Sveriges välstånd har byggts av ett konkurrenskraftigt näringsliv och dess förmåga att ständigt utvecklas. En viktig förutsättning har varit politisk insikt om att detta är viktigt. Men avgörande har varit Sveriges egen rådighet över samhällskritiska resurser som mineraler, malm, stål, skog och cement. Nu står Sverige inför ett viktigt avgörande om detta ska fortsätta. Utan egen cement efter 2022 tvärnitar Sveriges utveckling!
Vårt hållbara samhällsbyggande står inför viktiga uppgifter framöver bland annat:
* Klimatomställning, där elektrifiering och industrins gröna revolution är avgörande.
* Försvar och säkerhet, där fortifikation, skydd och höjd beredskap spelar roll i en mer orolig tid.
* Bostäder och infrastruktur, för en ökande befolkning.
Detta är frågor som adresserats av regeringen i den senaste vårbudgeten. Allt detta kommer dock att kräva cement och betong.
Pandemins kvardröjande negativa effekter syns i fortsatta problem med materialtillgång i de flesta branscher i form av rena brister, sena leveranser och prisökningar långt utöver det vanliga. Kriget i Ukraina, som förutom förödande mänskligt lidande på plats, har lett till ekonomisk osäkerhet och ett försämrat säkerhetsläge. Insikten om vikten av att skapa egen rådighet i samhällsbyggandet och minska sårbarheten för Sverige borde vara hög hos våra beslutsfattare.
När mark- och miljööverdomstolen avvisade Cementas tillståndsansökan förra sommaren stod Sverige inför ett akut byggstopp. Detta undanröjdes av en tillfällig lagstiftning, beslutad av en enig riksdag. Den lagstiftningen och det tillfälliga tillståndet löper ut vid årsskiftet. Under tiden försöker Cementa hantera kommande brist, en bit in på 2023, med att hämta råvara från intilliggande Nordkalk och från Estland. Regeringens beslut överklagades till högsta förvaltningsdomstolen. Domstolen medgav inte inhibering, men överklagandet är inte avgjort än vilket i sig skapar stor osäkerhet.
Cementa har nyligen lämnat in en ny 4-årig tillståndsansökan för sin anläggning i Slite, en verksamhet som funnits där i 100 år. Meningen är att detta tillstånd ska gälla till dess att ett längre 20-årigt tillstånd kommer på plats vilket också är en nödvändig del i planen för en klimatneutral cementproduktion 2030.
Regeringen har insiktsfullt tidigare agerat dels för att få den tillfälliga lagen på plats dels givit uppdrag till olika myndigheter att utreda olika förutsättningar som alternativ till Slites verksamhet, om så skulle behövas. Dessa utredningar ska lämnas in till regeringen den sista maj. Tiden går snabbt. Tyvärr brukar inte tillståndsansökningar hanteras lika fort. Därför måste regeringen fortsatt inse problemet om vi står utan cement till årsskiftet och agera därefter.
Den 27 april träffar vi representanter för den svenska industrin ansvariga departement. Vi utgår ifrån att vi tillsammans kan se vilka förutsättningar och lösningar som måste till. Myndigheternas utredningar kopplat till cementförsörjningen blir klara i maj. Om dessa redovisar:
Detta är sannolika utredningssvar regeringen kommer att få, så frågan är i högsta grad akut.
Regeringen måste vara tydlig om den anser att egen kalkbrytning och cementproduktion i Sverige är angelägen. Frågan är en riksangelägenhet för att klara klimat, försvar och samhällsbyggande. Alla inblandade instanser såväl myndigheter, länsstyrelse och domstol måste göra vad de kan för en snabb, och korrekt, hantering. Det kan exempelvis inte vara rimligt att på Gotland pröva nya naturskyddsområden som påverkar möjligheterna till att bryta kalk, innan frågan om Cementas tillstånd är avgjort.
Sverige är i dag närmast självförsörjande med 85 procent av cementbehovet tillverkat inom landets gränser. Ett stopp för kalkbrytningen i Slite ökar vårt beroende av andra länder. Byggföretagen varnar i sin färska konjunkturprognos för en tvärnit för hela den svenska ekonomin och att bygginvesteringarna i Sverige faller med 12 procent 2023, att 1 procentenhet av BNP-tillväxten skalas av och en varselvåg där uppemot 200 000 arbetstillfällen riskeras.
Det finns möjlighet från regeringens sida att uttala att cementförsörjning är ett nationellt intresse. Från myndigheter finns även möjlighet att peka ut Cementas områden som riksintressen avseende exempelvis totalförsvar och industriproduktion. Regeringen bör titta på allt som kan leda bort från dagens osäkra situation.
Catharina Elmsäter-Svärd, vd, Byggföretagen
Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna
David Johnsson, vd, Trä- och Möbelföretagen
Malin Löfsjögård, vd, Svensk Betong
Maria Sunér, vd, Svemin
Klas Wåhlberg, vd, Teknikföretagen