Annons

De som styr kan ha fel

DEBATT. Man tar i regel för givet att chefen, ledaren, vet bäst. Men vad händer om de som styr tänker fel? Personer som driver fram innovativa processer bedriver riskfyllda aktiviteter som möter motstånd, men vi måste lyssna in idéer som strider mot vedertagna uppfattningar, skriver Per Frankelius, docent i företagsekonomi.

SYNA EXPERTERNA. De som styr kan tänka fel. När etablissemanget på Påskön bestämde sig för att bygga statyer, tog materialet till fiskebåtar slut och kannibalism tog vid.
SYNA EXPERTERNA. De som styr kan tänka fel. När etablissemanget på Påskön bestämde sig för att bygga statyer, tog materialet till fiskebåtar slut och kannibalism tog vid.Foto:Karen Schwartz

Det är folket som bygger landet, sjunger Ulf Lundell. Men det är en sanning med modifikation. I alla tider har det snarare funnits en liten klick som styr över samhällets utveckling. Ibland bygger denna klick verkligen samhället men ibland raserar den samhället. Begreppet etablissemang refererar till en minoritet av befolkningen som har större påverkan på saker och ting än övriga befolkningen. De har en dominerande ställning. Begreppet användes 1955 av Henry Fairlie, journalist vid tidningen The Spectator i London.

Vi har här ett delikat problem att begrunda. I vissa situationer torde det vara sant att just vissa personer är bättre på att förstå, bedöma och besluta än andra. Vi borde därmed bejaka idén om ”en elit” i linje med vad Friedrich Nietzsche skrev 1881 i boken Morgonrodnad. Han hävdade att drivkraften bakom den mänskliga civilisationen var att vissa kreativa personer tagit initiativ till förändring och förnyelse – och han kan ha rätt.

Exempelvis var det inte alla engelsmän som kunde knäcka den tyska krigsmaktens krypteringskoder under andra världskriget, utan en specifik individ: geniet Alan Turing. Och i litteraturen om ledarskap tar man i regel för givet att chefen, ledaren, vet bäst. Ledarskap handlar då om att ”få medarbetarna att gå åt rätt håll”. Steve Jobs visste nog bäst, och det finns många fantastiska ledare.

Men vad händer om den elit som majoriteten låter sig styras av tänker fel för att den har bristande information eller inte är så briljant i tanken som någon trodde? Vad hände när ABB förvärvade Combustion Engineering som visade sig bära på en stor asbestskandal? Vad hände när Ericsson väntade ett par år med att ge sig på ”IP-tåget”? Vad hände med Facit när man höll fast för länge vid mekaniken? Vad hände med äldrevården i vårt land? Vad hände med Påskön när etablissemanget bestämde att hugga ner alla träd för att bygga statyer? Svaret på sista frågan är att de inte fick material till fiskebåtar och det slutade med att människor började äta upp varandra. Jared Diamond har beskrivit detta i boken Kollaps.

Ibland behöver samhället briljanta idéer som omsätts i verkligheten. Vi behöver innovatörer. Dessa kan finnas såväl inom som utanför det så kallade etablissemanget. Oavsett om de ingår i det eller inte visar historien att just etablissemanget kan understödja goda idéer likväl som att hindra dem.

Coronaepidemin har mest negativa effekter. Men den kan också bidra med en tankeställare kring det problem vi här talar om. I korthet: Ignaz Semmelweis lärde oss att värna den hygien som det talas om så mycket i dag. Han började arbeta som läkare vid Wiens allmänna sjukhus och dess avdelning för förlossningar. Semmelweis insåg då att dödligheten på grund av barnsängsfeber var 13 procent. Det var känt bland folket och kvinnor valde ofta att föda sina barn hemma i stället för sjukhuset. Men på sjukhuset fanns två förlossningskliniker. Det var olika typer av personer som arbetade på dessa. Den som hade hög dödlighet var plattform för utbildning av medicinstudenter. På den andra kliniken utbildades barnmorskor. Där var dödligheten bara 2 procent. Semmelweis visste att medicinstudenter också obducerade avlidna människor i sin utbildning.

Efter undersökningar kunde han visa att läkarstudenterna var bärare av dödens partiklar. Insikten kom 1847 och ledde till att han införde hygienkrav som innefattade att tvätta händerna med bakteriedödande medel mellan obduktioner och kontakt med havande kvinnor. Genom detta minskade dödligheten från 13 till under 2 procent. Vi vet i dag att Semmelweis hade rätt. Men hur hanterades han av etablissemanget? Läkarkollegorna tog illa vid sig då de insåg att hans budskap var att representanter för deras kår kom dragande med dödens partiklar. Det stred mot paradigmet att läkare alltid läker. Det hör till saken att bakterier vid denna tid ännu inte var upptäckta. Först 15 år efter detta gjorde Louis Pasteur sitt genombrott inom bakterieteorin.

Vad är då lärdomen? Personer som driver fram innovativa processer bedriver riskfyllda aktiviteter som möter motstånd. Det är mindre riskfyllt att hålla sig till rutin och gängse strukturer. Men världen behöver utveckling och vi måste lyssna in idéer som strider mot vedertagna uppfattningar.

Att andra människor ska komma på nya smarta idéer kan man inte bara bestämma som företagsledare eller politiker. Men man kan som ledare påverka kulturen i organisationer och samhället som helhet. Vi måste både vara öppna för nya idéer och samtidigt kritiska. Just gränslandet mellan kreativ brainstorming och kritiskt förhållningssätt är nyckeln till att lösa företags- eller samhällsproblem.

Öppna arenor för dialog och debatt är väldigt viktigt, inte minst för att syna korten hos ”experter”. Det är ledsamt att till exempel Almedalen inte blir av i år. Men positivt är digitala initiativ såsom Elmiadalen eller Nordfarm Lantbruksdagar. Olaus Petri lärde oss att vi bör göra vad rätt och klokt är, inte vad vant är. Men för att göra rätt krävs kritiskt förhållningssätt och ständig debatt.

Per Frankelius

Docent i företagsekonomi vid Linköpings universitet


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?