Annons

Därför en skattereform

DEBATT. Med sänkt inkomstskatt, enhetlig kapitalskatt och proportionell fastighetsavgift får Sverige högre sysselsättning, ett engångslyft av BNP och högre tillväxt därefter. Inkomsterna skulle stiga på sikt. Drivkrafterna att inkomstomvandla minskar. Investeringar blir mindre skattedrivna, skriver Klas Eklund.

Klas Eklund.
Klas Eklund.Foto:Claudio Bresciani

Det svenska skattesystemet behöver moderniseras. Det har blivit ett lapptäcke av överlagrade politiska beslut, oftast tagna utan hänsyn till helheten. Resultatet är ett skattesystem som fortfarande (även efter värnskatten) har mycket höga skatter på vad vi kan kalla den samhällsbärande medelklassen. Det driver fram omfattande undantag och avdrag som gör systemet svåröverskådligt och krångligt.

Skillnaden i skatt på arbete och kapital ger starka drivkrafter för att omvandla tjänsteinkomst till kapitalinkomst. Fastighetsskatten är regressiv och missgynnar hyresboende medan den gynnar högt belånade, dyra ägda bostäder. Momsen är tryfferad med irrationella undantag. Kapitalinkomstskatterna varierar från tillgång till tillgång. Och så vidare.

Mot den bakgrunden gav ESO, Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi, mig i fjol i uppdrag att skissa på en övergripande skattereform. Rapporten är nu publicerad och kan laddas ned från ESO:s hemsida.

Några viktiga förslag i punktform:

* Skatten på inkomst av tjänst sänks tvärsöver hela inkomstskalan. Marginalskatterna sänks med 5–20 procentenheter över brytpunkten och en ny, större skattereduktion ersätter jobbskatteavdraget därunder. Det ger stärkta drivkrafter till arbete och studier.

* Kapitalinkomstskatten blir mer enhetlig på en lägre nivå än i dag. Utdelningsskatterna blir lika för olika bolag, vilket ökar neutraliteten.

* Fastighetsavgiften för ägda bostäder blir proportionell med en lägre skattesats än i dag, medan taket tas bort. Fastighetsavgiften på hyreshus slopas. Det ger en mer neutral bostadsbeskattning, som inte längre är regressiv. De flesta småhus får lägre skatt än i dag, medan högt värderade får högre. En begränsningsregel förhindrar problem för hushåll med låga inkomster.

* Stämpelskatt och ränta på uppskov avskaffas för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Värdet på bolånens ränteavdrag reduceras för att åstadkomma neutralitet gentemot den sänkta skatten på kapitalinkomster.

* Jag avråder från arvs- och förmögenhetsskatt i Sverige, på grund av gränsdragningsproblem, internationell öppenhet och svårigheter med generationsväxling.

* Bolagsskatten bör sänkas och möjligheterna att göra ränteavdrag reduceras.

* Mervärdesskatten bör bli enhetlig igen – som den var innan myriader av nedsättningar och avdrag skapade dagens krångliga, ineffektiva och för statskassan kostsamma system.

* Miljöskatterna ska utformas för att ge gynnsamma miljöeffekter – men de kan inte på sikt finansiera den offentliga sektorn i någon större grad. En lyckad miljöskatt urholkar nämligen sin egen skattebas.

Dessa skatteförändringar (plus mängder av andra förslag som inte kan redovisas här) går jämnt upp. Den offentliga sektorns storlek påverkas inte – vilket är i enlighet med mina direktiv.

Reformen skulle ge högre sysselsättning, ett engångslyft av BNP och högre tillväxt därefter. Inkomsterna skulle stiga på sikt. Drivkrafterna att inkomstomvandla minskar. Investeringar blir mindre skattedrivna.

Dessutom: Skattebetalarna får behålla mer av sina arbetsinkomster, medan staten inte längre detaljstyr individernas val av konsumtion och bostad. Reformen ger i den meningen ökad valfrihet för medborgarna.

Det viktigaste med mitt förslag är helheten. De tunga pjäserna hänger ihop och bör justeras samtidigt. Särintressen kommer säkerligen att protestera mot delkomponenter. Men vi är inte enögda stuprör. Inte bara villaägare eller bilägare, enbart pensionärer eller föräldrar. De flesta av oss är allt detta på en och samma gång. Vi är hela människor och bör behandlas som sådana.

Reaktionerna på förslaget har varit övervägande positiva. Åtskilliga tvivlar dock på att det är genomförbart, även om det vore önskvärt. Intressegrupperna har i stort sett följt manus: LO vill ha högre skattekvot, Svenskt Näringsliv lägre. Men en kommentator har förbryllat: Dagens industri. Två ledare har meddelat att det inte behövs någon skattereform. Och huvudledaren den 17/11 beklagar att jag inte gör upp med synsättet att man ska extrabeskatta den som tjänar mer.

Det är sant. Jag gör inte upp med det synsättet. Jag sänker inkomstskatten kraftigt, men höginkomsttagare får även framgent betala mer än låginkomsttagare. Det kallas skatt efter bärkraft och är en bra princip. Av samma skäl vill jag beskatta fastigheter proportionellt i stället för regressivt, och konsumtion bör beskattas lika för alla. Vad Di vill ha i stället är höljt i dunkel.

Klas Eklund, Senior Economist, Mannheimer Swartling, skatteutredare

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från SileonAnnons

Banker behöver växla upp tempot när BNPL-marknaden växer

I takt med konsumenternas ökande efterfrågan på flexibla betaltjänster växer marknaden för Buy Now Pay Later (BNPL) snabbt runt om i världen. Samtidigt är det många banker som halkar efter i utvecklingen och riskerar att tappa marknadsandelar om de inte agerar fort.

– Vi ser att bolag som kan erbjuda BNPL-tjänster växer och tar marknadsandelar från retailbankernas kaka där konsumentkredit är en viktig del av verksamheten. Det här gör att alla internationella banker, inklusive de svenska, nu måste börja agera på konsumenternas förändrade köpbeteenden och efterfrågan, och också börja erbjuda BNPL-tjänster, menar David Larsson, vd på Sileon.  

Det pågår ett tydligt skifte på betal- och kreditmarknaden där de yngre generationerna styr efterfrågan på den digitala och flexibla upplevelsen som BNPL-lösningar tillför. Enligt en rapport från Insider Intelligence i februari 2022 väntas marknaden för BNPL-tjänster nå ett transaktionsvärde på 680 miljarder dollar globalt redan år 2025*. Det innebär en fördubbling av den marknadsstorlek man prognostiserade för några år sedan. För att hänga med i trenden bör man dock agera snabbt, något som kan vara utmanande för banker.

– Svårigheterna för bankerna är att möta den här utvecklingen själva, då många av dem sitter fast i gammal, komplex infrastruktur. Det gör att det krävs stora resurser och tunga IT-investeringar för bankerna om de själva internt ska bygga upp en BNPL-plattform, säger David Larsson. 

Kort ”time to market”

Svenska Sileon, som verkar på den internationella marknaden, erbjuder sina kunder en flexibel och innovativ BNPL-plattform. Genom plattformen kan banker få tillgång till en fullt skalbar BNPL-funktionalitet i egen regi. 

– En BNPL-tjänst måste vara flexibel och det måste gå snabbt att få ut erbjudandet till marknaden. Med vår modulära SaaS-lösning kan bankerna lansera sitt BNPL-erbjudande på endast några veckor. Vår tjänst är enkel att använda, fullt skalbar och går att anpassa med olika erbjudanden till olika kundgrupper på olika marknader och i olika länder, förklarar David Larsson. 

Till skillnad från att bygga en BNPL-plattform internt, blir det oftast betydligt snabbare, enklare och billigare för banker att använda Sileons SaaS-lösning. Då BNPL-tjänsten är fullständigt modulär kan Sileons kunder välja om de vill använda delar av den för att utöka sitt eget betalerbjudande eller satsa på en helhetslösning.

– Vi är ganska ensamma om det här erbjudandet på marknaden. Väljer man Sileon får man även en framtidssäkring på köpet, då vi ligger i framkant och ständigt utvecklar tjänsten för att hela tiden möta konsumenternas ständigt föränderliga behov. Våra kunder kan känna sig trygga i att det är det här vi kan och som vi alla verkligen brinner för, avslutar David Larsson.  

Om Sileon

Sileon är ett globalt fintech-bolag som erbjuder en innovativ SaaS-baserad Buy Now Pay Later (BNPL) funktionalitet till banker, långivare och fintechs. Med Sileons modulära SaaS-lösning får kunder snabbt tillgång till en skalbar, kostnadseffektiv och API-baserad BNPL plattform – i egen regi.

Läs mer här 

*Statistik från Insider Intelligence, publicerad 3 februari 2022

 

Mer från Sileon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sileon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera