1515

Dan Olofsson: Här är uträkningen som Reepalu borde ha gjort

DEBATT. Ilmar Reepalu säger att hans förslag till vinsttak bara påverkar en mindre del av välfärdsföretagen. Han har fel, och för att visa det lät jag revisionsbolaget PWC analysera välfärdsföretagens operativa kapital och vinster. Fyra av fem företag som går med vinst får denna vinst sänkt med 80–100 procent, skriver Dan Olofsson.

Dan Olofsson.
Dan Olofsson.Bild:Daniel Nilsson.

Jag har haft förmånen att känna Ilmar Reepalu under närmare 30 år. Vi driver också ett företag, Sigma Civil AB, tillsammans. För några veckor sedan hade vi ett fyra timmar långt samtal kring hans föreslagna vinsttak. Ilmar hävdade med bestämdhet att det endast är en mycket liten andel av företagen som påverkas av hans vinsttak. Jag hävdade motsatsen.

Denna fråga kunde inte lösas vid sittande bord.

Eftersom Ilmar Reepalu inte redovisat några konsekvensanalyser av betydelse i sin utredning över hur företagen påverkas av hans förslag, har jag tillsammans med revisionsfirman PWC genomfört en analys. För den som vill läsa den nya 19-sidiga rapporten finns den på danir.se.

Följande summering kan göras.

Databearbetning av hela bolagsregistret för välfärdsföretag har genomförts i syfte att se hur mycket vinsterna minskar om vinsttaket införs. Resultatet finns i detta diagram:

Diagrammet visar att 21 procent av företagen är företag som går med förlust eller nollresultat, och de påverkas givetvis inte av ett vinsttak för företag som går med vinst. Endast 5 procent av företagen går med en vinst som inte påverkas av vinsttaket.

De övriga elva staplarna i diagrammet visar andelen företag som får en minskad vinst – de har alltså en avkastning på operativt kapital som är större än 10 procent. De utgör 94 procent av de företag som går med vinst. När Stefan Löfven i SVT den 14 september säger: ”de allra flesta är ju inte ens uppe i de här nivåerna”, alltså över 9–10 procent i avkastning på operativt kapital, så är det så fel det kan bli. När Ilmar Reepalu säger: ”att det endast är en mycket liten del av välfärdsföretagen som har en avkastning på operativt kapital som är större än 10 procent”, så går det inte att beskriva effekterna av hans förslag på ett mer felaktigt sätt än så.

Trots att branschen som helhet ligger på en måttlig och ansvarsfull rörelsemarginal om 5,1 procent av omsättningen, så blir avkastningen på operativt kapital hög eftersom detta kapital är så litet. Det kan till och med vara negativt. Vad avkastningen blir på ett kapital som ligger kring noll är inte en meningsfull information.

Vidare visar diagrammet att 75 procent av företagen som går med vinst får en minskad vinst på 80–100 procent. Detta är en drastisk minskning av vinsten. Dessa 75 procent blir 80 procent om vi istället räknar med en avkastning om 7,7 procent, alltså med dagens statslåneränta.

Eller i klartext: 80 procent av alla välfärdsföretag som går med vinst får sin vinst sänkt med mellan 80 och 100 procent av vinsttaket.

Hur allvarligt är det då med vinstminskningar på 90 procent?

I syfte att belysa detta har en analys av tre representativa välfärdsföretag ur verkligheten gjorts som alla har vinstminskningar på denna nivå.

För en företagare är vinst något fundamentalt viktigt. Med vinst kan företaget
* skapa reserver som ökar tryggheten i jobben och starkt främja företagets överlevnad.
* skapa resurser till utveckling och finansiera tillväxt.
* attrahera investeringskapital genom utdelningskapacitet och möjliggöra banklån genom amorteringskapacitet.

Det första exemplet är en välskött skola med 450 elever, 48 anställda, en omsättning om 49 Mkr och en rörelsemarginal om 6,9 procent. Vinsttaket innebär att resultatet efter skatt ska minskas från 2,3 Mkr, som är en skälig och ansvarsfull nivå för ett företag av denna storlek, ner till 0,3 Mkr per år. Dessa 0,3 Mkr bygger inga reserver av betydelse, finansierar ingen utveckling och möjliggör inga banklån. De senaste åren har resultaten för skolan fluktuerat inom ett spann om 3 Mkr, och 0,3 Mkr fångar inte upp dessa fluktuationer. Det blir felräkningspengar. Kort sagt kan inte skolan drivas ansvarsfullt utan blir en bräcklig skuta utan utvecklingskraft.

Det andra exemplet är att en ny högstadieskola startas som utbyggd har 150 elever och omsätter 14 Mkr. Det kostar 3,2 Mkr i investeringar. Med nuvarande regelverk är dessa medel återbetalda efter sju år. Ett årligt överskott om 0,5–0,65 Mkr gör att skolan kan drivas ansvarsfullt. Vinsttaket innebär att det årliga överskottet reduceras till 40.000–50.000 kronor per år. Investeringarna blir aldrig fullt ut återbetalda. Det går inte att fånga upp intäkts- och kostnadssvängningar med dessa små resultat och det ger ingen utvecklingskraft.

Det tredje exemplet är en vårdcentral som omsätter 33 Mkr. Vinsttaket gör att kostnaderna ska ökas så att resultatet efter skatt minskar från 1,0 Mkr till 0,062 Mkr. Också här hamnar vi på så små resultatnivåer att det inte går att ansvarsfullt driva och utveckla vårdcentralen och värna dess överlevnad.

I stället för överskott som hjälper till att säkra och bygga en framtid, ska överskotten konsumeras bort genom ökade kostnader. Inga långsiktiga och ansvarsfulla företagare tänker så.

Det är ett haveri för Ilmar Reepalus utredning när Stefan Löfven och Ilmar Reepalu tolkar vinsttaket så att det endast är en mycket liten del av företagen som berörs, när det i själva verket är det rakt motsatta som gäller. Det är också ett haveri för utredningen att denna inte kunnat belysa att man inte ansvarsfullt kan driva och utveckla privata företag med de marginella resultat som vinsttaket medger.

För de offentliga verksamheterna täcker vi skattebetalare upp förlusterna, men vi gör det inte för privata företag som själva får hantera upp- och nedgångar i intäkter genom att över tid ha ett tillräckligt överskott.

Givetvis kan ett litet företag, om det mot förmodan klarar av att startas med vinsttaket, drivas på så sätt att ägarens lön och förmåner blir resultatregulator, men ett sådant företag får ingen kraft till utveckling, förblir litet och kan inte attrahera något kapital. Det blir en mycket marginell företeelse i Välfärdssverige.

För ett ansvarsfullt företagande krävs en helhetssyn som tar hänsyn till den osäkerhet alla privata företag har kring framtida intäkter, kostnader och kassaflöden, till hur man skapar reserver, till vad som händer om verksamheten behöver bantas eller avvecklas, till hur resurser för utveckling och tillväxt kan skapas och till vad som behövs för att kunna attrahera ägarkapital och få banklån.

Tyvärr tar Ilmar Reepalus vinsttak ingen sådan hänsyn. I stället skapas bräckliga företag utan utvecklingskraft. Över tid kommer de flesta att avvecklas.


Dan Olofsson, entreprenör


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från KassaiLawAnnons

Framtidens juristbyrå är en kameleont

Världen och tekniken utvecklas i hisnande fart. De företag som formar framtiden är flexibla, experimentella och villiga att tänka utanför ramarna, och de förväntar sig samma approach från de juridiska byråer som företräder dem. Det förändrar juridiska förutsättningar och ställer höga krav på såväl teknisk som entreprenöriell förståelse och kompetens.

– Traditionella arbetssätt hänger inte med i utvecklingen och klarar därför inte att utforma juridiska tjänster som är anpassade för den snabbrörliga morgondagen. Därför grundade jag KassaiLaw 2012, säger Karola Kassai, CEO på KassaiLaw.

Läs mer om KassaiLaws expertis 

Idéer och innovation känner inga gränser, även om det ibland dyker upp hinder på vägen. När iPhone lanserades 2007 sade Microsofts tidigare CEO Steve Ballmer: ”There’s no chance that the iPhone is going to get any significant market share. No chance.”

Enligt samma linje skrev Bob Lutz, tidigare vice ordförande för General Motors och Chryster, år 2015 om Tesla Motors Inc: ”Tesla’s showing all the signs of a company in trouble…, and anyone paying attention probably saw this coming a mile away.”

2021 vet vi att dessa kommentarer visade sig helt felaktiga. 2000-talets dramatiska teknologiska revolution är ostoppbar och har fortsatt att drivas framåt av ny teknik, globalisering och förändrad demografi. Därmed kan den heller inte ignoreras, oavsett bransch. Så resonerade Karola Kassai när hon valde att starta KassaiLaw, en byrå med unikt fokus på juridik kring avancerade digitala lösningar och teknologier.

– Techentreprenörer fokuserar på framtiden och har både uthållighet och beslutsamhet nog för att nå sina mål. De är kreativa, innovativa, agila och proaktiva, vilket ligger till grund för deras nytänkande lösningar och idéer, och de förväntar sig att deras juridiska team kan möta upp detta dynamiska arbetssätt.

Juridikbranschen präglas emellertid på många håll av ett konservativt synsätt, med tydliga ramar kring arbetsgång och rutiner. För nytänkande företag kan sådana ramar dock tolkas som faktiska hinder snarare än möjliggörare, något som kan utgöra en risk för många traditionella juridikbyråer.

– Om ett företag inom den decentraliserade finanssfären, vars vision är att utmana den konservativa finans- och bankindustrin, inte kan få relevant och aktuell vägledning från sitt juridiska team, vad sker då? Företaget lär inte ge upp sin vision, men om deras juristbyrå saknar rätt erfarenhet eller tekniska kunskaper, kan de mycket väl välja en annan firma, förklarar Karola.

En entreprenöriell inställning

För att matcha informationsålderns förväntningar måste jurister som arbetar med dylika företag lära sig att arbeta med samma kompetenser som entreprenörer gör. Det omfattar att överge föråldrade, passiva och reaktiva modeller, till förmån för en dynamisk mix av kreativitet, framsynthet och innovativ problemlösning, i kombination med ett komplext, affärscentrerat tankesätt.

– Som jurist inom innovation och teknologi måste du vara en kameleont; du måste konstant anpassa dig till klientens föränderliga behov, anta samma tankesätt och utforma skräddarsydda lösningar inom områden där det knappt finns någon praxis. Inte sällan ligger därtill regelverk och riktlinjer årtionden bakom tekniken i sig. Kryptovalutor är ett utmärkt exempel: Bitcoin anses vara den första kryptovalutan och lanserades 2009, men fortfarande är regelverken inom EU inte helt utformade.

Möt teamet bakom KassaiLaw 

Ett gränslöst perspektiv

De senaste åren har KassaiLaw växt stadigt. Transformationen från driven startup till mogen aktör har skapat en djup förståelse för klienternas egna utmaningar. Efter att ha genomgått samma utveckling och skaffat egna erfarenheter av entreprenörskap inom hela Europa – inklusive internationell expansion – har byråns angreppssätt kommit att bli synnerligen relevant för techföretagen, inte minst eftersom dessa företag ofta siktar på snabb tillväxt, med ett globalt perspektiv från dag ett.

– KassaiLaw har en annan tonalitet – vi strävar alltid mot att tillhandahålla tjänster av högsta tänkbara kvalitet, men är också avslappnade och flexibla. Vi vill vara en välbekant del av våra klienters verksamheter, med fördjupad insikt i just deras specifika utmaningar.

Juridiken handlar i slutänden om människan – om att lösa personers problem och stötta dem på vägen framåt – men Karola känner att det är något många tycks ha glömt bort. Målet är att de olika parterna ska känna tillit och förtroende, men få tar tillräcklig hänsyn till den mänskliga faktorn.

Teknologisk kompetens in-house

Det är dock inte bara den entreprenöriella erfarenheten som Karola lyfter som en väsentlig del av byråns approach. KassaiLaw har samlat bred teknologisk kompetens in-house – inklusive programmeringskunskap – vilket borgar för ett sömlöst och effektivt samarbete med klienterna. Karola berättar att många är tacksamma för att de slipper förklara hela sin verksamhet innan arbetet kan påbörjas, utan istället kan fokusera på sitt.

Efterhand som tekniken blir allt mer sofistikerad ökar kraven på jurister som arbetar inom teknikbranscherna; fördjupade kunskaper om området är en förutsättning för att kunna erbjuda de lämpligaste juridiska lösningarna, baserat på vad företagen faktiskt gör. Det är till exempel väsentligt mycket svårare att avgöra om en transaktion behöver blockeras på grund av risk för pengatvätt, om man inte förstår hur just dessa transaktioner spåras och i vilken utsträckning data och kunskap kan erhållas från dem.

– Vår modell är ett lyckat tillvägagångssätt, något som har bevisats inte minst av den respons vi har fått från marknaden. Att expandera till den svenska marknaden var ett givet steg och nu har vi ett starkt, nordiskt perspektiv. Det har möjliggjort för oss att arbeta med projekt av alla storlekar, vilket bland annat har inkluderat en spännande börsintroduktion för ett större teknikföretag. Vi ser nu fram emot alla nya utmaningar i Sverige, som branschen alltid erbjuder, avslutar Karola.

Här hittar du mer om Karolas resa

Mer från KassaiLaw

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med KassaiLaw och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?