sverige agerar bättre. Det kräver en borgerlig regering som tar arbetet i EU på större allvar och som klarar av att värna svenska intressen – med tydliga och genomtänkta prioriteringar och högre ambitioner. Den nuvarande socialdemokratiska regeringen saknar båda.
Ulf Kristersson, partiledare (M)
Jessika Roswall, europapolitisk talesperson (M)
Tomas Tobé, europaparlamentariker (M)