1515
Annons

Dålig konkurrens på den europeiska fotbollsmarknaden

DEBATT. Försöket att starta en ny superliga inom den europeiska fotbollen visar på behovet av att se över den nuvarande organisationen. 

Att storklubbarna agerar i en alltmer kommersiell miljö väcker frågan om EU:s konkurrensmyndighet bör agera kraftfullare för att säkerställa att fans och mindre fotbollsklubbar får en större del av det överskott som skapas på fotbollsmarknaden, skriver tre forskare i nationalekonomi.

KONKURRENS. Debatten om superligan är en möjlighet för EU-kommissionen att få mandat att säkerställa fungerande konkurrens på den europeiska fotbollsmarknaden, något som skulle gagna både fans och mindre fotbollsklubbar, skriver forskarna Pehr-Johan Norbäck, Martin Olsson och Lars Persson på Institutet för Näringslivsforskning.
KONKURRENS. Debatten om superligan är en möjlighet för EU-kommissionen att få mandat att säkerställa fungerande konkurrens på den europeiska fotbollsmarknaden, något som skulle gagna både fans och mindre fotbollsklubbar, skriver forskarna Pehr-Johan Norbäck, Martin Olsson och Lars Persson på Institutet för Näringslivsforskning.Foto:Bernat Armangue

Nyligen hotade tolv storklubbar att hoppa av Uefas fotbollsturneringar för att starta en egen superliga. Initiativet ledde till ett ramaskri inom den europeiska fotbollsvärlden eftersom en i hög grad sluten superliga skulle bryta mot den seriestruktur som europeisk fotboll byggt på i stort sett sedan starten, där lag flyttas upp eller ner beroende på resultaten under säsongen. 

Debatten om superligan är en möjlighet för EU-kommissionen att få mandat att säkerställa fungerande konkurrens på den europeiska fotbollsmarknaden, något som skulle gagna både fans och mindre fotbollsklubbar.

Vi ser framför allt två fundamentala problem med dagens organisation som bör hanteras. Det första är det som kallas ”competitive balance” i europeisk fotboll, alltså graden av oförutsägbarhet vad gäller matchutfall, vilket har försämrats under de senaste decennierna, vilket vi visat i vår forskning (Norbäck, Olsson och Persson, 2021). 

En grund för en fungerande fotbollsmarknad med tillfredsställda fans är att de lag som spelar mot varandra är tillräckligt jämnstarka. Matcherna blir spännande och över tid växer olika lag fram som antingen blir titelutmanare eller försvinner ner i lägre divisioner. 

Ett viktigt skäl till den försämrade konkurrensen inom europisk fotboll var Bosmandomen 1995. Där fastslogs att dåvarande kontraktsregler bröt mot flera av EU:s grundprinciper, inte minst den fria rörligheten. 

Domen ledde till att fotbollsspelare fick rätt att lämna sin klubb utan krav på kompensation efter att kontrakten löpt ut. 

Rörligheten för spelare inom EU ökade också eftersom de tidigare restriktionerna för hur många EU-medborgare som fick spela för ett lag togs bort. Dessa förändringar var ett rimligt steg eftersom fotbollen närmade sig den övriga arbetsmarknaden i sitt funktionssätt. 

Samtidigt hade Bosmandomen andra effekter. Vår forskning visar att de stora klubbarna i Europa fick ökad möjlighet att skapa sig en dominerande ställning genom spelarköp, vilket har inneburit t.ex. en mindre variation i vilka lag som når kvartsfinalerna i Champions League. 

Detta har lett till att konkurrensen på den europeiska fotbollsmarknaden i dag inte är tillfredställande.

För att motverka denna utveckling bör fördelningen av intäkterna på fotbollsmarknaden bli jämnare mellan klubbarna. I dagens system fördelas Uefas intäkter till stor del baserat på hur bra klubbarna lyckas i Uefas turneringar, vilket gynnat storklubbarna. 

För att motverka polariseringen startar Uefa den nya turneringen Europa Conference League som säkerställer att fler klubbar får chansen att spela en europeisk turnering. 

Men frågan är om detta är tillräckligt för att mindre klubbar ska kunna konkurrera med storklubbarna (åtminstone då och då). I vår forskning visar vi att storklubbarnas starka varumärken och de nätverkseffekter som förknippas med konsumtion av fotbollsmatcher gör det väldigt svårt för mindre klubbar att lyckas utmana storklubbarna. 

Vi menar därför att ytterligare åtgärder, som ett utökat solidaritetsprogram eller andra utjämningssystem, som t.ex. klubblönetak och draftsystem, behöver utredas.

En aspekt som fått för lite utrymme i diskussionen om en fungerande konkurrens på den europeiska fotbollsmarknaden är konkurrensen på landslagsnivå. Fotbollsfans finner glädje i att följa sina favoritklubblag, men också sina landslag. 

Ett stort intresse för landslagsfotbollen i många EU-länder säkerställer fotbollsintresset i hela EU. Därför är det viktigt att beakta hur olika åtgärder påverkar konkurrensen på landslagsnivå. 

Vår forskning visar att Bosmandomen ledde till en mer balanserad konkurrens på landslagsnivå. Detta berodde till stor del på att talanger från mindre länder fick större möjlighet att spela i andra länders storklubbar. 

Att inskränka spelarnas möjlighet att byta klubb torde därför vara en tveksam åtgärd, även om åtgärden potentiellt skulle kunna förbättra konkurrensen på klubblagsnivå.

Det andra fundamentala problemet inom europeisk fotboll är att ägare, spelare och tränare i storklubbar och deras mellanhänder varit vinnare genom mycket höga ersättningar. 

Däremot har fotbollsfansen tvingats lägga allt större del av sin inkomst på dyra biljetter och tv-abonnemang.

I dag fungerar fotbollsklubbar alltmer som företag. Detta gör att deras verksamheter delvis berörs av EU:s konkurrenslagstiftning. 

Ett syfte med konkurrenslagstiftningen är att skydda konsumenter och mindre företag mot dominerande företags missbruk av marknadsmakt. Ett annat är att hindra karteller där företag går samman för att t.ex. höja priser. 

Inom fotbollen kan dock klubbarnas ligaorganisationer komma överens om en gemensam prissättning gentemot fans och mediebolag. I EU:s konkurrenslagstiftning finns ett undantag för företagssamarbeten om värdet av samarbetet för samhället i övrigt överstiger kostnaden. År 2003 beslutade EU-kommissionen om ett sådant undantag för gemensam försäljning av mediarättigheterna för Uefa Champions League. 

Trots att kommissionen ansåg att den gemensamma försäljningen minskade priskonkurrensen, menade de att en gemensam försäljning skapade effektivitet och konsumentförmåner som motiverade ett undantag. Vidare infördes vissa krav på hur försäljningen skulle gå till. Mediaintäkterna för Uefa och storklubbarna har dock vuxit enormt sedan 2003.  

Intäktsökningarna och storklubbarnas ökande andel av intäkterna på fotbollsmarknaden väcker frågan om konkurrensen verkligen fungerar.

Det är hög tid att Sverige på EU-nivå jobbar för att en grundlig utredning görs beträffande konkurrenssituationen i den alltmer kommersiella europeiska fotbollen.

Pehr-Johan Norbäck, docent och forskare, Institutet för Näringslivsforskning

Martin Olsson, filosofie doktor och forskare, Institutet för Näringslivsforskning 

Lars Persson, professor och vice vd, Institutet för Näringslivsforskning


Debatt: Låt de små företagen stå för den stora mängden jobb

Små och medelstora företag är avgörande för Sveriges framgångssaga. Ett bra företagsklimat måste vara i fokus i valet, skriver företrädarna för Företagarna. 

Foto:DRAGO PRVULOVIC / TT

Sverige är ett av världens bästa länder. Svenska företag har skapats, växt, anställt fler och en del har till och med blivit globala. Sedan 1990 har fyra av fem nya jobb skapats i små och medelstora företag. Med andra ord är vi helt beroende av företagen för landets framtida tillväxt och välfärd. Samtidigt är det uppenbart att Sverige halkar efter som företagsnation och att vi allt oftare lever på gamla meriter. Utifrån en mängd parametrar som indikerar ett lands konkurrenskraft kan vi se att Sverige nu har fallit från toppen och hamnar runt snittet av OECD-länderna. 

Utmaningarna vi står inför är många och kommer både utifrån och inifrån. Det är krig i vårt närområde, klimatkrisen är akut, brottslighet och otrygghet har tillåtits breda ut sig i landet och vi ser ett utanförskap som har cementerats när omkring 800 000 människor saknar självförsörjning.  

För att samhället ska vara tåligt nog att klara dessa utmaningar krävs att så många som möjligt har ett arbete att gå till. Nästan alla nya jobb skapas i de mindre och växande företagen, varför politikens fokus bör ligga på dem. Menar Sveriges beslutfattare allvar med de ofta upprepade ambitionerna om att vända Sveriges negativa utveckling, måste de se fakta i vitögat och våga att göra nödvändiga förändringar, bortom ideologiska låsningar och politiska läger. 

Att hitta rätt kurs, och att sedan hålla den långsiktigt har visat sig övermäktigt för Sveriges politiker. Under det senaste decenniet har våra folkvalda visat allvarlig okunskap om företagandets villkor och oförståelse inför dess betydelse. När ombud för de 60 000 företagare som Företagarna representerar samlas till kongress i helgen presenteras de 106 viktigaste förslagen för att få ett bättre företagsklimat. Listan är besvärande lång, men ett område är särskilt prioriterat: Jobben. 

Om vi ska få fler jobb måste kostnaden att anställa vara låg. I valplattformen - som fått namnet ”106 förslag för ett företagsklimat för framtiden” - är det just jobben som står i fokus. Arbetstillfällen som skapas av Sveriges 500 000 företagare. 

Tre prioriterade reformområden: 

Minskad beskattning av företag och företagande 

Minskad regelbörda 

Sänkta kostnader att anställa och ökad tillgång till kompetent arbetskraft 

Bilderna av vad ett företag är många, men hur ser företagandet i Sverige ut egentligen? Totalt arbetar två miljoner svenskar i företag med färre än 50 anställda. Den vanligaste företagsformen i Sverige är familjeföretagen. En del av företagen har nyss startat medan andra har drivits i generationer. Somliga är lönsamma, medan andra går med förlust. Ibland startas företaget för att förverkliga en dröm, ibland för att tillgodose ett behov och ibland eftersom det inte finns något annat försörjningsalternativ. Små företag finns i hela landet - de är en grund för att människor ska kunna bo och leva på landsbygden, men de är också en förutsättning för att livet i storstaden ska fungera. 

Allt hänger ihop. Företagen skapar jobb och därigenom finansiering till den offentliga välfärden. Ett bättre företagsklimat innebär fler jobb och mer pengar till välfärden - vård, skola och omsorg. På kommunal nivå står småföretagen för den största andelen av skatteintäkterna i hela 189 av Sveriges 290 kommuner. Men samspelet mellan företag och offentlig verksamhet måste bygga på en samsyn om att skattepengar används till rätt saker och att staten, regionerna och kommunerna inte ska ta ut mer skatt än vad som verkligen behövs.   

Därför är det egentligen självklart att företagare uppger traditionella välfärdsfrågor som de viktigaste politiska frågorna: vård och omsorg, skola och utbildning, tätt följt av lag och ordning. Som finansiärer av välfärden är företagare genuint oroade för hur välfärdstjänster sköts och kommer medborgarna till del. Alarmerande är att två av tre företagare uppger att de saknar förtroende för att skattemedel används till rätt utgifter. Hade den förda näringspolitiken varit en högprofilerad tv-serie så hade vi sannolikt inte kunnat förvänta oss en ny säsong, men i stället fortsätter allt som om ingenting hänt.  

Utvecklingen går tvärtemot tydligt åt fel håll när regeringen vid upprepade tillfällen prioriterar bidrag före fler arbetstillfällen. Den 1 maj 2022 presenterade statministern förslag om högre ersättning för dem som inte arbetar. Allt som sagts om fler arbetstillfällen har tydligen mött döva öron och regeringen vill nu ge bidrag till arbetslösa på ytterligare 6 400 kr i månaden.  

Vi uppmanar våra politiker att lyssna noga: de som finansierar varje nytt löfte – vare sig det är ökade försvarsanslag eller högre a-kassa – har tappat förtroendet för er förmåga att hantera pengarna på ett ansvarsfullt sätt. Förtroende förtjänas i teskedar och förverkas i hinkar, och den nuvarande situationen kommer ta tid och hängivet arbete att vända på. 

Företag och företagare är beroende av sina medarbetare för att kunna växa. Kostnaderna och ansvaret förenat med att anställa inkluderar lön och arbetsgivaravgifter samt arbetsgivaransvar och risker, vilket inkluderar sjuklöne- och rehabiliteringsansvar, LAS och riskerna som finns med minskad produktivitet i samband med exempelvis sjukdom. Förslag om att binda upp mer av arbetsgivaravgifterna till nya bidrag begränsar möjligheten att bygga det välfungerande företagsklimat alla företagare så starkt efterlängtar.  

Företagande är en förutsättning för att lösa Sveriges problem, nu och i framtiden. Alla svenskar har därför anledning att glädjas när det går bra för svenska företag. Det innebär att företagarens hårda slit och risktagande har lönat sig, men också återinvesteringar och nyanställningar som gynnar fler. I fantasins värld är en skattjakt ofta något spännande, men när regeringen i verkligheten hittar på skatt efter skatt fastnar skrattet lätt i halsen. De små och medelstora företagen har varit avgörande för Sverige framgångssaga, och när vi i höst går till val måste ett bra företagsklimat vara i fokus.

 

Fabian Bengtsson 

Ordförande, Företagarna 

Charlotte Wall 

Förste vice ordförande, Företagarna 

Günther Mårder 

VD, Företagarna 

Fredrik Östbom 

Samhällspolitisk chef, Företagarna 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?