ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Debatt: Äganderätten är inte hotad

  • Foto: Vidar Ruud

DEBATT. Många har kritiserat Skogsstyrelsens beslut att inte tillåta vissa avverkningar bland annat i fjällnära miljöer. Vad som tidigare fanns en bred samsyn om lyfts nu fram som ett hot mot äganderätten, skriver Göran Rune, chef för skogsavdelningen på Skogsstyrelsen.

Det är inte konstigt att en myndighet som ska hantera en målkonflikt som ökad miljöhänsyn och ökad produktion i skogen ibland får kritik. Vi ska kritiseras om vi gör fel och granskningar håller oss skärpta och bidrar till att vår verksamhet utvecklas.

Men när det gäller kritiken vi har fått på senare tid för att vi har skärpt tillsynen och fattat fler beslut om förbud och förelägganden i samband med avverkningsanmälningar, ja då kan jag inte annat än förundras över kritikernas korta minne. Det är dags för en lektion i skoglig nutidshistoria.

Det har i en rad debattartiklar på senare tid påståtts att antalet förelägganden som vi har fattat beslut om i samband med avverkningsanmälningar ökat med 300 procent och att det skulle vara ett hot mot äganderätten. Att presentera en siffra på det viset är inte bara att rycka den ur sitt sammanhang. Det är dessutom helt historielöst.

Statistik och procent kan vara vanskligt, men våra egna siffror för de senaste fem helåren 2013 till 2017 visar att antalet beslut enligt Skogsvårdslagen paragraf 30 och 31 som på något sätt påverkade avverkningen, ökade från 150 till 409. En ökning med 172 procent. Det gjordes över 60.000 anmälningar om avverkning under 2017. 400 beslut motsvarar därmed knappt 7 promille.

Vi kan vara överens om att det är en tydlig ökning. Men det är helt i sin ordning. För er som glömt, här kommer historien bakom.

Kommer ni ihåg Polytaxinventeringen? Omkring 2010 kulminerade skogsbrukets kritik mot användningen av polytax. Polytax innebar bland annat att en enskild tjänsteman gjorde bedömning i fält om slutavverkningen klarade lagens krav. Men det var aldrig en juridiskt fastställd bedömning och därmed hade vi heller inget säkerställt statistiskt underlag som visade en tydlig bild var vi stod.

Samtidigt fick vi ett regeringsuppdrag 2011, initierat av dåvarande landsbygdsministern Eskil Erlandsson (C) (en av de personer som nu hårt kritiserar vår tillsyn). Regeringsuppdraget hette ”Kunskapsplattform om hållbart brukande av skog”.

Analysen som inledde arbetet visade bland annat att det fanns en bristande kunskap hos skogsbruket när det gällde begreppet ”sektorsansvar”. Alltså att skogsbruket till stora delar inte styrs av lagar och krav, utan i stället förväntas ta eget ansvar till exempel för att det kommer upp ny skog efter en avverkning eller för att ta miljöhänsyn när man utför åtgärder i skogen. Därför rekommenderade Skogsstyrelsen näringen att initiera en intern dialog för att öka medvetenheten om vad sektorsansvaret innebär.

Men analysen visade en annan mycket viktig sak: att just lagkraven för miljöhänsyn var otydliga, något som inte minst skogsbruket själva lyfte fram som besvärande.

En direkt åtgärd blev att Skogsstyrelsens tillsyn skulle skärpas. Lagen skulle användas. Juridiken skulle få en viktigare roll för att kunna skapa rättspraxis. Kort sagt: vi skulle på allvar börja tillämpa lagstiftningen, men också få en större vägledning av den. Besluten vi fattade skulle också ge värdefull officiell statistik som en del i det kontinuerliga lärandet. Dessutom startade arbetet med gemensamma målbilder för god miljöhänsyn, något som nu också finns på plats. Detta applåderades av skogsbruket. Inga protester.

Okej, det har varit en viss leveranstid, men här finns en naturlig tröghet. Skogskonsulenter ska utbildas. Bedömningar kvalitetssäkras. Det måste vara rättssäkert. Men när vi nu levererar det alla var överens om, ja då kritiserar man oss för att vi fattar beslut enligt gällande lagstiftning. Vad som tidigare fanns en bred samsyn om lyfts nu fram som ett hot mot äganderätten. Att antalet beslut ökat med över 100 procent är inte konstigt. Börjar man i princip från noll blir ju procentsiffrorna betydligt mer dramatiska än verkligheten.

Skogsbruket ville veta vad lagen kräver. Nu ger vi besked om det. Polytaxen skulle bort. Nu är den borta. Vi förstår att det närmar sig val och att många aktörer slåss om att föra upp just sina frågor på agendan. Men att nu komma med kritik mot att vi gör det alla ville, det är inte bara historielöst. Det är att förvränga fakta.

 

Göran Rune, chef skogsavdelningen, Skogsstyrelsen

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies