1515

Daniel Suhonen: Dags att S moderniserar valet av ny partiledare

DEBATT: Stefan Löfvens efterträdare bör väljas genom en öppen process. Socialdemokratin är i enormt starkt behov av en vitaliserande idédebatt. Det skriver Daniel Suhonen, socialdemokratisk debattör.

Foto:Henrik Montgomery/TT

I en serie debattartiklar belyser Di läget i finanspolitiken efter pandemin, socialdemokratins utmaningar efter regeringskrisen och Magdalena Anderssons roll när Stefan Löfven avgår.

Stefan Löfvens avgång öppnar upp för en nödvändig diskussion om den ekonomiska politiken och välfärdspolitiken i Socialdemokraterna. Namn nämns till höger och vänster och spekulationerna säljer lösnummer och klick för dagstidningar och mediehus. Men kärnan i det socialdemokratiska vägvalet är politisk. Fokus i diskussionen om vem som ska leda det socialdemokratiska arbetarepartiet och potentiellt landet som statsminister/statsministerkandidat måste ta sin utgångspunkt i det politiska vägval socialdemokratin står inför. För att möjliggöra en sådan diskussion om linjen måste valet göras öppet. Där vilar nu ett stort ansvar på den utsedda valberedningen. 

Socialdemokratiska partiledarval är traditionellt mycket slutna processer. I princip ställs alltid kongressen inför faktum efter en process där en valberedning i slutna rum väljer och utvärderar för allmänheten/medlemmarna hemliga kandidater. Finns det något annat parti över huvud taget i hela den västliga hemisfären som har lika slutna processer kring partiledarval? I så fall är det för mig okänt.

Metoderna som partiledaren väljs, där inga kandidater presenterar sig som villiga, inte säger något om vad de vill, utan först när de med acklamation och stående ovation väljs på kongressen presenterar sitt program, är helt unika och föråldrade. De passar vid anställningsintervjuer av vd:ar i börsföretag, men inte i demokratiska folkrörelser.

Inom samtliga övriga grenar av socialdemokratin, fackföreningsrörelsen, samt alla andra demokratiska partier i Sveriges riksdag har de senaste partiledarvalen genomförts i öppenhet, med flera kandidater som mötts i debatter, diskuterat och presenterat sina linjer.

Denna öppenhet är central därför att valet av partiordförande är ett politiskt vägval. Det socialdemokratiska partiet håller formellt fast vid att inga politiska skiljelinjer finns. Enligt regelboken lägger partiets kongress fram en politik som ledningen sedan effektuerar. Alla inblandade vet att detta är nonsens. I praktiken har den valda ordföranden ett mycket stort mandat att lägga om kursen, göra avvägningar och inriktningar och forma sitt lag runt sig. Inte minst om vi sitter i regeringsställning utser statsministern själv sina statsråd. Så måste det vara. Partiledaren måste ha ett stort förtroende och ett stort mandat, men då kan inte detta vara enbart ett mandat från ett fåtal personer, då måste medlemmarna och de av medlemmarna utsedda 350 kongressombuden ha insyn och kunna ta ställning till de kandidater som finns.

Det är dags att socialdemokratin moderniserar sina former för hur partiledningen väljs. Kandidaterna bör träda fram och klarlägga sin kandidatur och presentera sitt program. Det bör i det stora socialdemokratiska partiet finnas ett antal personer som kan, vill och känner sig manade. Men som ordningen är nu är det förbjudet, ja självmord att kandidera. I stället ska kandidaterna som alla anar vilka de är, hålla emot, säga nej vid frågor och vänta på att valberedningen ringer.

Medlemmarna och väljarna hålls på avstånd. Denna ordning måste helt enkelt få ett slut och ge plats för en demokratisk princip där ledande personer vågar och vill kandidera. Detta ”Jag vill” öppnar för lusten i politiken, viljan att diskutera politik, diskutera svåra vägval, vart vi vill med Sverige. Där kommer medlemmar och väljare se vilja som duger som ledare, vilka som har förmågan att leda partiet och landet och föra denna stora rörelses talan.

Många fruktar stora slitningar om medlemmarna och ombuden på partikongressen får ta ställning till kandidater som i förväg presenterat sina motiv. Jag tror att risken för detta är liten. Däremot är det så att socialdemokratin är i enormt starkt behov av en vitaliserande idédebatt, nya medlemmar, energi. Partiet förtvinar. Under 2020 tappades 15 000 medlemmar och partiet har nu endast 75 000 medlemmar kvar. Medelåldern är hög. Hårddraget är partiet borta på 4 till 5 år om man fortsätter att tappa lika många varje år. Sedan 1990-talets början, efter att kollektivanslutningen försvann har partiet tappat över 70 procent av sina medlemmar.

I samtliga kända västerländska demokratiska partier innebär en demokratisk diskussion om partiledarskapet en vitamininjektion. De flesta partier har medlemsomröstningar eller primärval. Vissa har till och med låtit icke medlemmar rösta. Partierna söker energin och intresset från sympatisörer och väljare. En medlemsomröstning vore en möjlighet, fullt rimlig. Men om partiet vill ta det lugnt, och stegvis öppna upp skulle en ordning med öppna kandidaturer vara en lösning. Då kan valberedningen sedan utse ett förslag med bred förankring och ombuden på kongressen fastslår vem som har kongressens och medlemmarnas förtroende.

En av de stora vinsterna med Stefan Löfvens partiledarskap är att partiet i dag har en lång rad begåvade talanger som är potentiella partiledarkandidater. Det finns också sedan några år en vital intern debatt om politiska policyförslag och reformkrav i arbetarrörelsen. Även den ideologiska diskussionen lever med en debatt om demokratisk socialism, reformism och vilken ekonomisk politik den gröna omställningen och välfärdspolitiken kräver. På många områden som vinster i välfärden, statens roll, försvar, sjukvården, skolan, den skriande ojämlikheten har arbetarrörelsen ett starkt grepp om debatten. På andra, som kriminaliteten, segregationen och arbetslösheten, finns behov av omtag för att vinna debatten och få ökat stöd. Samma sak gäller bristerna i sjukförsäkring och trygghetssystem som pensionerna. Där behövs ny politik tas fram som bygger på socialdemokratiska värderingar men uppdaterade till dagens politiska klimat och verklighet. Där behövs nytänkande, omprövning, mod.

I en demokratisk och öppen partiledarprocess skulle kandidaterna visa hur de tänker om dessa frågor, vilka visioner de har och hur de ställer de konkreta kompromissbehoven mot förmågan till ideologiskt nytänkande.

Den partiledare som sedan utses av kongressen får tvärt emot vad vissa nu säger ett starkt politiskt mandat att leda partiet i regeringsställning och i den kommande valrörelsen. Jag jobbade själv nära Håkan Juholt och vet vad det innebär att ha ett ledarskap vars politiska inriktning inte har fått ett politiskt mandat av medlemmarna. Själva valprocessen skulle öka lusten och intresset för socialdemokratin och uppgradera medlemskapets värde. Jag har en stark tilltro till arbetarrörelsens tradition att sluta upp kring den ledare man har, när denna är vald i en öppen och demokratiskt transparent process är mycket stark. Att däremot välja en kandidat som den nuvarande partiledningen valt ut, och med ett hemligt program, innebär stora risker för att man vid en valförlust 2022 står där igen och måste utse en ny ledare. 

Daniel Suhonen

socialdemokratisk debattör och författare. Chef vid fackliga idéinstitutet Katalys. Aktuell med boken ”Vad hade Erlander gjort?”.


Innehåll från XenitAnnons

Virtuella skrivbord, lösningen för den hybrida arbetsplatsen

Xenits medarbetare Isabella Sinik Tinnberg och Jimmy Dao
Xenits medarbetare Isabella Sinik Tinnberg och Jimmy Dao

Allt fler företag har efter pandemin öppnat upp för en hybrid arbetsplats där medarbetarna kan mixa kontor- och hemmaarbete som de själva önskar. Den ökade friheten att kunna arbeta varifrån man vill ställer nya krav på företags IT. Krav som många företag saknar digitala lösningar för att möta.

– För två år sedan kunde ingen förutspå hur otroligt viktigt det skulle bli för företag att erbjuda en säker och enkel distansarbetsplats i molnet. När allt fler nu går mot att erbjuda sina medarbetare en hybrid arbetsplats även efter pandemin måste företag investera i rätt teknologier med bättre förutsättningar för ökad flexibilitet. Där är virtuella skrivbord en väldigt bra lösning för många. Virtuella skrivbord leder till flexibilitet och skalbara kostnader för verksamheten utan att tumma på medarbetarnas upplevelse eller säkerhet, säger Linus Lindström, vd på Xenit.

Xenit är ett av de främsta företagen i Sverige inom virtuella skrivbord i Microsoft Azure. Ett virtuellt skrivbord är ett skrivbord som man kan komma åt var som helst, när som helst och från vilken enhet som helst med alla program och applikationer man behöver i sitt arbete.

Läs mer om Xenits tjänst för virtuella skrivbord. 

– Det är viktigt att erbjuda sina medarbetare ett flexibelt arbetssätt och samtidigt skydda sin organisations data, applikationer, enheter och nätverk från cyberhot.  Med virtuella skrivbord i Azure får användarna ökad frihet i hur de vill arbeta samtidigt som verksamhetens IT får skalbara kostnader, ökad säkerhet och centralstyrda tillgångar. Virtuella skrivbord har även en positiv påverkan på verksamheters hållbarhetsarbete, dels genom molnbaserade lösningar, och dels genom att livslängden på enheterna förlängs med upp till 40%, fortsätter Linus Lindström, vd på Xenit.

Xenit är guldpartner till Microsoft som erbjuder en flexibel Virtual Desktop Infrastructure plattform i molnet. En plattform som ska kunna tillgodose så gått som alla användarscenarion.

– I Sverige bygger vi världens mest hållbara datacenters, det gör vi för att med rätt teknik kan vi tillsammans accelerera omställningen till en mer hållbar framtid. Med Microsoft som din molnpartner är du säker på att ditt val är hållbart, därför gläder det mig att Xenit är en samarbetspartner som nyttjar Microsofts molnplattform för att skapa nya affärsmöjligheter för svenska företag, säger Therése Treutiger, Director Global Partner Solutions & Innovation

Gratis guide: Så löser du 6 IT-utmaningar för morgondagens flexibla arbetsplats

 

Mer från Xenit

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Xenit och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?