Debatt: Barnfattigdomen ett akut problem

De senaste åren har våra organisationer sett en stor ökning i antalet personer som hamnat i ekonomiska svårigheter, och de senaste 12 månaderna har situationen förvärrats snabbt. Vi har bevittnat en smygande eliminering av den tunna gränsen mellan att precis klara familjeekonomin och att inte kunna tillgodose sina barns basbehov.  

Tidigare dominerades ansökningarna till Majblomman av familjer som önskade ett extra tillskott för att kunna göra något kul på lovet. Idag söker man bidrag till barns kläder och skor. Till Röda Korset och Rädda Barnen kommer mer och mer information om att skolbarn inte får tillräckligt med mat hemma. Fler äter mer i skolan, särskilt på fredagar och måndagar, eftersom helgen innebär hunger. Både Rädda Barnen och Röda Korsets ungdomsförbund driver frukostklubbar för att behovet finns. Hos Hyresgästföreningen går telefonerna varma och man håller kvällsöppet på rådgivningen, för att kunna ta emot alla oroliga hyresgäster som undrar hur de ska ha råd att betala årets kraftiga hyreshöjning.  

I vår nya gemensamma SIFO-undersökning ”Barnfamiljers ekonomiska svårigheter” av Kantar Public har vi frågat 1 240 föräldrar till barn i åldern 0-17 år om oro för det ekonomiska läget och om eventuella svårigheter för att få basal vardagsekonomi att gå ihop. Vi har också analyserat svaren utifrån inkomst och hushållstyp. Ett tydligt mönster träder fram från undersökningen.  

En stor andel ensamstående föräldrar med en inkomst under 35 000 kronor före skatt, och särskilt de med en inkomst under 29 500 före skatt, har det senaste halvåret haft det ekonomiskt mycket svårt. Siffrorna talar sitt tydliga språk: 

• 3 av 10 av de ensamstående med inkomst under 35 000 kronor har haft svårt att köpa näringsrik mat till familjen alla dagar i veckan.

• 3 av 10 av de ensamstående med inkomst under 35 000 kronor har svårt att betala fritidsaktiviteter till barnen.  

• 1 av 8 av de ensamstående föräldrarna med inkomst under 29 500 kronor har haft svårt att mätta sig själv eller familjen. 

• 1 av 4 av de ensamstående med inkomst under 29 500 kronor har haft svårt att betala familjens räkningar, cirka 1 av 6 har också haft svårt att betala för kollektivtrafik.  

• 4 av 10 av ensamstående med inkomst under 35 000 och 3 av 10 av sammanboende med total hushållsinkomst om 42 000 kronor före skatt, är oroliga över att familjens ekonomiska situation påverkar barnens behov och mående.   

Vår slutsats är att många barnfamiljer har svårigheter med att tillgodose de mest grundläggande behoven. Rätten till skälig levnadsstandard, rätt till hälsa och rätt till meningsfull fritid påverkas. Vi kan konstatera att den geopolitiska oron, energikrisen, inflationen och chockhöjda räntor slår ut barnfamiljer i detta nu. 

Inom civilsamhället är vi självklart beredda att arbeta än hårdare med de resurser och metoder vi har att tillgå. Men det krävs samtidigt politisk handlingskraft i form av åtgärder. Vi efterlyser konkreta insatser som hjälper de mest sårbara i vårt samhälle. Vi vet att det är möjligt och det är rimligt, inte minst då flera av de behov som ökat är kopplade till rättigheter i barnkonventionen. Därför uppmanar vi politiker på nationell, regional och kommunal nivå att agera nu. 

• Barn ska inte behöva lida brist på mat och kläder i Sverige. Barnbidraget är ett effektivt och lättadministrerat verktyg för att nå alla, och därmed de mest utsatta barnfamiljerna. Det bör därför höjas. 

• Alla barn har rätt till ett tryggt boende. Bostadsbidraget är ett sätt för staten att ge barnfamiljer med låga inkomster en ökad möjlighet att få en skälig bostad. Bostadsbidraget har urholkats och behöver höjas i takt med kostnadsökningar. 

• Barn ska inte tvingas börja skoldagen hungriga.

Vi vet att detta tydligt försämrar barns studieresultat. Det bör vara obligatoriskt för alla skolor att erbjuda skolfrukost till barn och ungdomar. 

• Barn ska ha rätt till en meningsfull fritid. Barn i socioekonomiskt eftersatta områden deltar i mycket lägre grad i idrott och fritidsaktiviteter. Detta beror bland annat på aktivitetsavgifter och kostnader för kollektivtrafik.  Vi föreslår därför kostnadsfria och subventionerade aktiviteter samt fri tillgång till kollektivtrafik för att kunna ta sig till aktiviteterna. 

Barnkonventionen är lag i Sverige sedan 2020. Våra krav skulle hjälpa vårt samhälle att leva upp till denna lag. Men främst handlar det om att kunna leverera gentemot barnen och om att vara ett samhälle som agerar och skapar möjligheter för alla barn. Om vi inte möter den ökande fattigdomen kommer det att få konsekvenser för en hel generation barn, som växer upp i ekonomisk otrygghet och med bristande framtidstro. Ytterst handlar det om att alla barn ska få växa upp på lika villkor.   

Marie Linder Förbundsordförande Hyresgästföreningen  

Martin Ärnlöv Generalsekreterare Svenska Röda Korset 

Maria Frisk Sverigechef Rädda Barnen 

Åse Henell Generalsekreterare Majblomman