Annons

Debatt: Bankskatten strider mot grundläggande principer

Om huvudsyftet med bankskatten fortfarande är att utjämna en skattemässig snedvridning, är det svårt att se hur regeringen menar att det nuvarande förslaget uppnår det, skriver Hanna Pierrou och Magnus Skaaden på Handelsbanken.

MISSNÖJET VÄXER. För varje nytt förslag har bevekelsegrunden för en bankskatt blivit alltmer långsökt och abstrakt, anser företrädare för Handelsbanken.
MISSNÖJET VÄXER. För varje nytt förslag har bevekelsegrunden för en bankskatt blivit alltmer långsökt och abstrakt, anser företrädare för Handelsbanken.Foto:Alexander Larsson Vierth/TT

Regeringen beskriver på sin hemsida att skattepolitiken ska utformas utifrån ett antal vägledande principer. Enligt principerna ska skattesystemet vara legitimt och rättvist, medborgare och företag ska ha ett högt förtroende för skattesystemet och beskattning ska ske på ett rättssäkert sätt.

När regeringen 2015 tillsatte en utredning för att ta fram ett förslag på en särskild skatt på finanssektorn angavs skälen vara att minska den skattefördel som finansiella företag kunde antas åtnjuta eftersom finansiella tjänster är undantagna från mervärdesskatt. I pressmeddelandet där regeringen senare meddelar att den inte går vidare med utredarens förslag framgår att ”regeringens ambition har varit att säkerställa ett större bidrag från banksektorn till det gemensamma”, det vill säga inte längre att utjämna en snedvridning.

Att till varje pris ”klämma dit” bankerna har därefter till synes varit den starkaste drivkraften för regeringen att införa en så kallad bankskatt. Om huvudskälet fortfarande är att utjämna en skattemässig snedvridning, är det svårt att se hur regeringen menar att det nuvarande förslaget uppnår detta.

Skatten riktar sig enbart mot stora kreditinstitut med skulder över 150 miljarder kronor. Den snedvridning som regeringen tidigare sa sig vilja utjämna kvarstår alltså för de kreditinstitut som faller under gränsvärdet. Därtill kommer de mindre kreditinstituten att åtnjuta en konkurrensfördel jämfört med stora institut som drabbas av skatten. Förslaget lägger med andra ord på ytterligare ett lager av snedvridning och det är svårt att se hur regeringen kan motivera en sådan ordning som vare sig legitim eller rättvis.

Vidare framgår av principerna att skattereglerna ska vara generella och tydliga, med breda skattebaser och skattesatser som är väl avvägda gentemot målen för den ekonomiska politiken, detta för att bidra till ett legitimt och rättvist skattesystem.

Det faktum att bankskatten inte träffar samtliga svenska kreditinstitut utan bara de största, gör att den snarast är selektiv i sin utformning.

Någon närmare redogörelse för varför just 150 miljarder kronor är ett lämpligt gränsvärde beskrivs inte i förslaget, varför varken principen om att skatter ska vara generella eller tydliga kan anses vara uppfyllda.

Värt att nämna i sammanhanget är att svenska banker, i synnerhet de största, är föremål för omfattande krisplanering enligt kraven i resolutionsregelverket. Regelverket som tillkom efter finanskrisen 2008–2009 har som syfte att se till att fallerande banker ska kunna hanteras under ordnade former utan att utlösa en fullskalig systemkris med stora direkta och indirekta kostnader som följd.

Förslaget om bankskatten underkänner därmed resolutionsregelverket då regeringen som skäl anger att stärka statens finanser för att kunna bära de indirekta kostnader som en finanskris medför – något som resolutionsregelverket syftar till att kraftigt begränsa.

Att dessutom som skäl ange att staten har behov att stärka de offentliga finanserna för att ha kapacitet att klara en framtida finansiell kris faller dessutom tämligen platt då Riksgälden så sent som den 27 oktober i år konstaterade att den svenska statsskulden är historiskt låg.

För att säkerställa att medborgare och företag har ett långsiktigt högt förtroende för skattesystemet torde skälen till lagstiftning på skatteområdet omgärdas av mycket höga krav på legitimitet. Skälen för att införa en bankskatt har, som delvis berörts ovan, varierat med de olika förslagen. 2015 angavs skälet vara att utjämna finansiella företags skattefördel, 2017 då regeringen föreslog att höja resolutionsavgiften angavs skälen vara att stärka statens resurser för att hantera direkta kostnader av en framtida finanskris.

Det skäl som regeringen anger den här gången är alltså att stärka statens resurser för att kunna hantera indirekta kostnader som uppstår till följd av en framtida finansiell kris. För varje nytt förslag har bevekelsegrunden för en bankskatt alltså blivit alltmer långsökt och abstrakt.

När Stefan Löfven i en intervju i Dagens industri nyligen fick frågor om bankskatten svarade statsministern nonchalant att ”det här är ändå en sektor som inte svälter”. Må så vara. Det handlar inte om huruvida en sektor har råd att betala eller inte. Det handlar om att upprätthålla grundläggande principer för skattepolitikens utformande för att inte urholka förtroendet för det svenska skattesystemet.

Hanna Pierrou 

Senior rådgivare Handelsbanken

Magnus Skaaden

Skattechef Handelsbanken

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från Malmö stadAnnons

”Äntligen har vi pusselbiten som kan göra textilbranschen cirkulär – och den biten finns i Malmö”

Anna Vilén är kommunikatör på Sysav.
Anna Vilén är kommunikatör på Sysav.

I Malmö tas flera initiativ för att återvinna textilier och ge dem nytt liv. Här finns till exempel maskinen som är färd med att revolutionera den europeiska textilproduktionen. 

Här finns också designern som skapar nya revolutionerande plagg av restpartier – och kläder för rymden.

Läs mer om Malmö stads näringsliv 

Fyrkantiga balar med ihoppressade kläder bildar prydliga rader som sträcker sig så långt ögat når. En bal består av jeanskläder, en annan av röda textilier gjorda av polyester. Och så fortsätter det, med olika material och olika färger. Vi är inne på Sysavs (Sydskånes avfallsaktiebolag) anläggning i Malmö.

– Vi är först i världen med att erbjuda en storskalig anläggning för automatisk textilsortering, säger Anna Vilén, kommunikatör på Sysav. 

I en av hangarerna på återvinningsanläggningen i hamnen i Malmö pågår en slags textilrevolution. Här huserar Siptex, världens första storskaliga anläggning för automatisk textilsortering. Den är 30 meter lång, kan sortera tre material samtidigt och vid full kapacitet sorterar maskingen 24 000 ton textilier varje år. Det motsvarar ungefär 30 procent av textilierna som slängs i Sverige under samma period. 

– Det krävs mängder av natur- och energiresurser att tillverka nya kläder och textilier. Tack vare Siptex kan vi erbjuda en helt återvunnen råvarukälla, här i Malmö som i princip kan ersätta jungfrulig produktion av textilmaterial, förklarar Anna Vilén medan hon visar maskinens olika funktioner. 

Storskalig sortering behövs

Den mekaniska återvinningen, vilket i praktiken innebär att tyget rivs och utifrån det spinns ny tråd, påverkar i viss mån slitstarkheten eftersom fiberlängden kortas. 

– Därför blandas ofta återvunnen fiber med jungfrulig för att få en längre livslängd på plagget, säger Anna Vilén.

En storskalig sortering behövs. Senast 2025 ska textilavfall samlas in separat enligt EU:s nya avfallsdirektiv. 

– Själva maskinen i sig är inte revolutionerande, att använda sig av infrarött ljus för att sortera material har gjorts tidigare, bland annat är det den tekniken som används vid sortering av plast. Men mjukvaran, hur själva Siptex arbetar samt storskaligheten i sorteringen är världsunik, berättar hon.

Den färdigsorterade textilen kan antingen bli nytt tyg igen eller omvandlas till exempelvis isoleringsmaterial.

– Det är stor efterfrågan på vårt sorterade material. Vi säljer vår råvara till återvinnare i Sverige och Europa. Vi kommer inom kort starta ett nytt projekt kring återvunnen polyester tillsammans med Stadium. De, H&M och Ikea är några av de näringslivsaktörer som har ingått i forskningsprojektet som Siptex är sprunget ur, säger Anna Vilén. 

Och förhoppningen är att fler hållbara och klimatsmarta näringar i regionen ska komma ur den. Forskarna som deltagit i projektet ser potentiella vinster med att ha en textil och återvunnen råvarukälla lokalt i Sverige; andra delar av produktionskedjan inom textilindustrin skulle på sikt kunna bli lokala eller regionala.

Siptex är en av flera exempel som bidragit till att Malmö utsågs till Sveriges miljöbästa kommun 2021 av tidningen Aktuell Hållbarhet. 

Gör hållbara och cirkulära kollektioner

En aktör i en annan del av den hållbara textilbranschen är Malmödesignern Sara Rosberg. Hon har nyligen börjat sälja sitt spin-off märke Modality Upcyles, plagg som består av textil från prover och prototyper, på Återbruket i Malmö. 

– Vi vill inspirera människor att ta vara på textilerna de har, och designa om eller återanvända istället för att kasta, säger hon.

Sara Rosberg, till höger, är design och grundare till Modality. Klädmärket startade 2020 med en Red-Carpet kollektion, och var bland annat representerade på Cannes-festivalen 2021. Nu arbetar hon även med kläder för rymdbruk.
Sara Rosberg, till höger, är design och grundare till Modality. Klädmärket startade 2020 med en Red-Carpet kollektion, och var bland annat representerade på Cannes-festivalen 2021. Nu arbetar hon även med kläder för rymdbruk.

Just nu strukturerar Modality om inför nästa kollektion, för att göra mer hållbara och cirkulära kollektioner baserat på innovationsarbetet med det nya textila material som utvecklats i andra delar av bolaget. 

– I denna del har vi även sett över återvinningsprocesserna och hur vårt nya material skall kunna återvinnas ner till minsta fiber. Vi hoppas kunna samarbeta med Siptex på Sysav och andra aktörer när det gäller återvinningen av vårt nya material, då vi har lösningar på detta.

Victor Wall, är verksamhetsansvarig på Återbruket i Malmö, en basar för butiker som säljer hållbara produkter: ”Om konsumenterna ska kunna förändra sitt beteende krävs att det privata näringslivet investerar och anpassar sig och är villiga att ta en aktiv roll i omställningsprocessen”.
Victor Wall, är verksamhetsansvarig på Återbruket i Malmö, en basar för butiker som säljer hållbara produkter: ”Om konsumenterna ska kunna förändra sitt beteende krävs att det privata näringslivet investerar och anpassar sig och är villiga att ta en aktiv roll i omställningsprocessen”.

Sara Rosberg står även bakom Transforming Textiles AB, som har även utvecklat en textil innovation, Sense-Tex. Den fungerar som en smartklocka och detekterar virussymtom. Tekniken är utvecklad i samarbete med en rymdingenjör (Marcelo Boldt är CTO i bolaget) under pandemin. Företaget är för tillfället stationerat på Ideon Innovation i Lund, där de är på väg att förhoppningsvis bli inkuberade av European Space Agency BIC under 2023. Bolaget söker just nu investerare och finansiering. 

– Transforming Textiles AB deltog med Sense-Tex innovationen och blev finalister ESA:s föraccleratorprogram Nordic Launch 2022. Transforming Textiles tävlade jämte de 10 (Av totalt 26) främsta Space Tech bolagen i Norden, i en stor final på Spaceport i Oslo under oktober 2022.

Läs mer om Malmö stads näringsliv 

 

 

Mer från Malmö stad

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Malmö stad och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera