Annons

Därför är kärnkraften mänsklighetens räddning

DEBATT. En skakande tv-serie har påmint om skräck och tragedier vid olyckan i Tjernobyl. Varningar att elbrist kan hindra nya företag att starta och att tunnelbanor kanske inte kan byggas ut har lett till oro. Men ryktena om kärnkraftens död är överdrivna, skriver diplomaten och tidigare chefen för FN:s atomenergiorgan Hans Blix.

KÄRNKRAFTEN ÄR LÖSNINGEN TROTS ALLT. Den här onsdagen håller Hans Blix tal vid Tjernobyl, när Ukraina ska ta över den havererade reaktorn från den grupp av länder som har finansierat sarkofagen. Hans Blix är ordförande för den fond som länderna har bildat. Den 8 maj 1986 ledde han den första grupp av utlänningar som besökte Tjernobyl efter olyckan.
KÄRNKRAFTEN ÄR LÖSNINGEN TROTS ALLT. Den här onsdagen håller Hans Blix tal vid Tjernobyl, när Ukraina ska ta över den havererade reaktorn från den grupp av länder som har finansierat sarkofagen. Hans Blix är ordförande för den fond som länderna har bildat. Den 8 maj 1986 ledde han den första grupp av utlänningar som besökte Tjernobyl efter olyckan.Foto:ANDERS WIKLUND / TT

En slumrande opinion för kärnkraft har vaknat och stärkts sedan politiska ledare som Ebba Busch Thor och Ulf Kristersson påpekat att kärnkraft är klimatsmart och ifrågasatt målet att våra elkällor 2040 ska vara 100 procent ”förnybara”, vilket utesluter uranbränsle.

Tv-serien ”Chernobyl” är skakande och det är också de intervjuer som nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj återger i sin bok om Tjernobyl och som gett en hel del av filmens underlag. Deras berättelser utger sig inte för att vara dokumentärer och behöver kompletteras.

Denna onsdag tar Ukraina över kontrollen av den förstörda reaktorn och den enorma sarkofag som byggts över den och som skyddar miljön från vidare utsläpp av radioaktiva partiklar. Efter att i 20 år varit ordförande i den grupp av stater som bidragit till de 1,5 miljarder euro som byggnaden kostat är jag glad att vara med vid överlämnandet. Fast läkningen efter olyckan tar längre tid känns det som såret nu sytts ihop. Det är ironiskt att Tjernobyl redan är en turistattraktion inte bara som katastrofplats utan också som naturreservat. För björn, varg, vilda hästar och andra djur är människor med jaktgevär, plogar, motorsågar och bilar uppenbarligen svårare fiender än förhöjd strålning.

Tv-serien pekar på Sovjetsystemet som yttersta orsak till olyckan. Man gjorde vad man beordrades göra även om det var galet. Överheten hade alltid ansvaret och den bestämde också vad – om något – som skulle offentliggöras. Tjernobyl spräckte vanan att dölja olyckor och stärkte Michail Gorbatjovs möjlighet att genomdriva glasnost- politiken, alltså öppenhet om fakta och att låta folk komma till tals. Gorbatjov uppges också ha blivit på det klara med att då en fredlig användning av kärnenergi kunde leda till en sådan katastrof, så var det tvingande nödvändigt att hindra en militär användning. Tillsammans med president George Bush den äldre åstadkom han 1990-talets avspännings- och nedrustningspolitik (som sedan kastats över bord av Bush den yngre och sänkts till havets botten av Trump).

En viktig lärdom av Tjernobyl var att ”en kärnkraftsolycka någonstans är en olycka överallt”. Det ledde till krafttag för att skapa en global nukleär säkerhetskultur och instrument för att upprätthålla den. Givetvis är detta en process, inte ett engångslyft och den blir alltmer nödvändig ju fler länder och regioner som går in i kärnkraftsåldern.

Så till kärnkraften i Sverige. Man kunde från den svenska diskussionen få intrycket att kärnkraftsepoken är en parentes. Vi får höra att den är under avveckling i Tyskland och flera andra länder och att undantagen i Finland och Storbritannien är skrämmande kostsamma.

Bilden är mycket ofullständig. I Ukraina svarar kärnkraften trots stängningen av fyra reaktorer i Tjernobyl fortfarande för över 50 procent av landets elproduktion. Grannen Vitryssland, som Svetlana Aleksijevitj skriver om, färdigställer två stora reaktorer. Hela Östeuropa, Turkiet och flera arabländer är på väg in i kärnkraftsvärlden. Kina tog en tankepaus efter Fukushimaolyckan men fortsätter nu att snabbt bygga ut inte bara vind- och solkraft utan också kärnkraft.

Vi borde särskilt uppskatta att Kina och Indien med accelererande ekonomier och energikonsumtion satsar stort på kärnkraft. Deras huvudalternativ, kol, är inte klimatvänligt. I USA där el från naturgas på flera håll är billigare än kärnkraft har delstater börjat rädda kärnkraftverk genom att ge dem samma förmåner som andra klimatvänliga energikällor.

Ryktena om kärnkraftens död är överdrivna. Snarare ser vi en nystart med många innovationer.

I Ryssland, där kärnkraftsdrivna isbrytare länge använts i världens hårdaste klimat, har man byggt flytande kärnkraftverk som kan flyttas till regioner som är svårtillgängliga och man bygger breeder-reaktorer som bättre kan utnyttja uranbränslet.

Kina utvecklar kapacitet att exportera kärnkraftverk som kan byggas i moduler. I Frankrike och USA görs nya konstruktioner. Kärnkraftverk produktutvecklas och säkerheten i den nu tillgängliga tredje generationen grundas på årtionden av erfarenhet.

Den fjärde generationen, som väntar runt hörnet, kan väntas vara mindre till storleken och vara lättare att hantera, vilket är av betydelse inte minst för de många utvecklingsländer i Afrika som nu ser kärnkraft som en önskvärd baskraft. De skulle bli förundrade om de hörde åsikten i den svenska EU-valsdebatten att kärnkraften är ”en föråldrad energikälla”. När börjar man fråga om inte tung sjöfart som i dag står för enorma utsläpp kunde drivas med kärnkraft? Det går ju för isbrytare, hangarfartyg och ubåtar. Eller vill man driva dessa transporter med solceller och segel?

I Sverige och en hel del andra länder tycks motståndarna mot kärnkraft främst föra fram ekonomiska argument. Det vore uppriktigare om de hänvisade till den rädsla som finns för strålning som många känner instinktivt och som politiker och politiska partier ofta känner sig manade att företräda. Har de traditionella argumenten börjat kännas utnötta? Många vet numera att den civila kärnkraften trots 50 års drift förutom Tjernobyl inte stått för några dödsfall på grund av strålning. De vet att de energirelaterade olyckor som skördat flest dödsoffer är vattenkraft – då dammar brustit – och kol då ras inträffat i gruvor.

Argumentet att det är ansvarslöst att lämna kärnavfall som behöver förvaras isolerat under enorma tidsrymder skakar många men håller på att förlora i vikt. Det är inte avfallet från kärnkraften utan utsläppen av koldioxid från förbränningen av kol, olja och gas som hotar mänsklighetens framtid. Kärnkraftens avfall kan faktiskt ses som en av dess tillgångar för det är så begränsat till volymen att det kan omhändertas och isoleras i sin helhet.

De argument som på senare tid förts fram mot kärnkraften är föga övertygande. Först säger man: rör inte energiuppgörelsen! Men hur många insåg att målsättningen att all el till 2040 ska genereras från ”förnybara” energikällor diskvalificerar kärnkraften? Gro Harlem Brundtland ledde en kommission som ställde det rimligare kravet att all produktion ska vara ”hållbar”. Uran och torium finns i sådan mängd att de med redan existerande teknik skulle räcka för tusentals år av expanderad drift av koldioxidfri kärnkraft. Det borde räcka för att kärnkraften ska anses vara en ”hållbar” energikälla!

Det är oväntat att från grönt håll höra invändningar att något klimat- smart är oekonomiskt. Vi uppmanas köpa miljövänligare mat, kläder och bilar även om de kostar lite mer. Om mänsklighetens framtid står på spel – vilket även jag tror att den gör – är det självklart rätt att acceptera nu tillgängliga och verksamma räddningsmetoder även om de skulle kosta lite mer. Det gäller även kärnkraften.

För övrigt är det svårt att veta om ny kärnkraft verkligen är dyrare än förnybara elkällor. Ska kostnadsskäl driva oss att avstå från kärnkraft när de inte avskräcker fattiga länder som Kina och Indien? Någon nationalekonom borde räkna ut samhällets fulla kostnader för de olika metoder som står oss till buds att generera el. Inkludera självklart kostnaderna för hantering av avfall. Inkludera skatter och subventioner (som elcertifikat). Inkludera den utbyggnad av elnätet som krävs för att använda sol- och vindkraft och det värde som ligger i en elförsörjning som håller i alla väder.

Hans Blix
utrikesminister (FP) 1978–1979
generaldirektör, IAEA 1981–1997
chef för FN:s vapeninspektörer i Irak 2002–2003


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från NOWOAnnons

Malin väntar tillökning i familjen: "Jag sparar för att trygga deras framtid"

Att spara är ett sätt att trygga sina barns framtid. Under föräldraledigheten, då ekonomin oftast är lite ansträngd, finns det några smarta sätt att lyckas med sitt sparande.
Att spara är ett sätt att trygga sina barns framtid. Under föräldraledigheten, då ekonomin oftast är lite ansträngd, finns det några smarta sätt att lyckas med sitt sparande.

 Malin Eriksson går i väntans tider. Och bland alla nya tankar har hon också tagit tag i sitt långsiktiga sparande. 

– För mig är det viktigt att ha ett sparande som inte påverkar min vardag just nu, säger hon.

Så fungerar NOWO 

Malin Eriksson arbetar som marknadskoordinator i Stockholm. Tillsammans med sin sambo väntar hon också tvillingar. Livet kommer förstås att bli lite annorlunda, men hon har förberett sig så gott det går. Samtidigt är hon mån om att inte helt förändra och försaka det liv hon lever idag.

– Jag ska snart gå på föräldraledighet, och då kommer min ekonomi att förändras. Det är något jag tänker mycket på. Samtidigt är ett långsiktigt sparande väldigt viktigt för mig – just för att jag vill trygga mina barns och vår framtid, och ändå leva som jag gör idag. Jag älskar till exempel att resa, och det vill jag fortsätta att göra när jag blir äldre, berättar Malin Eriksson.

Sparar med NOWO

Hon har lagt sitt långsiktiga sparande hos NOWO. Att Malin valde just den svenska sparplattformen beror bland annat på att hon fortfarande vill kunna spara till pensionen, trots förändrade ekonomiska förutsättningar under föräldraledigheten.

– Det jag gillar med NOWO är att det är ett mikrosparande i vardagen, och att allting utgår från mina ekonomiska förutsättningar. Jag kommer ju fortfarande behöva handla saker som ger återbäring till mitt sparande, som kläder och hygienartiklar. 

Sparar genom att handla 

Malin sparar på en mängd olika sätt; dels genom alla sina inköp, i butik som online, dels med hjälp av ett så kallat dagspar där hon sätter av 20 kronor per dag. Dessutom har hon ett autospar kopplat till ett vanligt Mastercard där hon sätter av en fast procentsats av varje köp.

– Det sparandet anpassar sig efter hur mina vardagsinköp varierar. Just nu har jag valt 6 procent i autospar. Handlar jag lunch för 100 kronor sätter jag alltså av 6 kronor till sparandet på mitt fondkonto. Min sambo och jag kollar just nu hur vi ska få det att gå runt ekonomiskt, men för mig är det viktigt att fortsätta spara. 

– Man har olika sparmöjligheter under olika skeden i livet, och vad som helst kan hända. Men just under föräldraledighet tror jag många glömmer bort sitt sparande, och fokuserar istället på hur livet är här och nu. Det gäller inte minst för pensionen, som ligger långt fram i tiden. 

Hur långsiktigt tänker du?

– Jag har delat upp mitt sparande. Viktigast är att säkra min pension så att jag kan fortsätta resa och leva som idag. Där har jag ett långsiktigt mål. Sedan har jag ett kortare sparmål  inom en femårsperiod, så att familjen ska kunna ha frihet och göra roliga, spännande saker. 

– Dessutom väntar vi ju tvillingar, så vi kommer också att spara till ett större boende, säger Malin Eriksson. 

Ladda ner NOWO-appen och läs mer om olika sätt att spara:

Appstore

Google Play

Alla investeringar är förenade med risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i en fond kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. För det fall Du önskar investera i fonden/någon av våra fonder finns information i form av Faktablad och Informationsbroschyr att tillgå på vår hemsida: www.tellusfonder.se.

 

Mer från NOWO

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med NOWO och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?