1515
Annons

Debatt: Dags att göra upp med ålderstrappan

Företag har allt att vinna på mer åldersblandade organisationer och behöver generellt se mer positivt på senior arbetskraft. För att möjliggöra detta behövs en ny bild av yrkeslivet skriver John Mellkvist i samband med en ny trendrapport från Kreab om ålderism.

Foto:Magnus Ragnvid

Ålderstrappan var populär redan på 1500-talet som illustration av livet, där varje tioårsfas representerades av ett trappsteg. Ungdomen var uppåtgående, 50 år var höjdpunkten, därefter gick det stegvis nedåt. Denna visualisering tycks leva kvar i vårt kollektiva medvetande än i dag. För hur ska man annars tolka det tydliga motstånd 50-plussarna möter på arbetsmarknaden – trots att allt fler av oss antingen kommer att välja- eller tvingas till ett förlängt arbetsliv.

Svaret är ålderism. De åldersrelaterade fördomar som i förlängningen leder till åldersdiskriminering av både äldre och yngre. Ålder ingår sedan 2009 i lagen om diskriminering, men endast ett fåtal anmälningar har sedan dess gått hela vägen till domstol. Ämnet är känsligt och många drabbade drar sig för att processa, av oro för sin framtida karriär. Därtill är bevisläget ofta svårt och lagstiftningen därför svår att tillämpa.

Världshälsoorganisationen, WHO, har klassat ålderismen som en global utmaning och inlett ett arbete kallat ”The Decade of Healthy Aging”, då åldersfördomar orsakar enorma hälsokostnader världen över. Bara i USA en uppskattad årlig merkostnad för de åtta dyraste sjukdomarna på 63 miljarder dollar. Vidare visar en undersökning från Lyons att 29 procent av de som drabbats av ålderism uppvisar symptom på depression. I den andra vågskålen har Australien räknat fram att fem procent fler av landets 55-plussare i arbete skulle tillföra statskassan omkring 48 miljarder australiensiska dollar. 

Sverige å sin sida anklagas ofta för att vara ”världens mest ålderistiska land”. Ligger det någon sanning i det? I World Values Surveys så kallade Kulturkarta placeras världens länder utifrån sekulära/rationella värderingar respektive överlevnads- och självförverkligande dito. Sverige intar där en extremposition som både det mest sekulära landet – och landet med de mest självförverkligande idealen. 

En annan stor studie (Michigan State University, 2020) visar på ett tydligt samband mellan länder med starkt individualistisk kultur och utbredd ålderism – exempelvis bristande respekt för äldre, tydlig dragningskraft mot aktiv och ungdomlig livsstil, tendens att känna sig yngre än sin verkliga ålder liksom benägenhet att ljuga om densamma.

Via dessa två studier ter sig utpekandet av Sverige som ett extremland när det gäller ålderism och åldersdiskriminering inte så egendomligt. Men det finns fler faktorer som bidragit till att ge kronologisk ålder, själva siffran, ovanligt stor betydelse just här. Våra åldersbaserade personnummer är en uppenbar sådan. Fäblessen för att skriva ut ålderssiffror i media oavsett sammanhang likaså. Vi umgås inte lika vardagligt naturligt över generationsgränser som i exempelvis Asien och länderna runt medelhavet. Vår arbetsmarknad är relativt liten och trögrörlig. Listan kan göras längre.

Så vad behöver göras? Låt oss börja med fyra uppenbara bristområden:

Åldersmedvetet ledarskap och åldersmångfald. Fler företag behöver inse att ålder är en faktor att beakta, utifrån skiftande behov under livets olika faser. Men också som en ren mångfaldsfråga. Konkreta åtgärder handlar om att se över åldersstruktur, attityder, policies och hur man formulerar sig mer åldersinkluderande. Unga talanger behöver kunna se och ta tillvara sina möjligheter till en lång och hållbar karriär – äldre talanger likaså. 

Fler äldre politiker. I Sveriges riksdag är bara knappt 4 procent av ledamöterna 65 år eller äldre (2021), när en av fem invånare i Sverige som helhet tillhör denna åldersgrupp. Tankevurpan som lätt görs är att detta bara är ett problem för de äldre.

Breddning av åldersbegreppet. Ålderism bygger på idén om små eller inga skillnader alls mellan individer i samma ålder, samtidigt som både klinisk forskning och vardaglig empiri visar på raka motsatsen. Hela diskursen behöver brytas ner i ålderns olika dimensioner; kronologisk ålder (antal år), biologisk ålder (kroppens skick), kognitiv ålder (hjärnans skick) och social ålder (åldersrelaterat beteende), för att landa rätt.

Relevant bildsättning. Effektiv bildsättning har kraften att både förändra och konservera (ålderstrappan) människors uppfattning. Ålderism har sin grund i okunskap och rädsla. Självklart blir vi rädda för att åldras, när det dominerade temat i bildsättningen av äldre och åldrande under så lång tid handlat om allmän avtrappning, krämpor och problem. Verkligheten är en annan – så uppdatera era bildbanker! 

50 år är idag för allt fler människor en ny startpunkt. De tidskrävande småbarnsåren är avklarade och energinivåerna påfyllda. Självkännedomen har aldrig varit bättre. Drivkraften att göra karriär har successivt ersatts av en genuin vilja att göra nytta. 

Det är hög tid att skrota den gamla ålderstrappan och ersätta med en ny, som fortsätter uppåt. Det går, men för att lyckas krävs att vi gör upp med fördomarna och lär oss mer om åldrandets gåta, ett betydligt mer mångbottnat och nyansrikt ämne än den krassa siffra det alltför ofta reduceras till. 

John Mellkvist

Seniorkonsult på Kreab

Ambassadör i Delegationen för senior arbetskraft (2018-2020)

 


Innehåll från Norelid AdvokatbyråAnnons

Så gör du när ditt företag utsätts för en cyberattack

Cyberattacker har skjutit i höjden i takt med den ökade digitaliseringen – under 2021 mer än fördubblades antalet ransomewareattacker globalt i jämförelse med föregående år. Kunskapen om vad ett företag behöver göra när en attack sker är dock relativt låg, menar Marcus Appeltofft, advokat och Senior Associate på Norelid Advokatbyrå.

– Det är bara en tidsfråga innan ett företag kommer att utsättas för en attack, därför har vi upprättat en Cyber Desk som erbjuder hjälp dygnet runt, säger han.

Organiserade hackers har arbetat fram alltmer avancerade metoder för att utsätta företag för intrång och frågan är sällan om, utan snarare när, ett bolag kommer att drabbas. När ett sådant intrång sker kan integritetsskyddsmyndigheten, drabbade personer, försäkringsbolag och övriga samarbetspartners behöva underrättas om det inträffade, interna dokument och rutiner upprättas eller ses över och personuppgiftsincidentens följdverkningar i övrigt hanteras – utöver arbetet med att få i gång verksamheten igen.

– En cyberattack tvingar i många fall det drabbade företaget att stänga ner stora delar av sin verksamhet och risken att hotaktören publicerar eller på annat sätt tillgängliggör konfidentiell information är stor. Dessutom ökar risken för ytterligare angreppsförsök på ett redan utsatt bolag – därför är det självklart viktigt att skydda sig i förväg, men även att veta vad man behöver göra och vilken extern kompetens man behöver ta in när en attack väl sker, säger Marcus Appeltofft, advokat och Senior Associate på Norelid Advokatbyrå.

Hög efterfrågan på Cyber Risk-kompetens

Norelid Advokatbyrå är en affärsjuridisk advokatbyrå som internationellt rankas som en av Sveriges främsta advokatbyråer inom corporate & commercial, försäkring & återförsäkring, tvistelösning och GDPR & dataskydd. Marcus berättar att försäkringsbranschen på senare tid har efterfrågat särskild kompetens och tjänster inom Cyber Risk-området och att Norelid Advokatbyrå sedan något år tillbaka därför erbjuder en unik Cyber Desk Service som är uppdelad i två huvudgrenar, GDPR Proactive och GDPR Incident.

– Tillsammans med experter inom exempelvis datasäkerhet, it-forensik och PR kan vi hjälpa försäkringstagare och andra som blivit utsatta för personuppgiftsincidenter, oavsett vilken tid på dygnet som intrånget sker. När vi kontaktas samordnar vi med relevanta parter och kan inom ett par timmar ha ett team redo för att säkerställa att det juridiska regelverket efterlevs inom de snäva tidsramar som lagen anger. Genom vårt internationella nätverk kan vi även säkerställa lokal juridisk expertis även i de fall en attack har följdverkningar utanför Sveriges gränser.

Läs mer om hur processen går till här

Vill öka kunskapen

Marcus Appeltofft menar att syftet med tjänsten är att bistå företag som utsatts för cyberattacker, minimera intrångets skadeverkan och säkerställa att allt sköts på ett korrekt sätt.

– När man befinner sig under en cyberattack är man som företag väldigt utsatt och oavsett om man har en tydlig krisplan för situationen eller inte är det tryggt att kunna vända sig till någon som kan hjälpa till och som har erfarenhet av att hantera den här typen av situationer. I stort ser vi att kunskap rörande processen kring ett intrång är låg hos företag i Sverige, därför erbjuder vi även utbildningar för att öka förståelsen för intrång och vilka vägar som finns att ta, både i förebyggande syfte och när en attack sker.

Kom i kontakt med Norelid Advokatbyrå här 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Norelid Advokatbyrå och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?