Annons

Därför en skattereform

DEBATT. Med sänkt inkomstskatt, enhetlig kapitalskatt och proportionell fastighetsavgift får Sverige högre sysselsättning, ett engångslyft av BNP och högre tillväxt därefter. Inkomsterna skulle stiga på sikt. Drivkrafterna att inkomstomvandla minskar. Investeringar blir mindre skattedrivna, skriver Klas Eklund.

Klas Eklund.
Klas Eklund.Foto:Claudio Bresciani

Det svenska skattesystemet behöver moderniseras. Det har blivit ett lapptäcke av överlagrade politiska beslut, oftast tagna utan hänsyn till helheten. Resultatet är ett skattesystem som fortfarande (även efter värnskatten) har mycket höga skatter på vad vi kan kalla den samhällsbärande medelklassen. Det driver fram omfattande undantag och avdrag som gör systemet svåröverskådligt och krångligt.

Skillnaden i skatt på arbete och kapital ger starka drivkrafter för att omvandla tjänsteinkomst till kapitalinkomst. Fastighetsskatten är regressiv och missgynnar hyresboende medan den gynnar högt belånade, dyra ägda bostäder. Momsen är tryfferad med irrationella undantag. Kapitalinkomstskatterna varierar från tillgång till tillgång. Och så vidare.

Mot den bakgrunden gav ESO, Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi, mig i fjol i uppdrag att skissa på en övergripande skattereform. Rapporten är nu publicerad och kan laddas ned från ESO:s hemsida.

Några viktiga förslag i punktform:

* Skatten på inkomst av tjänst sänks tvärsöver hela inkomstskalan. Marginalskatterna sänks med 5–20 procentenheter över brytpunkten och en ny, större skattereduktion ersätter jobbskatteavdraget därunder. Det ger stärkta drivkrafter till arbete och studier.

* Kapitalinkomstskatten blir mer enhetlig på en lägre nivå än i dag. Utdelningsskatterna blir lika för olika bolag, vilket ökar neutraliteten.

* Fastighetsavgiften för ägda bostäder blir proportionell med en lägre skattesats än i dag, medan taket tas bort. Fastighetsavgiften på hyreshus slopas. Det ger en mer neutral bostadsbeskattning, som inte längre är regressiv. De flesta småhus får lägre skatt än i dag, medan högt värderade får högre. En begränsningsregel förhindrar problem för hushåll med låga inkomster.

* Stämpelskatt och ränta på uppskov avskaffas för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Värdet på bolånens ränteavdrag reduceras för att åstadkomma neutralitet gentemot den sänkta skatten på kapitalinkomster.

* Jag avråder från arvs- och förmögenhetsskatt i Sverige, på grund av gränsdragningsproblem, internationell öppenhet och svårigheter med generationsväxling.

* Bolagsskatten bör sänkas och möjligheterna att göra ränteavdrag reduceras.

* Mervärdesskatten bör bli enhetlig igen – som den var innan myriader av nedsättningar och avdrag skapade dagens krångliga, ineffektiva och för statskassan kostsamma system.

* Miljöskatterna ska utformas för att ge gynnsamma miljöeffekter – men de kan inte på sikt finansiera den offentliga sektorn i någon större grad. En lyckad miljöskatt urholkar nämligen sin egen skattebas.

Dessa skatteförändringar (plus mängder av andra förslag som inte kan redovisas här) går jämnt upp. Den offentliga sektorns storlek påverkas inte – vilket är i enlighet med mina direktiv.

Reformen skulle ge högre sysselsättning, ett engångslyft av BNP och högre tillväxt därefter. Inkomsterna skulle stiga på sikt. Drivkrafterna att inkomstomvandla minskar. Investeringar blir mindre skattedrivna.

Dessutom: Skattebetalarna får behålla mer av sina arbetsinkomster, medan staten inte längre detaljstyr individernas val av konsumtion och bostad. Reformen ger i den meningen ökad valfrihet för medborgarna.

Det viktigaste med mitt förslag är helheten. De tunga pjäserna hänger ihop och bör justeras samtidigt. Särintressen kommer säkerligen att protestera mot delkomponenter. Men vi är inte enögda stuprör. Inte bara villaägare eller bilägare, enbart pensionärer eller föräldrar. De flesta av oss är allt detta på en och samma gång. Vi är hela människor och bör behandlas som sådana.

Reaktionerna på förslaget har varit övervägande positiva. Åtskilliga tvivlar dock på att det är genomförbart, även om det vore önskvärt. Intressegrupperna har i stort sett följt manus: LO vill ha högre skattekvot, Svenskt Näringsliv lägre. Men en kommentator har förbryllat: Dagens industri. Två ledare har meddelat att det inte behövs någon skattereform. Och huvudledaren den 17/11 beklagar att jag inte gör upp med synsättet att man ska extrabeskatta den som tjänar mer.

Det är sant. Jag gör inte upp med det synsättet. Jag sänker inkomstskatten kraftigt, men höginkomsttagare får även framgent betala mer än låginkomsttagare. Det kallas skatt efter bärkraft och är en bra princip. Av samma skäl vill jag beskatta fastigheter proportionellt i stället för regressivt, och konsumtion bör beskattas lika för alla. Vad Di vill ha i stället är höljt i dunkel.

Klas Eklund, Senior Economist, Mannheimer Swartling, skatteutredare


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?