1515

DEBATT: Bostadssituationen är ohållbar

Det är dags för politikerna att sluta knuffa bostadsproblematiken framför sig. En dysfunktionell hyresmarknad är på väg att kompletteras med en lika dysfunktionell borättsmarknad, skriver Daniella Waldfogel och Stefan Westerberg vid Stockholms Handelskammare.

Foto:Fredrik Sandberg/TT

När pandemin kom till Sverige och skakade om ekonomin så var en av de första åtgärderna som vidtogs av Finansinspektionen att göra det möjligt att pausa amorteringskraven. Den tidsfristen löpte ut 31 augusti och därför återkom kraven med full kraft i hushållens septemberräkningar.

Pausen av amorteringskraven var bra och krisåtgärden ligger väl i linje med vad professor Lars E.O Svensson argumenterar i den rapport – Felaktiga grunder och negativa effekter – som han för Stockholms Handelskammares räkning skrev under år 2018.

I rapporten påpekas att amorteringskraven motiverats med ambitionen att öka bolånetagarnas motståndskraft och minska risken för djupare lågkonjunkturer, men att kravet i själva verket tvärtom minskar motståndskraften och ökar risken för djupare lågkonjunkturer. 

Detta då en hög tvingande amortering blir en form av räntefritt tvångssparande som minskar hushållens köpkraft och riskerar förstärka konsumtionsfall vid ekonomiska kriser.

Amorteringskrav medför således lägre sparande i likvida tillgångar som kan användas vid inkomstbortfall.

Krisåtgärden, att erbjuda amorteringspaus, i samband med pandemins intåg kan därmed betraktas som ett erkännande av kritiken om att kravet riskerar att bli kontraproduktivt vid kriser.

Vi är fullt medvetna om att hushållens skulder har ökat under lång tid. Men åtgärder som minskar skulderna innebär inte nödvändigtvis bättre motståndskraft, vilket också konstateras i myndighetens egen rapport - FI-analys 33. Till detta kan det tilläggas att skulderna har ökat som en naturlig följd av att räntorna fallit under lång tid.

I bedömningen om amorteringskravens behov så bör man också notera att inte endast skulderna har ökat, utan även tillgångarna. Faktum är att hushållens nettoförmögenheter har ökat mer och snabbare än deras skulder. 

Dessvärre handlar amorteringskravet inte enbart om Sveriges förmåga att möta makroekonomiska kriser och dramatiska nedgångar i hushållens konsumtion. Kravet är ett av de största kugghjulen i det maskineri som utgör de samlade kreditrestriktionerna som svenska bolånekunder möter och som för betydande del av befolkningen blivit omöjligt att hantera.

2017 prissattes en genomsnittlig etta i Stockholm så att vid sidan av en rejäl kontantinsats krävdes 6 700 kronor i månatliga inbetalningar. Det var vid det tillfället en kostnad som ungefär hälften av alla 25–29-åringar klarade av att bära.

Med de i dag aktuella amorteringskraven, där en bolånetagare som lånar 85 procent årligen ska amortera 3 procent, så innebär det att den samlade kostnadsbördan höjs till 12 600 kronor och kräver en fast inkomst på minst 35 000 kronor i månaden.

Därmed minskar andelen i den aktuella åldersgruppen som kan efterfråga en sådan bostad till knappt 20 procent. Mer än hälften av de unga som 2017 kunde efterfråga en bostad har därmed stängts ute.

Detta samtidigt som hyresmarknaden – i synnerhet i större städer – i princip är stängd och de andrahandsboenden som unga vuxna då hänvisas till oftast är dyrare, osäkrare och inte utgör någon investering alls jämfört med de lägenheter som samma personer inte tillåts köpa.

Det är ett synnerligen negativt upplägg där de som inte tagit sin in på bostadsmarknaden drabbas väldigt hårt. Dagens unga samt mindre bemedlade människor får således ta de negativa konsekvenserna av en illa skött bostadspolitik som pågått under mycket lång tid. 

Det bekräftas också av en undersökning som Stockholms Handelskammare gjort tillsammans med Hemnet. Av den framgår att 8 av 10 av 18–29-åringar i Sverige har upplevt utmaningar med att finansiera ett bostadsköp. Motsvarande siffra för samtliga ålderskategorier är omkring 40 procent.

På samma vis är yngre kraftigt överrepresenterade i att fått hjälp av föräldrar eller familj som medlånetagare vid bostadsköp. Det förklarar varför andelen unga som får bostadslån har varit konstant. Men baksidan är att inträdet in på bostadsmarknaden för många unga numera handlar om föräldrarnas och andra närståendes ekonomiska situation.

Stockholms Handelskammare menar att den samlade bilden starkt talar för att en sedan tidigare mycket dysfunktionell hyresmarknad nu är på väg att kompletteras med en nästan lika dysfunktionell bostadsrättsmarknad.

I första hand drabbar det den enskilde i form av en besvärlig och osäker boendesituation, svårigheter att flytta och sämre möjligheter att i rimliga former flytta för att ta ett arbete. Men, i förlängningen är det negativt för hela samhället när en av företagens största utmaningar för att rekrytera personal är att de som rekryteras inte kan få tag på en bostad.

Det är en situation som politiken inte kan fortsätta knuffa framför sig.

Det måste vara möjligt att skapa långsiktigt hållbara regler där fler kan släppas in på bostadsmarknaden samtidigt som det finns en rimlig ekonomisk kravbild. Det kan exempelvis innefatta amorteringstrappor, anpassat efter bolånetagarens ålder, som underlättar ungas insteg på bostadsmarknaden. Andra åtgärder kan vara fördelaktiga bosparformer samt en lägre eller individanpassad nivå på bolånetaket.  

Vår uppmaning till riksdagen är därför: Samla er och ta tag i bostadsmarknaden på allvar. Det handlar om större omtag i hyresfrågan och att se över kreditrestriktionerna i samlad form så att det faktiskt blir möjligt för unga att ta sig in på bostadsmarknaden.

Det är hög tid att vända utvecklingen på bostadsmarknaden.

Daniella Waldfogel, näringspolitisk chef, Stockholms Handelskammare

Stefan Westerberg, chefekonom, Stockholms Handelskammare


Innehåll från NTEXAnnons

Flexibilitet och lyhörd personal är nyckeln till transportföretagets framgångssaga

NTEX är med sina drygt  2,5 miljarder i omsättning och 600 anställda en av de största privata transport- och logistikaktörerna i Sverige med hela världen som sitt arbetsområde. Överst: Grundare och vd Thomas Ström och försäljningschef Tobias Rindevall.
NTEX är med sina drygt 2,5 miljarder i omsättning och 600 anställda en av de största privata transport- och logistikaktörerna i Sverige med hela världen som sitt arbetsområde. Överst: Grundare och vd Thomas Ström och försäljningschef Tobias Rindevall.

För 18 år sedan startade Thomas Ström transport- och logistikföretaget NTEX.

Efter att mer eller mindre fötts in i denna bransch hade han identifierat ett behov som saknades på marknaden: en aktör som anpassar transporterna efter kunden och inte tvärtom. 

– Vår filosofi har alltid varit att vi ska göra det där lilla extra för våra kunder, att NTEX gör det lite bättre, berättar grundaren och vd:n Thomas Ström.

I dag är NTEX med sina drygt 2,5 miljarder i omsättning och 600 anställda en av de största privata transport- och logistikaktörerna i Sverige med hela världen som sitt arbetsområde. Företaget har i dag kontor i tio länder i Europa och har tack vare det helhetstäckning för alla typer av uppdrag över hela kontinentens nationer. Majoriteten av godset fraktas med bolagets egna över 1 000 trailers. En stor del transporteras också med tåg, flyg och fraktfartyg till och från världens alla hörn. Det kunderna uppskattar är bolagets förmåga att ha en helhetssyn över vad som behöver göras och snabbt lämna förslag på hur det ska genomföras.  

En stor del av det gods som NTEX fraktar är bidragande till att svensk handel fungerar, att det fylls på med varor i butikernas hyllor och i e-handelsföretagens lager. Faktum är att alla delar av samhället kräver fungerande transporter. Men det skapar utmaningar att möta de allt större kraven. Ett aktuellt exempel är pandemins positiva påverkan på e-handeln, som i sin tur ställer högre krav på transporterna.

NTEX erbjuder helhetslösningar

Tack var sin ursprungliga filosofi har NTEX som transportföretag på senare tid tagit sina tjänster ytterligare ett steg. Numera erbjuder man inte enbart transport, utan även helhetslösningar där man tar ansvar för hela kedjan, allt från lagerhållning till distribution.

– I dag fraktas fler produkter än någonsin över hela världen och därför är det viktigt att man som företag kan anpassa sig. Det går inte att utgå ifrån att allt gods som ska transporteras passar in i en redan existerande mall, förklarar försäljningsdirektör Tobias Rindevall.

Den stora förklaringen till att NTEX haft en så stark och imponerande tillväxt är personalen och att man lyckats knyta till sig väldigt bra medarbetare på alla tänkbara positioner över hela Europa. Det medför att bolaget har en genomgående hög servicenivå och kvalitet.

– Vi försöker hela tiden vara tillgängliga och med flera av våra kunder har vi därför en daglig kontakt. På så sätt har vi koll på deras behov och kan snabbt agera, även vid akuta situationer där kunden behöver hjälp med exempelvis en komplicerad transport, säger Tobias Rindevall.

NTEX vill minska sin miljöpåverkan. Det gör man bland annat genom att använda mer klimatsmarta drivmedel. Bolagets lastbilar körs sedan ett antal år med HVO-diesel och man tittar även på alternativ som vätgas och elektrifiering. Det är också anledningen till att företaget under 2021 investerat i en av landets första ellastbilar. Lastbilen från Volvo Lastvagnar beräknas minska avgasutsläppen med närmare 20 ton per år.

Om NTEX

Ett av Sveriges största privata transport- och logistikföretag och erbjuder flexibla transporter på väg, järnväg, flyg och till sjöss.

Kundnytta: Skräddarsydda lösningar, mervärden och rådgivning samt total kontroll från bokning till leverans.
Unikitet: Engagerad och personlig service.
Omsättning: 2,5 miljarder.
Antal anställda: 600.
Huvudkontor: Göteborg.
Grundat: 2003.

www.ntex.se 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med NTEX och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?