Dan Olofsson: Därför är SD omöjligt

DEBATT. Sverigedemokraterna har närmat sig alliansen i vissa ekonomiska frågor men har röstat med regeringen i en rad blockskiljande frågor. En försvagad allians ger större utrymme för en S-politik med ständiga skattehöjningar på arbete och företag och för SD:s protektionistiska politik som är skadlig för vårt välstånd, skriver Dan Olofsson.

VÄLJ ALLIANSEN. SD är fortfarande ett generöst bidragsparti och har en orealistisk ekonomisk politik, skriver Dan Olofsson.
VÄLJ ALLIANSEN. SD är fortfarande ett generöst bidragsparti och har en orealistisk ekonomisk politik, skriver Dan Olofsson.Foto:Jack Mikrut

Vi var många som hoppades att Stefan Löfven med sin bakgrund inom IF Metall skulle kunna bli en kraft för konstruktivt samspel mellan politik och näringsliv.

I stället fick vi en vänsterregering som har trotsat tillkännagivanden från riksdagen, systematiskt ökat skattebelastningen på arbete och företag, hotat välfärdsföretagen med avveckling och nära samarbetat med ett företagsfientligt vänsterparti med kommunistiska rötter.

I denna tangents riktning inleder nu Socialdemokraterna årets valrörelse med en attack mot landets friskolor som många inom S vill socialisera. Retoriken och samarbetet med Vänsterpartiet förebådar bekymmer för näringslivet i stort.

Jag hör själv till dem som har uttryckt frustration över att alliansen inte har utmanat Stefan Löfven och regeringen på allvar under den här mandatperioden, trots att det sannolikt har funnits majoritet i riksdagen för en alliansregering.

Det finns en gammal sanning om att det du gör räknas, inte det du säger. Med denna utgångspunkt är det märkligt att partier kan ändra sin invandringspolitik nästan 180 grader i Sverigedemokraternas riktning, men de kan inte samtala med SD.

När jag ser framåt är det ändå två saker som är klara för mig. Det är angeläget med ett regeringsskifte i höst. Och vill man ha det måste man rösta på något av allianspartierna.

För landets näringsliv är en stabil och företagsvänlig ekonomisk politik avgörande. Den är också mycket väsentlig för att finansiera vår välfärd. SD har närmat sig allianspartierna när det gäller skatterna och röstade mot Reepalus vinstförbud. Det är bra och välkommet. Det kan inge förhoppningar om ökad realism i SD:s politik inom olika politikområden kommande år. Men SD är fortfarande ett generöst bidragsparti och har en orealistisk ekonomisk politik. Det främjar inte jobb och tillväxt.

SD-ledaren Jimmie Åkesson gick nyligen ut med kravet att Sverige ska följa britternas exempel och lämna EU, och han vill att en ny folkomröstning hålls redan nästa mandatperiod

EU är den i särklass största exportmarknaden för oss svenskar. Var och en som följer den brittiska brexitprocessen inser att det inte finns någon anledning till varför vi ska dra på oss samma skadliga bekymmer. Mer väsentligt är att nationalismen varit förödande för Europa. Fred och utveckling byggs bättre med samverkan, förtroende och öppenhet än med misstänksamhet och murar av olika slag mellan länderna.

I en orolig värld är det också nödvändigt att Sverige värnar sin integritet mot Putins Ryssland och fördjupar samarbetet med Nato och så småningom blir medlem. Men SD vill tvärtom tillsammans med Vänsterpartiet att vi ska lämna alla pågående samarbeten. Det är ingen tillfällighet att dessa partier finner varandra i synen på omvärlden.

Faktum är att under mandatperioden har SD i de flesta blockskiljande frågor röstat på de rödgröna i stället för att gå på alliansens linje. Detta gäller också i frågor som varit principiellt viktiga för näringslivet. Till exempel var det de rödgröna och SD som 2017 röstade igenom nya regler för arbetskraft från andra EU-länder som är utstationerad i Sverige. Effekten blir att fackens monopol på arbetskraft bevaras och att LO:s hegemoni på svensk arbetsmarknad befästs.

Till allt detta kommer att en röst på SD lika gärna kan vara en röst på en fortsatt Löfven-regering. SD:s ledning har vid upprepade tillfällen sagt att de kan tänka sig att rösta fram en s-regering eller en s-budget efter valet. Har man en uppfattning att en regering ledd av Ulf Kristersson är att föredra framför en regering ledd av Stefan Löfven, ska man veta att det inte går att förutse vilken regering en röst på SD leder till.

Härtill är det så att S och SD driver ett maktspel där de har gemensamma intressen. De vill likt rovdjur kasta sig över och splittra upp alliansen för att sedan dela upp bytet. S tror då på ett samarbete med Centerpartiet och Liberalerna. SD tror att det möjliggör en regering med M och Kristdemokraterna, som stöds av SD.

De som lyfter fram politikskillnader inom alliansen ska då veta att dessa är små jämfört med de skillnader som finns mellan S och C/L eller mellan SD och M/KD. En försvagad allians ger större utrymme för S:s politik med ständiga skattehöjningar på arbete och företag och SD:s protektionistiska politik som är skadlig för vårt välstånd. Detta bekämpas bäst genom en röst på allianspartierna. Personligen tror jag att en nyckel för att få en alliansregering och ett bra samarbete inom alliansen är att KD kommer över 4-procentsspärren.

Det råder ingen tvekan om att det är alliansens partier som måste bli starka om det ska bli ett maktskifte i Rosenbad i höst.

Dan Olofsson, entreprenör


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från IDIAnnons

Så får du större genomslag som ledare

Att vara ledare är utmanande och det har inte blivit enklare under coronapandemin när hemarbete och digitala möten har blivit en ny norm. Den nya situationen är en utmaning, men vi glömmer lätt att den också ger möjligheter till utveckling i ledarrollen. 

Det är svårt att veta hur ens beteende uppfattas av de vi möter i olika professionella sammanhang. Ditt agerande kan dessutom uppfattas på olika sätt beroende på sammanhang och grupp. Det som är ett framgångsrecept i ett sammanhang kan därför falla platt i ett annat.

– Allt handlar i slutändan om dynamiken i gruppen och förhållningssättet till uppgiften. Ett agerande som i den ena gruppen uppfattas som drivande och stimulerar medarbetarna, kan i den andra gruppen uppfattas som buffligt, som att ledaren försöker köra över medarbetarna och saknar lyhördhet, säger Johan Grant, organisationskonsult, legitimerad psykolog och doktor i psykologi. 

Tillsammans med Thomas Larsson – som också är organisationskonsult – driver Johan Grant

bolaget IDI Profiling som äger instrumentet IDI, Interpersonal Dynamics Inventory. IDI används för att hjälpa en individ förstå hur hen uppfattas av sina kollegor och personer hen möter i sin yrkesroll.

Är du intresserad av testet? Läs mer här. 

Mäter tre dimensioner

I IDI får du först svara på hur du tror att du upplevs av dina kollegor eller medarbetare. Sedan får de svara på hur de upplever dig. Svaren vägs mot en digital databas som består av 60 000 andra bedömningar. Resultatet visar hur testpersonen upplevs utifrån tre dimensioner – tydlighet, tillgänglighet och lyhördhet för andras behov. 

– Respondenterna svarar på ett antal frågor via sin mobiltelefon eller dator, det tar bara ett par minuter. Under det senaste året har vi utvecklat och förfinat plattformen. Allt för att instrumentet ska bli mer användarvänligt och anpassat för hur vi vill att det ska användas – för utveckling, säger Thomas Larsson.

– IDI handlar inte om personlighet, det är inte intressant i sig självt och går inte heller att förändra. Istället tar vi reda på hur du upplevs och vilken roll du har i ett givet sammanhang. Har du anpassat rollen till dig själv, eller har du ställt dig till rollens förfogande? Förstår dina medarbetare varför du driver vissa saker, men inte andra? Medvetenhet om hur vi upplevs av andra gör att vi bättre kan anpassa och optimera vårt beteende för bättre samarbete och resultat, tillägger Johan Grant.

Tydlig utmaning stimulerar utveckling

Med ett snävt urval av respondenter tydliggör testet varför det i specifika fall uppstår problem i kommunikationen.

– Om du till exempel behöver öka förändringstakten inom en del av organisationen ska personerna som är viktigast för att åstadkomma förändringen vara respondenter. Det kan var så få som tre kollegor. Genom att fokusera på en tydlig utmaning, och klargöra vilka de viktiga intressenterna är, får man ett användbart resultat som stimulerar utveckling, säger Thomas Larsson.

Måste finnas engagemang

Johan Grant och Thomas Larsson understryker att instrumentet ska användas i sammanhang där det finns ett verkligt behov av för att driva verksamheten framåt.

– Ska det vara användbart måste testpersonen själv engagera sig i sin utveckling och ha ett tydligt syfte och ett mål för att kunna uppnå en förändring, säger Johan Grant. 

Fakta:

IDI är ett svenskutvecklat beteendeinstrument med över 300 licensierade användare i Sverige. Sedan 1980 har över 160 000 svenskar profilerats, varav drygt hälften i ledande ställning. Instrumentet är vetenskapligt utprovat, digitaliserat, enkelt att använda och baseras på data från respondenter som testpersonen själv engagerar. Läs mer på www.idi.se.

 

Mer från IDI

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med IDI och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?