Debatt: Äganderätten är inte hotad

DEBATT. Många har kritiserat Skogsstyrelsens beslut att inte tillåta vissa avverkningar bland annat i fjällnära miljöer. Vad som tidigare fanns en bred samsyn om lyfts nu fram som ett hot mot äganderätten, skriver Göran Rune, chef för skogsavdelningen på Skogsstyrelsen.

Foto:Vidar Ruud

Det är inte konstigt att en myndighet som ska hantera en målkonflikt som ökad miljöhänsyn och ökad produktion i skogen ibland får kritik. Vi ska kritiseras om vi gör fel och granskningar håller oss skärpta och bidrar till att vår verksamhet utvecklas.

Men när det gäller kritiken vi har fått på senare tid för att vi har skärpt tillsynen och fattat fler beslut om förbud och förelägganden i samband med avverkningsanmälningar, ja då kan jag inte annat än förundras över kritikernas korta minne. Det är dags för en lektion i skoglig nutidshistoria.

Det har i en rad debattartiklar på senare tid påståtts att antalet förelägganden som vi har fattat beslut om i samband med avverkningsanmälningar ökat med 300 procent och att det skulle vara ett hot mot äganderätten. Att presentera en siffra på det viset är inte bara att rycka den ur sitt sammanhang. Det är dessutom helt historielöst.

Statistik och procent kan vara vanskligt, men våra egna siffror för de senaste fem helåren 2013 till 2017 visar att antalet beslut enligt Skogsvårdslagen paragraf 30 och 31 som på något sätt påverkade avverkningen, ökade från 150 till 409. En ökning med 172 procent. Det gjordes över 60.000 anmälningar om avverkning under 2017. 400 beslut motsvarar därmed knappt 7 promille.

Vi kan vara överens om att det är en tydlig ökning. Men det är helt i sin ordning. För er som glömt, här kommer historien bakom.

Kommer ni ihåg Polytaxinventeringen? Omkring 2010 kulminerade skogsbrukets kritik mot användningen av polytax. Polytax innebar bland annat att en enskild tjänsteman gjorde bedömning i fält om slutavverkningen klarade lagens krav. Men det var aldrig en juridiskt fastställd bedömning och därmed hade vi heller inget säkerställt statistiskt underlag som visade en tydlig bild var vi stod.

Samtidigt fick vi ett regeringsuppdrag 2011, initierat av dåvarande landsbygdsministern Eskil Erlandsson (C) (en av de personer som nu hårt kritiserar vår tillsyn). Regeringsuppdraget hette ”Kunskapsplattform om hållbart brukande av skog”.

Analysen som inledde arbetet visade bland annat att det fanns en bristande kunskap hos skogsbruket när det gällde begreppet ”sektorsansvar”. Alltså att skogsbruket till stora delar inte styrs av lagar och krav, utan i stället förväntas ta eget ansvar till exempel för att det kommer upp ny skog efter en avverkning eller för att ta miljöhänsyn när man utför åtgärder i skogen. Därför rekommenderade Skogsstyrelsen näringen att initiera en intern dialog för att öka medvetenheten om vad sektorsansvaret innebär.

Men analysen visade en annan mycket viktig sak: att just lagkraven för miljöhänsyn var otydliga, något som inte minst skogsbruket själva lyfte fram som besvärande.

En direkt åtgärd blev att Skogsstyrelsens tillsyn skulle skärpas. Lagen skulle användas. Juridiken skulle få en viktigare roll för att kunna skapa rättspraxis. Kort sagt: vi skulle på allvar börja tillämpa lagstiftningen, men också få en större vägledning av den. Besluten vi fattade skulle också ge värdefull officiell statistik som en del i det kontinuerliga lärandet. Dessutom startade arbetet med gemensamma målbilder för god miljöhänsyn, något som nu också finns på plats. Detta applåderades av skogsbruket. Inga protester.

Okej, det har varit en viss leveranstid, men här finns en naturlig tröghet. Skogskonsulenter ska utbildas. Bedömningar kvalitetssäkras. Det måste vara rättssäkert. Men när vi nu levererar det alla var överens om, ja då kritiserar man oss för att vi fattar beslut enligt gällande lagstiftning. Vad som tidigare fanns en bred samsyn om lyfts nu fram som ett hot mot äganderätten. Att antalet beslut ökat med över 100 procent är inte konstigt. Börjar man i princip från noll blir ju procentsiffrorna betydligt mer dramatiska än verkligheten.

Skogsbruket ville veta vad lagen kräver. Nu ger vi besked om det. Polytaxen skulle bort. Nu är den borta. Vi förstår att det närmar sig val och att många aktörer slåss om att föra upp just sina frågor på agendan. Men att nu komma med kritik mot att vi gör det alla ville, det är inte bara historielöst. Det är att förvränga fakta.

 

Göran Rune, chef skogsavdelningen, Skogsstyrelsen


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ForenaAnnons

Forena vill göra privat pensionssparande förmånligt – för alla

Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena
Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena

Pensionsnivåerna sjunker för varje årskull som går i pension. Tjänstepensionen har blivit en nödvändighet snarare än en guldkant på ålderns höst, men detta till trots saknas stimulansåtgärder som uppmuntrar och underlättar för privat pensionssparande. Det vill försäkringsbranschens fackförbund Forena ändra på. 

Pensionerna är en kärnfråga för det svenska samhället, oavsett politisk hemmahörighet. I takt med att befolkningen åldras och att pensionssystemet inte täcker upp i den mån som var avsett, riskerar vi att hamna i en framtid där våra äldre tvingas förlita sig på bidrag för att ens överleva.

– Hela 450 000 anställda saknar tjänstepension. Samtidigt arbetar runt 500 000 kvinnor deltid, 120 000 personer är småföretagare och vi har stor inflyttning. Vi pratar om över en miljon människor som behöver få chansen att spara ikapp, säger Forenas förbundsordförande, Anders Johansson.

Ett ointresse kring förändring

Det är dock en komplex fråga. I dag premieras till exempel företagare med förmånliga skatteregler för att avdrag vad gäller avsättning till tjänstepensionen. Yrkesverksamma som tjänar över 45 000 i månaden kan löneväxla förmånligt, men för 90 procent av dem som jobbar ges inga förmåner. 

– Det är överraskande att politikerna är så ointresserade av att förändra situationen. Istället gömmer de sig bakom Pensionsgruppens oantastlighet och ser en konflikt mellan subventionerat pensionssparande och konsumtion för tillväxt. Därtill finns en missuppfattning om att subventioner bara skulle leda till ökat pensionssparande hos höginkomsttagare, något som inte alls stämmer.

Tre reformförslag

Anders, som själv har lång erfarenhet från försäkringsbranschen, konstaterar att det i realiteten finns ett stort intresse från svenskarna att pensionsspara, men att de reducerade avdragsmöjligheterna har satt käppar i hjulet för andra.

– Därför presenterar vi tre reformförslag; till att börja med borde det införas matchat sparande, där staten matchar en viss procent av allt man månadssparar. Det är enkelt och man kan delta på den nivå man väljer själv.

Det andra förslaget är att öppna möjligheter för att man själv ska kunna göra insättningar till premie- och tjänstepension. Infrastrukturen för en sådan här modell finns redan i många andra länder och fungerar väl.

 – Det tredje förslaget är att låta äldre som säljer sina bostäder få omvandla reavinsten till livränta. Då får pensionärer pengar som förstärker pensionen samtidigt som vi ökar rörligheten på bostadsmarknaden.

Mycket på agendan

Medan pensionerna är en central fokuspunkt för Forena arbetar fackförbundet hårt även med en mängd andra sakfrågor. Högaktuellt just nu är exempelvis förhandlingarna mellan Svenskt näringsliv, LO och PTK kring LAS, omställningsfrågor och A-kassefrågor. 

– Förhandlingarna beräknas vara klara i slutet av september och det är mycket spännande. Vi berörs förvisso inte direkt av diskussionerna, men kommer ändå att påverkas av resultatet. Nu i oktober påbörjar vi också våra löneförhandlingar, så det finns mycket på agendan, avslutar Anders.

FAKTA OM FORENA

Forena är försäkringsbranschens fackförbund. Vi jobbar för ett tryggt och utvecklande arbetsliv för anställda inom försäkring och finans. Våra medlemmar finns inom alla yrkesroller på försäkringsbolag, banker som ägs av försäkringsbolag och hos försäkringsförmedlare. Forena är det största facket bland akademiker och chefer i försäkringsbranschen och vi ansluter studenter, yrkesverksamma och chefer. 

Läs mer om Forena

Mer från Forena

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Forena och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?