Hoppa till innehållet

Annons

Debatt: 2022 blir beredskapens år

En av de viktigaste lärdomarna av under de senaste två åren med pandemi handlar om samhällets försörjning av varor och tjänster, försörjningsberedskapen, skriver MSB:s nytillträdda generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka.

Även om regioner och kommuner skulle ha haft ett lager sjukvårdsmaterial för tre månaders normal förbrukning, så hade det inte räckt långt när pandemin slog till. Det är ett exempel på att beredskapen för försörjning av viktiga varor måste vara genomtänkt och gå att skala upp snabbt. 

Ett akut och mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge gör att vi behöver snabba upp vår förmåga. Försörjningsberedskap är ju en fråga som utreds, men utan att störa utredningens arbete kan vi få fram en modell som kan komplettera det utredningen kommer fram till – i nära samarbete med näringslivet. 

Företag i hela världen reagerade under pandemin genom att ställa om sin produktion. Med innovativa lösningar ansträngde sig företagare och privatpersoner för att snabbt få fram skyddsutrustning, medicinsk-teknisk utrustning och andra bristvaror. Det är en komplex kedja som krävs för att hålla ihop helheten med offentliga upphandlingar, ansvar för skattemedel och krav på kvalitet. 

”Vi vet ju att det kommer flera pandemier. Vi behöver kunna möta och hantera klimatförändringarnas konsekvenser. Vi måste ha beredskap för att hantera it-störningar och i hela samhället pågår arbetet för att bygga ett robust totalförsvar.”

Under pandemin har flera andra omfattande störningar inträffat som påverkar företag, myndigheter och därmed medborgarna. Störningar i de globala transportflödena påverkar industrins produktionsförmåga. Riktade it-attacker tvingade Coop att hålla stängt i de flesta av sina butiker under flera dagar förra sommaren, och när Kalix kommun drabbades av en ransom-wareattack strax före jul tog det flera veckor att återställa datasystemen. Ett fartyg som fastnade i Suez-kanalen påverkade också försörjningsflöden i hela världen under lång tid.

Och vi vet ju att det kommer flera pandemier. Vi behöver kunna möta och hantera klimatförändringarnas konsekvenser. Vi måste ha beredskap för att hantera it-störningar och i hela samhället pågår arbetet för att bygga ett robust totalförsvar, i vilket Försvarsmaktens behov av försörjningssäkerhet vid hot om väpnat anfall också är centralt.

En helt central förmåga är därför att få till en robust försörjningsberedskap, men de gamla modellerna som k-företag och beredskapslager behöver moderniseras och kompletteras med nya, smarta och kostnadseffektiva lösningar. Mot bakgrund av detta lanserade MSB förra året en strategi för hur försörjningsberedskapen behöver utvecklas i nära samverkan mellan företag och det offentliga. MSB har också tagit fram ett anpassat stöd till företag som vill utveckla sin beredskap, mer information finns på MSB:s hemsida.

Erfarenheterna från pandemin ledde till att fyra stora industriföretag (ABB Sverige, Saab, Volvokoncernen och Mölnlycke) tog initiativ till en ny idé, ett koncept för en flexibel försörjningsberedskap. Den utsträckta handen välkomnade MSB. Tillsammans med Försvarsmakten och de fyra företagen har vi arbetat för att ta fram en modell i syfte att stärka försörjningsberedskapen. 

Under 2022 kommer vi att gå vidare tillsammans med forskningsinstitutet RISE. Syftet är att identifiera vilka produktkategorier konceptet kan omhänderta, vilka förutsättningar som behöver finnas på plats för att konceptet ska kunna fungera och på övergripande nivå vilka kostnader som konceptet skulle omfatta. Utöver analysen av flexibel beredskap ska även en övergripande kartläggning och analys göras över andra exempel på samverkan mellan offentliga aktörer och näringsliv, med fokus på försörjning av kritiska varor och tjänster. 

Analysarbetet ska genomföras under våren och redovisas i juni 2022.

Sverige kan stärka försörjningsberedskapen genom att systematiskt ta vara på företagens innovationskraft. Näringslivet behöver spelregler som stödjer utveckling av flexibla lösningar och affärsidéer som bidrar till samhällsnyttan under kriser. Och samhället behöver säkerställa att omställningslösningar bidrar till tillräcklig kvalitet, kan levereras snabbt och på villkor som är samhällsekonomiskt försvarbara.

Den här pusselbiten, försörjningsberedskapen, är den största utmaningen för en god beredskap i hela samhället. 

I varje kommun, i regioner och på nationell nivå och även i internationella samarbeten behövs en kraftfull satsning, där offentlig sektor och näringslivet går samman för att hantera framtida kriser med flexibilitet och förmåga att snabbt ställa om när det behövs. 

Låt 2022 bli försörjningsberedskapens år, och låt oss utveckla beredskapen tillsammans! 

Charlotte Petri Gornitzka

Generaldirektör

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Nyhetsbrevet Toppnyheter

Måndag – söndag, 1–3 utskick om dagen

I nyhetsbrevet Toppnyheter får du de absolut viktigaste och senaste näringslivsnyheterna när de händer – direkt i din inkorg. Brevet skickas 1-3 gånger om dagen, alla dagar i veckan.

Genom att skicka din e-postadress godkänner du vår behandling av dina personuppgifter.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera