ANNONS:
Till Di.se

Daniel Suhonen m fl: Sälj till de anställda vid generationsväxling

  • Daniel Suhonen. Foto: Vilhelm Stokstad

DEBATT. I USA har många ägare till små- och medelstora familjeföretag sålt till sina medarbetare när det saknats intresserade arvingar. USA har en egen lagstiftning för den processen. Sverige bör snarast öppna för samma möjlighet, skriver Christopher Mackin, David Ellerman och Daniel Suhonen.

Hur ska generationsväxling i företag gå till? För många svenska företagare för framgångsrika små, mindre och medelstora företag är övergången från en ägargeneration till en annan en mycket känslig fas. På sikt hotas tusentals svenska företag med goda idéer av en omfattande företagsdöd om inget görs. Detta hotar också tiotusentals arbetstillfällen och riskera att skapa arbetslöshet – helt i onödan. Frågan om att underlätta förnyelse och generationsväxling inom det svenska näringslivet har kommit upp allt mer på dagordningen de senaste åren, men märkligt nog saknas ett mycket spännande alternativ i debatten som på sista tiden blivit stort i USA och kunnat förena vårdande av anställdas sysselsättning och inflytande, samt företagares möjlighet att klara en generationsväxling – lösningen heter ESOP.

Underliga saker kan hända i USA. I en av de mest konservativa och – om vi ska vara ärliga – arbetarfientliga ekonomierna i den industrialiserade världen, har medarbetare i ungefär 7.000 företag uppnått ett betydande ägande i sina företag (100 procent i många fall). Detta utan att själva riskera en enda dollar av sina besparingar. Det var 43 år sedan den första lagstiftningen kom på plats för att uppmuntra denna idé. Sedan dess har ESOP-rörelsen växt så att runt 10 procent av den amerikanska arbetskraften arbetar i medarbetarägda företag, medan andelen fackligt anslutna i den privata sektorn ligger runt 7 procent.

Den ”hemliga ingrediensen” är ett tämligen nytt juridiskt instrument kallat ”Employee Stock Ownership Plan” eller ESOP. En ESOP möjliggör för de anställda i amerikanska företag att gemensamt göra ett lånefinansierat köp av deras eget företag. Aktierna som köps fungerar som säkerhet för lånet och företaget förbinder sig till att betala tillbaka lånet genom kontinuerliga avsättningar. De anställda riskerar därmed inte sina privata tillgångar, samtidigt som den ursprungliga ägaren får ut sina pengar och kan gå vidare.

De flesta företag som använt sig av en ESOP är lönsamma små- och medelstora företag där en ägare vill gå i pension men saknar intresserade arvingar, inte vill sälja till konkurrenterna eller till de stora private-equity bolagen, som ofta är mer intresserade av att mjölka tillgångarna än att driva företaget vidare.

Ett exempel på ett sådant företag är ölbryggeriet Harpoon Brewery i Boston. Det grundades 1986 och har i dag ungefär 200 anställda och över 60 miljoner dollar i omsättning. När de tre grundarna närmade sig pensionen valde de att sälja internt till de anställda i stället för till en stor strategisk köpare eller private equity.

Vad som är mer häpnadsväckande för oss än själva ESOP-mekanismen, är att inte fler europeiska länder har implementerat liknande lagar. Sverige står, precis som USA, inför utmaningen med entreprenörer från ”babyboomgenerationen” efter kriget som är i pensionsåldern, vill bli utköpta och samtidigt gärna belöna de människor som hjälpt dem att bygga sitt företag. Idag finns effektiva hinder för denna typ av arbetarägande.

Det saknas i Sverige i dag en standardiserad lagstiftning och tydliga regler så att både säljaren och köparna och deras banker, jurister, revisorer och finansiärer är garanterade en stabil omvandling under loppet av ett antal år – från ett familjeägt till ett medarbetarägt företag.

I USA finns ett sådant juridiskt ramverk som vi menar skulle kunna anpassas till svensk lagstiftning för att företagsägare ska kunna använda det.

När Sverige enligt NUTS (EU:s regionala indelning) delas in i åtta regioner är i hälften av dessa regioner 70 procent av företagsägarna över 50 år, medan hela 35 procent har passerat pensionsåldern. I Stockholm är hälften av företagsägarna över 50 år. Inom de kommande fem åren räknar mer än var femte småföretagare med att dra sig tillbaka från sitt företag. Detta innebär drygt 60.000 småföretag med anställda. Många av dessa företag finns i gles- och landsbygd där vare sig deras konkurrenter eller större företag vill investera och verka. Jobben som försvinner kommer tvinga ännu fler unga att flytta och de minskade skatteintäkterna kommer leda till försämrad social service för den åldrande lokalbefolkningen. I en rapport från Småföretagarnas Riksförbund uttrycks problemet på följande vis: ”Om inget görs kan vi snart komma att prata om en företagsdöd runt om i landet.”

Det går att göra något, och det borde vara av intresse från båda sidor av det politiska spektrumet. I USA stöds dessa idéer av både republikaner och demokrater.

Sett från den amerikanska högerns perspektiv är ESOP ett sätt att bredda kapitalägandet och minska arbetarnas beroende av välfärdsstaten genom att göra anställda till ägare som bättre kan försörja sina egna familjer. Av samma anledning bör de svenska arbetsgivarorganisationerna och deras politiska samarbetspartners intressera sig för idén. Sett från ett vänsterperspektiv är medarbetarägande förverkligandet av ett till stor del bortglömt ideal om att arbetare gemensamt ska arbeta för sig själva och demokratiskt styra sin egen verksamhet. 1882 insisterade en av grundarna till den svenska arbetarrörelsen, August Palm, på ”inrättandet av produktionsföreningar ... under det arbetande folkets omedelbara kontroll”.

Det är inte heller så att fackens roll i demokratiska företag försvinner, även om den förändras. Särskilt i större medarbetarägda företag bör facket spela rollen som den legitima oppositionen och skuggregering och hjälpa arbetare att diskutera med ledningen om det gemensamt ägda företagets framtid. På det stora hela kvarstår fackens roll att försvara arbetarnas intressen och vara med och förhandla om löner och villkor. Därför bör den svenska fackföreningsrörelsen och deras politiska samarbetspartners också stödja dessa idéer och ta upp en diskussion om hur medarbetarägda företag kan vara ett bidrag till ett både mer hållbart och demokratiskt näringsliv, som också bidrar till jobb och sysselsättning i hela landet.

Kan man tänka sig att arbetsgivarorganisationerna och fackföreningarna, för sina egna syftens skull, båda skulle ta till sig och stödja idén om en lagstiftning som möjliggör ESOP i Sverige? Underligare saker har hänt – till och med i USA. Varför inte i Sverige?


David Ellerman, pensionerad rådgivare vid Världsbanken åt Josef Stiglitz och gästforskare vid University of California Riverside
Christopher Mackin, biträdande föreläsare vid Rutgers School of Management and Labor Relations
Daniel Suhonen, chef, fackliga idéinstitutet Katalys


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies