Hoppa till innehållet

Annons

Debatt: AI är nyckeln till hållbart samhällsbyggande

Den artificiella intelligensen är här, men debatten svallar. Är den snabba teknikutvecklingen ett hot eller en möjlighet? Inom samhällsbyggnadssektorn har AI precis börjat tillämpas och kan vara central för omställningen till ett resurseffektivt samhällsbyggande och hållbar förvaltning. Sverige ska inte trycka på pausknappen, vi ska ta initiativet i utvecklingen, uppmanar debattörerna.

Foto:Andrey Popov

Under våren har det kommit två rapporter som är särskilt oroväckande för den svenska samhällsbyggnadssektorn. Den ena rapporten från IPCC pekar på att vi inte kommer att nå våra klimatmål 2030. Den andra från myndigheten DIGG uttrycker att Sverige inte längre är ett digitalt föregångsland för nya disruptiva tekniker som till exempel artificiell intelligens (AI). Samtidigt går vissa forskare ut och varnar för en okontrollerad utveckling inom AI-teknologin, och debatten går varm. Tekniken är redan här, men i vilka sammanhang ska den tillämpas, är den ett hot eller en möjlighet för människan och samhällsutvecklingen? 

I samhällsbyggnadssektorn talar mycket för att AI kan vara nyckeln till att kunna reducera utsläppen, nå netto nollutsläpp 2045, och ställa om till resurseffektivt byggande och drift av byggnader och anläggningar. Banbrytande utveckling och tillämpning av AI, Big Data och öppna format hjälper oss att utveckla livscykelprocesserna hela vägen från planering och projektering till förvaltning. Detta är tekniker som öppnar upp för mer avancerad simulering och prognostisering för att utforma goda lösningar och estimera kostnader i tidiga skeden, där stat, region och kommun har ett stort ansvar att använda skattemedel på ett effektivt sätt.

IQ Samhällsbyggnad, BIM Alliance och Geoforum Sverige har tillsammans med det statliga strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment tagit initiativ till en AI Arena. Ett kunskapsforum som under ett år har arbetat gränsöverskridande mellan kommun, energibolag och privata bolag. Vi har lyft och delat kunskap från pågående forskning och testprojekt där AI bland annat används för att visualisera och prognostisera inom stadsplanering samt stötta i drift- och energioptimeringslösningar i förvaltningsfasen. Men vi har mycket arbete kvar om vår sektor ska kunna vara en nyckelfaktor i omställningen till ett energi- och resurseffektivt hållbart samhällsbyggande. Lösningen på våra frågor om tillämpningen av AI är inte att pausa och bromsa. Det är viktigt att vi tar initiativet för att även kontrollera riskerna, annars kommer andra styra utan vår påverkan. Lösningen är att öka kunskapen och att Sverige tar ett tydligt ledarskap i forskning och utveckling.

Blickar vi ut internationellt håller vi alltså på att förlora vår position som ledande inom digitalisering. Av DIGG:s rapport Digitala Sverige 2022 framgår att andra EU-länder har en större andel företag som använder sig av AI och Big Data jämfört med Sverige. Det europeiska målet är att 75 procent av företagen 2030 ska använda AI, men att vi i Sverige hittills endast har nått upp till 13 procent av målet.

Jämfört med övrig svensk industri och tillverkning konkurrerar samhällsbyggnadssektorns aktörer mer regionalt, och historiskt sett har branschen investerat lite i forskning och utveckling. Därför är sannolikheten stor att det i vår bransch är färre än 13% som använder AI. 

I rapporten från DIGG framgår att ett område där Sverige presterar särskilt svagt är arbetet med att främja öppna data. En förutsättning för att kunna tillämpa AI är just tillgång till data. Under året har det kommit några förslag i rätt riktning, bland annat öppnar Lantmäteriet upp geodata, kartor, fastighetsgränser och byggnadsdata. Regeringen har avsatt 20 miljoner för att utveckla infrastruktur för att göra data som tidigare bara gick att köpa tillgänglig. Detta är ett steg i rätt riktning, men det räcker inte! 

Digitalisering, AI och hållbarhetsfrågor drivs idag på av eldsjälar. Det krävs ett strategiskt ägarskap och struktur för samordning både från politiker, myndigheter, offentliga- och privata bolag. 

Vi efterfrågar tydliga besked och satsningar. Det krävs att regeringen:

Vågar låta Sverige följa sina nordiska grannländer och öka tillgången till offentliga öppna data på ett säkert sätt. AI-utvecklingen kräver data av hög kvalitet, det kommer innebära mycket större investeringar än vad som gavs i vårpropositionen. 

Tar ett större strategiskt helhetsgrepp och involverar fler parter för digitalisering och AI-användning i samhällsbyggnadsprocesserna. Stöd till sektorns transformation kräver en långsiktighet och föras in i instruktionerna och följas upp i regleringsbreven till Lantmäteriet, Boverket och Energimyndigheten.

I kommande propositionen för forskning och innovation år 2024 prioriterar och kraftigt ökar anslagen för utbildning, forskning och utveckling i samhällsbyggnadssektorn.

Artificiell intelligens har potential att göra svenskt samhällsbyggande både konkurrenskraftigt och hållbart. Men vägen framåt genom en disruptiv och utmanande teknikutvecklingsfas är inte att dra i bromsen. För att nå våra mål - och garantera kommande generationer tillgång till hållbara och attraktiva bostäder och livsmiljöer - behöver svensk politik prioritera samhällsbyggnadssektorns behov och ta ett tydligt ledarskap i forskning och utveckling för framtiden.

 

Svante Hagman, ordförande BIM Alliance

Susanne Nellemann Ek, vd BIM Alliance

Monica von Schmalensee, ordförande IQ Samhällsbyggnad

Anita Aspegren, vd IQ Samhällsbyggnad

Patrik André, ordförande Geoforum Sverige

Sofi Almqvist, vd Geoforum Sverige

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från KP SverigeAnnons

Banar väg för nordiska solcellsbolag i tillväxt

Filip Wiqvist, vd på KP Energy.
Filip Wiqvist, vd på KP Energy.

Det senaste decenniet har marknaden för solenergi vuxit med 108 000 procent. En av pionjärerna på den svenska solmarknaden hjälper nu återförsäljare och installationsbolag att möta en efterfrågan som inte bara ökar, utan också byter skepnad. 

Var fjärde solcellsanläggning som installerats på ett svenskt villatak sedan 2012 har byggts av material levererat av KP Energy. Intresset för solenergi har exploderat sedan företaget startade för elva år sedan – och gruppen av slutkunder har breddats, berättar Filip Wiqvist, vd på KP Energy.

– Tidigare låg slutkundens fokus på det tekniska, nu är fokus på värdet som tekniken skapar. Dessutom vill slutkunden, oavsett om det handlar om en villaägare eller lantbrukare, inte bara ha solpaneler. Nu vill de ha ett komplett energisystem. För att möta skiftet i efterfrågan har vi ökat vårt fokus på lösningar för laddning och energilagring, säger han.

Nyfiken på KP Energys erbjudande inom cleantech? Läs mer här. 

Möjliggör hållbar tillväxt

Distributören KP Energy erbjuder nyckelfärdiga system, produkter och tjänster inom cleantech. Grunden är en digital plattform med affärsverktyg som de cirka 2 000 återförsäljarna och installationsbolagen, KP Energys kunder, kan använda för att designa solcellsanläggningar, skicka offerter, beställa kvalitetssäkrat material och projektleda installationer. 

– Vi arbetar även för att inkludera finansiella tjänster i vårt erbjudande. Många av installationsbolagen får problem med likviditeten när de växer snabbt. Här har vi inlett samarbeten med aktörer som erbjuder krediter som kan avlasta. Våra tjänster möjliggör för bolagen att accelerera sin tillväxt och växa på ett hållbart sätt, säger Filip Wiqvist och fortsätter: 

– Eftersom vi är en stor spelare känner vi ett stort ansvar för branschen. Många av bolagen är unga och behöver stöttning. Vi ser att vi kan ge dessa bolag rätt förutsättningar. 

Nyfiken på KP Energys erbjudande inom cleantech? Läs mer här. 

Om KP Energy

KP Energy är en av Sveriges ledande distributörer inom solenergi, laddinfrastruktur och energilagring och en del OK-Q8 AB. Uppdraget är att hjälpa energibranschen accelerera omställningen genom att leverera avancerade produkter och tjänster på ett enkelt och hållbart sätt, till hundratals återförsäljare i Norden.

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med KP Sverige och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera