Hoppa till innehållet

Annons

Debatt: AI är nyckeln till hållbart samhällsbyggande

Den artificiella intelligensen är här, men debatten svallar. Är den snabba teknikutvecklingen ett hot eller en möjlighet? Inom samhällsbyggnadssektorn har AI precis börjat tillämpas och kan vara central för omställningen till ett resurseffektivt samhällsbyggande och hållbar förvaltning. Sverige ska inte trycka på pausknappen, vi ska ta initiativet i utvecklingen, uppmanar debattörerna.

Foto:Andrey Popov

Under våren har det kommit två rapporter som är särskilt oroväckande för den svenska samhällsbyggnadssektorn. Den ena rapporten från IPCC pekar på att vi inte kommer att nå våra klimatmål 2030. Den andra från myndigheten DIGG uttrycker att Sverige inte längre är ett digitalt föregångsland för nya disruptiva tekniker som till exempel artificiell intelligens (AI). Samtidigt går vissa forskare ut och varnar för en okontrollerad utveckling inom AI-teknologin, och debatten går varm. Tekniken är redan här, men i vilka sammanhang ska den tillämpas, är den ett hot eller en möjlighet för människan och samhällsutvecklingen? 

I samhällsbyggnadssektorn talar mycket för att AI kan vara nyckeln till att kunna reducera utsläppen, nå netto nollutsläpp 2045, och ställa om till resurseffektivt byggande och drift av byggnader och anläggningar. Banbrytande utveckling och tillämpning av AI, Big Data och öppna format hjälper oss att utveckla livscykelprocesserna hela vägen från planering och projektering till förvaltning. Detta är tekniker som öppnar upp för mer avancerad simulering och prognostisering för att utforma goda lösningar och estimera kostnader i tidiga skeden, där stat, region och kommun har ett stort ansvar att använda skattemedel på ett effektivt sätt.

IQ Samhällsbyggnad, BIM Alliance och Geoforum Sverige har tillsammans med det statliga strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment tagit initiativ till en AI Arena. Ett kunskapsforum som under ett år har arbetat gränsöverskridande mellan kommun, energibolag och privata bolag. Vi har lyft och delat kunskap från pågående forskning och testprojekt där AI bland annat används för att visualisera och prognostisera inom stadsplanering samt stötta i drift- och energioptimeringslösningar i förvaltningsfasen. Men vi har mycket arbete kvar om vår sektor ska kunna vara en nyckelfaktor i omställningen till ett energi- och resurseffektivt hållbart samhällsbyggande. Lösningen på våra frågor om tillämpningen av AI är inte att pausa och bromsa. Det är viktigt att vi tar initiativet för att även kontrollera riskerna, annars kommer andra styra utan vår påverkan. Lösningen är att öka kunskapen och att Sverige tar ett tydligt ledarskap i forskning och utveckling.

Blickar vi ut internationellt håller vi alltså på att förlora vår position som ledande inom digitalisering. Av DIGG:s rapport Digitala Sverige 2022 framgår att andra EU-länder har en större andel företag som använder sig av AI och Big Data jämfört med Sverige. Det europeiska målet är att 75 procent av företagen 2030 ska använda AI, men att vi i Sverige hittills endast har nått upp till 13 procent av målet.

Jämfört med övrig svensk industri och tillverkning konkurrerar samhällsbyggnadssektorns aktörer mer regionalt, och historiskt sett har branschen investerat lite i forskning och utveckling. Därför är sannolikheten stor att det i vår bransch är färre än 13% som använder AI. 

I rapporten från DIGG framgår att ett område där Sverige presterar särskilt svagt är arbetet med att främja öppna data. En förutsättning för att kunna tillämpa AI är just tillgång till data. Under året har det kommit några förslag i rätt riktning, bland annat öppnar Lantmäteriet upp geodata, kartor, fastighetsgränser och byggnadsdata. Regeringen har avsatt 20 miljoner för att utveckla infrastruktur för att göra data som tidigare bara gick att köpa tillgänglig. Detta är ett steg i rätt riktning, men det räcker inte! 

Digitalisering, AI och hållbarhetsfrågor drivs idag på av eldsjälar. Det krävs ett strategiskt ägarskap och struktur för samordning både från politiker, myndigheter, offentliga- och privata bolag. 

Vi efterfrågar tydliga besked och satsningar. Det krävs att regeringen:

Vågar låta Sverige följa sina nordiska grannländer och öka tillgången till offentliga öppna data på ett säkert sätt. AI-utvecklingen kräver data av hög kvalitet, det kommer innebära mycket större investeringar än vad som gavs i vårpropositionen. 

Tar ett större strategiskt helhetsgrepp och involverar fler parter för digitalisering och AI-användning i samhällsbyggnadsprocesserna. Stöd till sektorns transformation kräver en långsiktighet och föras in i instruktionerna och följas upp i regleringsbreven till Lantmäteriet, Boverket och Energimyndigheten.

I kommande propositionen för forskning och innovation år 2024 prioriterar och kraftigt ökar anslagen för utbildning, forskning och utveckling i samhällsbyggnadssektorn.

Artificiell intelligens har potential att göra svenskt samhällsbyggande både konkurrenskraftigt och hållbart. Men vägen framåt genom en disruptiv och utmanande teknikutvecklingsfas är inte att dra i bromsen. För att nå våra mål - och garantera kommande generationer tillgång till hållbara och attraktiva bostäder och livsmiljöer - behöver svensk politik prioritera samhällsbyggnadssektorns behov och ta ett tydligt ledarskap i forskning och utveckling för framtiden.

 

Svante Hagman, ordförande BIM Alliance

Susanne Nellemann Ek, vd BIM Alliance

Monica von Schmalensee, ordförande IQ Samhällsbyggnad

Anita Aspegren, vd IQ Samhällsbyggnad

Patrik André, ordförande Geoforum Sverige

Sofi Almqvist, vd Geoforum Sverige

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från LexusAnnons

Nu lanseras helelektriska Lexus RZ

Ny teknik, snabbladdning – och japansk gästfrihet.

Det var receptet när Lexus ville skapa en unik helelektrisk bil.

Nu lanseras modellen i Sverige och tillverkaren har höga förväntningar.

Extern länk: Läs mer om nya elbilen Lexus RZ 

Omotenashi, det japanska ordet för gästfrihet som fokuserar på att uppfylla alla tänkbara behov, har i decennier varit ett ledord för biltillverkaren Lexus.

Och när företaget tog fram skisserna på den nya interiören i den helelektriska modellen RZ 450e var just gästfrihet en av de viktigaste ingredienserna.

Detaljer som ett panoramatak med dimmer, Dimoramatak, som anpassar ljuset efter förarens (eller passagerarnas) önskningar och ger bättre takhöjd är ett exempel. Värmaren som håller kupén varm utan att ta kraft från batteriet, vilket garanterar komfort under hela resan, är ett annat.

Inuti bilen dominerar en stor pekskärm på 14 tum, och instrumentpanelens element med infravärme ger snabb och energieffektiv värme.

Teknik möter komfort

Lexus RZ 450e är byggd på en ny elbilsplattform som siktar på att maximera potentialen för nästa generations elektrifierade modeller. Den använder BEV-plattformen (e-TNGA) med integrerat litiumjonbatteri och är utrustad med Lexus intelligenta fyrhjulsdriftsystem.

Denna teknik ger en rad fördelar i allt från vridmoment, väghållning till chassikonstruktion.

Komfort och bekvämlighet är högprioriterat i kupén. Och den nya multimediaplattformen Lexus Link erbjuder utökade funktioner för uppkoppling, reseplanering och information.

Säkerhetssystemet Lexus Safety System+ ger avancerade funktioner för att upptäcka fler faror och undvika kollisioner.

Säkrare körning

Förutom det traditionella japanska hantverket förknippas Lexus ofta med ny teknik, något som också utlovas i Lexus RZ 450e. När Lexus utvecklade nya RZ skapade de även ett nytt revolutionerande styrsystem med en Yoke-ratt. Detta system med steer-by-wire-teknik – ”One Motion Grip” – kommer att fortsätta utvecklas och går att välja som extrautrustning till Lexus RZ från våren 2025.

Steer-by-wire innebär att det inte finns någon mekanisk koppling mellan ratten och hjulen, utan information skickas elektroniskt från ratten till däcken. Detta ger säkrare och mer behaglig körning.

Körglädje och snabbladdning

Målet med Lexus RZ 450e har varit att erbjuda en elbil som kombinerar komfort, teknik och prestanda.

Takashi Watanabe, chefsingenjör för RZ 450e har haft en tydlig målbild:

– RZ 450e har utvecklats med syftet att skapa en unik elbil som känns säker att åka i, behaglig att befinna sig i och är spännande att köra.

Extern länk: Läs mer om nya elbilen Lexus RZ  

 

Mer från Lexus

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lexus och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera