ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Debatt: Apotek Hjärtat borde inte få äga Min Doktor

  • Foto: Hasse Holmberg

DEBATT. Nyligen investerade Apotek Hjärtat, som ägs av Ica-Gruppen, 335 miljoner kronor i nätläkartjänsten Min Doktor. Det innebär en risk för ökade kostnader samtidigt som det varken är samhällsekonomiskt eller etiskt försvarbart, skriver Elin Karlsson på Sveriges läkarförbund.

I dag får läkare inte äga apotek. Syftet med begränsningen var enligt lagstiftaren att förhindra att samma aktör har intressen i hela vårdkedjan. I dag har vi nya aktörer på marknaden och spelplanen är markant ändrad. Det är uppenbart att rådande lagstiftning inte längre fungerar för att uppfylla intentionen att motverka ekonomiska kopplingar mellan förskrivare och apotek.

Apotek Hjärtat, en del av Ica-Gruppen, har i veckan investerat stort i vårdtjänstföretaget Min Doktor. Företaget Min Doktor kommer nu att ägas till 42 procent av Apotek Hjärtat. Att apotek närmar sig vårdtjänstföretag är inte unikt.

Andra apotekskedjor har samarbeten med vårdtjänstföretag, men utan ägarintressen. Att apotekskedjor äger vårdtjänstföretag är alltså tillåtet enligt nuvarande lagstiftning, men det omvända, att läkare skulle äga apotek är olagligt.

Denna anomali har även uppmärksammats av Nya apoteksmarknadsutredningen. I delbetänkandet ”Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden” drog utredningen slutsatsen att de nya tjänster och samarbeten som har uppstått mellan apotek och vårdtjänstföretag motiverar en översyn av reglerna.

Enligt utredningen finns det en risk för överförskrivning beroende på hur ägandeförhållandena ser ut. Patienten kanske inte får den mest ändamålsenliga behandlingen. Utredningen föreslog därför att Läkemedelsverket bör utreda frågan vidare vilket de nu också ska göra.

Läkarförbundet anser att det även finns andra risker om apotekskedjor tillåts äga vårdtjänstföretag. Apoteken ger råd om kundens egen behandling av symtom, med bland annat receptfria läkemedel. Apotekspersonalens rådgivning går ofta ut på att lotsa kunden vidare i valet mellan egenvård med receptfria läkemedel eller att hänvisa till övrig hälso- och sjukvård.

Socialstyrelsen har nyligen gjort en kartläggning av apotekens rådgivning. I kartläggningen visade det sig att det finns brister på många apotek i att säkerställa kompetensen hos personalen som ger råd. Det kan i sin tur leda till att apotekskedjor i högre grad hänvisar kunder till det egna vårdtjänstföretaget för åkommor som egentligen lämpar sig för egenvård.

Utvecklingen av digitala vårdkontakter har gått snabbt de senaste åren och där ser vi en positiv påverkan vad gäller teknikutveckling och tillgång till vård, men en risk för ökad vårdkonsumtion. Läkarförbundet ser stora möjligheter framför allt om läkare i framtiden kan erbjuda digital kontakt som komplement till fysiska besök hos den fasta läkaren.

Man behöver dock arbeta fram såväl ersättningsnivåer som en praxis kring vilken vård som är lämplig för digitala kontakter. När är fysiska läkarbesök mer motiverade? När är besök hos distriktssköterska rätt nivå? När ska rådgivning för egenvård via 1177 eller apoteket ske?

Möjligheten för apotekskedjor att äga vårdföretag innebär en risk för ökade kostnader för patienten samtidigt som det varken är samhällsekonomiskt eller etiskt försvarbart. Läkarförbundet anser därför att frågan bör utredas skyndsamt eftersom det annars riskerar att skada patientens tilltro till vården och belastar vår gemensamma ekonomi.

 

Elin Karlsson, kirurg och ordförande för Rådet för läkemedel, it och medicinteknik, Sveriges läkarförbund


Läs svar från Apotek Hjärtat här.

Läs svar från Läkarförbundet här.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer