1515
Annons

Därför behövs provisioner

Spararna i fonder har all anledning att kritiskt granska banker och rådgivare. Alltför många tillåts marknadsföra sina egna fonder eller de dyraste fonderna på marknaden. Det vill Finansinspektionen ändra på och det välkomnar vi, skriver Sven Hagströmer och Rikard Josefson, Avanza.

Sven Hagströmer.
Sven Hagströmer.Foto:Josefine Stenersen

Det har de senaste dagarna pågått en viktig debatt om fondprovisioner och hur prissättningen går till i branschen.

Att ett fondbolag delar med sig till den som distribuerar fonden, exempelvis Avanza AZA -13,41% Dagens utveckling , är inte konstigare än att Ica eller Coop får en försäljningsintäkt på det de säljer. Så fungerar det i många branscher och så fungerar det i fondbranschen, hos storbanker och ömsesidigt ägda aktörer som Skandia, Folksam och Länsförsäkringar. Detta betyder dock inte att själva fonden är dyrare hos Avanza eller de andra aktörerna.

Det är inte kunden som betalar en extra avgift. Det är fondbolaget som delar sin intäkt med banken eller försäkringsbolaget som betalning för bland annat distribution av fonden, kundservice och legala kostnader. Det är inte konstigare än att en del av det vi betalar för falukorven går till handlaren, en del till den som förädlar köttet och en del till bonden. De flesta tycker nog att det är rätt bekvämt att gå till matbutiken runt hörnet och kunna handla allt på ett och samma ställe. Det är också dit utvecklingen på sparmarknaden gått som resultatet av kunders behov av valfrihet och enkelhet.

En helt annan del av debatten handlar om fondprovisioner i samband med rådgivning. Finansinspektionen har meddelat att detta är ett prioriterat område att granska. Syftet är att säkerställa att rådgivningen utgår ifrån kundens bästa, det vill säga inte det som rådgivaren tjänar mest pengar på. Vi välkomnar verkligen detta.

Här är det dock viktigt att lyfta fram att Avanza inte erbjuder någon rådgivning och ända sedan start har verkat för lägre avgifter i branschen. Vi är starka förespråkare av att informera om både långsiktighet i sparandet och avgifternas stora betydelse för resultatet.

Redan när en ny kund välkomnas till Avanza lyfts vikten av låga avgifter fram. Vi lyfter aldrig fram fonder med höga avgifter framför låga. Det är mycket lätt att sortera på avgifter i Avanzas fondlista och vi, till skillnad från de flesta, redovisar dessutom fondens totala avgifter på såväl fondsidan som i orderläggningen. Alla sparare kan enkelt och tydligt se vad fondbolaget betalar till Avanza för distributionen. Vår portföljgenerator utgår uteslutande från Morningstars oberoende fondrating och fondens avgift där fonder med lägre avgifter prioriteras. För den sparare som tycker att fondavgiften är det absolut viktigaste går det även att enkelt få ett förslag där låg avgift prioriteras före Morningstars rating.

Sedan 2005, året innan vi startade vårt eget fondbolag och lanserade Avanza Zero, har vår intäkt per fondkrona minskat från 1,33 till 0,35 procent på årsbasis. Detta är både ett resultat av att vi lanserat egna billiga fonder och att våra kunder har insett hur viktig fondavgiften är, något som Avanza genom folkbildning av olika slag har haft ambitionen att gå i bräschen för. Kundnöjdhet är vårt absolut viktigaste mål. Vi skulle aldrig ha råd att tulla på den genom att inte alltid sätta kunden i första rummet. Vi har alltid stått och kommer alltid att stå på spararnas sida. Att den totala intäkten för Avanza ändå blir stor beror på att många bäckar små gör en stor å.

Nu är vår fråga till dem som startat den här debatten och de som tycker att fondprovisioner borde förbjudas. Hur tycker ni att det borde fungera? Faktum är att till de mest populära fonderna på Avanzas plattform hör billiga indexfonder med mycket låga förvaltningsavgifter. Skulle vi införa en plattformsavgift, eller någon form av prenumerationsmodell är risken att det skulle bli dyrare för de flesta av våra kunder och framför allt för dem som i dag har minst kapital och betalar minst.

När osäkerheten i omvärlden ökar, allt fler hamnar i skuldfällor och ansvaret för den egna ekonomin växer blir kunskap och insikter om privatekonomi allt viktigare. Ett långsiktigt och sunt sparande är en mycket viktig del i detta. Vi välkomnar verkligen en seriös faktadriven debatt om sparande och avgifter. Även om det i slutänden är avkastningen efter avgifter som är det som räknas för spararen.

Vi brukar säga att vi hellre vill ha kritik snarare än beröm. Kritik, då den i allmänhet är operativ och kan bidra till att vi blir bättre. Det kan vi nämligen alltid bli. Beröm kan få oss att tro att vi kan gå på vatten, vilket kanske skulle roa våra konkurrenter om vi försökte, men förhoppningsvis inte våra kunder.

Vi ser fram emot en saklig diskussion om detta tillsammans med Finansinspektionen och den nya finansmarknadsministern Åsa Lindhagen. Vi är angelägna om en långsiktig lösning som värnar spararna.

Sven Hagströmer, grundare och ordförande Avanza
Rikard Josefson, vd, Avanza

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från NedermanAnnons

Sänk elförbrukningen i industrin – med hjälp av IIoT

En välfungerande luftfiltreringsanläggning är kritisk för en god arbetsmiljö, optimerad produktion och minimal energiförbrukning i tillverkningsindustrin. Aktiv övervakning av processerna kan avvärja problem som förhindrar effektiv drift – och samtidigt minska elförbrukningen.

Studier visar att upp till 70 procent av den el som förbrukas i tillverkningsindustrin går till industriella motorsystem som fläktar, kompressorer och materialhanteringsutrustning. Genom att nyttja Industry Internet of Things (IIoT) och med hjälp av SmartFilters aktivt övervaka olika processer kan verksamheter snabbt vidta åtgärder vid avvikelser. Detta gör det möjligt att arbeta hållbart och energieffektivt – men enligt Magnus Edmén, VP E&FT / Head of Sales Area EMEA på Nederman, krävs det dock en större förståelse för den digitala teknikens möjligheter i branschen.

– Kunskapsbristen om vikten av en välfungerande industriell luftfiltrering är ofta boven i moderniseringsprocessen av stora industrier. Även om luftfiltreringsanläggningen är produktionskritisk har många verksamheter inte full kontroll över sina luftfiltreringsanläggningar och hur de bör styras för bästa möjliga effekt.

Han berättar att filtreringsanläggningar i vissa fall är avgörande för tillverkningen; om den slutar fungera stannar produktionen. I andra fall kan driftstörningar leda till utsläpp av cancerogen svetsrök – eller i värsta fall bidra till brand eller dammexplosion. Sett till energibesparing går det att göra mycket med hjälp av IIoT; om filter exempelvis bara rengörs när det faktiskt behövs kan det leda till minskade trycklyftsbehov och tillhörande elförbrukning.

Automatiserade energibesparingar

Nedermans SmartFilter är ett multifunktionellt luftreningsfilter som är lämpligt för industriella avfall såsom rök, träspån och annat brännbart damm. Utöver att filtrera industriluften samlar det in data som ger användaren värdefull information om omedelbara och möjliga framtida underhållsbehov. I de mest avancerade smarta filtren styrs anläggningen automatiskt mot en så låg energianvändning som möjligt med hjälp av egenutvecklade algoritmer. 

Edmén anser att IIoT möjliggör effektiv realtidskommunikation så att verksamheter får bättre kontroll på sin elförbrukning och sina produktions- och arbetsmiljörisker. 

– 95 procent av världens befolkning utsätts för dålig luftkvalitet, samtidigt ökar konsumenternas krav på företagens transparens och ansvar. Även industrin behöver anpassa sig till nutiden och en vanlig missuppfattning är att hållbarhet och lönsamhet inte går ihop. Nya miljötekniska uppfinningar kan optimera energiförbrukning och arbetsmiljö, samtidigt som de kan sänka kostnader och möjliggöra en lönsam hållbarhetspolicy. 

Ta kontroll över luftflöden

Magnus har arbetat med miljöteknik i över 20 år och är väl medveten om riskerna som kan komma med bristande kunskap om energikonsumtion och miljörisker inom industrin. I och med att många tillverkningsföretag tidigare saknat tillräckliga data har steget mot hållbara lösningar inte tagits. Han konstaterar att IIoT-lösningar kan hjälpa industrin att förbättra fabrikens luftflöden och minska faror som skadliga utsläpp kan innebära för både hälsa och miljö.

– Nu är elfrågan större än vad den har varit på länge. I och med att industrin behöver vara effektiv och hållbar krävs nya arbetssätt för att hålla nere förbrukningen, utan att tumma på kvalitet eller säkerhet. Nedermans SmartFilters kan förenkla för industrin i stort genom att optimera luftfiltreringen och processerna runtomkring den.

Läs mer här!  

 

 

Mer från Nederman

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nederman och ej en artikel av Dagens industri

Replik: Med Hyresgästföreningens förslag är vi tillbaka på ruta ett

Foto:Hasse Holmberg/TT

I en replikvår artikel om behovet av hyreshöjningar i Stockholm, skriver Susanne Sjöblom och Sofia Kloo på Hyresgästföreningen att Fastighetsägarna vill chockhöja hyrorna i Stockholm. Därefter slår de fast att de aldrig kommer att ”gå med på att låta Sveriges hyresgäster stå för hela notan när hyresvärdarnas kostnader ökar i samhällskrisen”. På den senare punkten är vi överens. Om Hyresgästerna skulle stå för den kostnadsökning som förvaltningen av hyresrätter nu drabbas av, skulle hyrorna behöva höjas med cirka 25 procent. 

Den förhandlingsmodell som vi, tillsammans med Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta, enats om säkerställer nämligen att så inte blir fallet. En höjning med 9,5 procent innebär att kostnaderna delas på ett sätt som är entydigt till hyresgästernas fördel. Hyresvärdarna står för mer än 60 procent av notan. För den majoritet av landets hushåll som äger sitt boende finns det ingen motsvarande krockkudde när stora kostnadsökningar slår mot samhällsekonomin. 

Det innebär att modellen fungerar precis som det var tänkt; att hyresutvecklingen långsiktigt ska bli mer stabil genom att jämna ut kostnadssvängningarna. Sjöblom och Kloo gör dock en annan tolkning. Av deras resonemang att döma ska hyresvärdarna ta mer eller mindre hela notan när kostnaderna ökar. Men det räcker inte med det. De föreslår dessutom att hyrorna ska sänkas när dagens höga inflation minskar. Det skulle möjligen kunna diskuteras i en situation med långvarig deflation, men Sjöblom och Kloo anser att en minskad kostnadsökningstakt i sig kan motivera en hyressänkning. 

Den tolkning som Sjöblom och Kloo gör av den nya förhandlingsmodellen skulle få allvarliga konsekvenser för hyresrättens framtid. Det är svårt att hitta några argument för att äga och förvalta hyresrätter i en värld där kostnadsökningar inte kan delas med hyresgästerna och kostnadsminskningar kan leda till en hyressänkning. 

Vi hoppas att detta inte är Hyresgästföreningens verkliga uppfattning, utan räknar med att organisationen ska hedra den överenskommelse som de själva har kallat för ett nytt Saltsjöbadsavtal. I annat fall är vi tillbaka på ruta ett, där det råder fullständig oklarhet om vad förhandlingarna syftar till. Det är en situation som varken gynnar hyresgäster eller hyresvärdar.

Oskar Öholm, vd Fastighetsägarna Stockholm

Nathalie Brard, förhandlingschef Fastighetsägarna Stockholm

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera