Annons

Dags för omtag om Riksbanken

Vi menar att regleringen av krisverktygen i den nya riksbankslagen bör diskuteras i ljuset av Coronakrisen. Att Riksbanken stödjer specifika företags finansiering bör analyseras. Att helt bortse från att en av vår generations största kriser inträffat sedan lagförslaget presenterades vore ett stort misstag, skriver Emil Källström, C, och Jakob Forssmed, KD.

GÖR OM. Att Riksbanken själva, och flera remissinstanser med dem, uppfattar att förslaget har en annan – i vissa fall motsatt – innebörd än den som varit intentionen är ett misslyckande, skriver Emil Källström och Jakob Forssmed.
GÖR OM. Att Riksbanken själva, och flera remissinstanser med dem, uppfattar att förslaget har en annan – i vissa fall motsatt – innebörd än den som varit intentionen är ett misslyckande, skriver Emil Källström och Jakob Forssmed.

Sverige behöver en modern och ändamålsenlig riksbankslag. Den parlamentariska riksbankskommittén, i vilken vi båda var ledamöter, genomförde därför ett omfattande arbete under flera år för att ta fram ett förslag till ny riksbankslag, vilket presenterades i november förra året. Förslaget förtydligar Riksbankens mandat, stärker demokratisk kontroll och uppföljning och moderniserar lagstiftningen. Att förslaget lades fram i bred parlamentarisk enighet är en stor styrka. 

Under den tid som gått sedan förslaget presenterades har vi emellertid upplevt en omfattande samhällelig och ekonomisk kris. Innan en ny riksbankslag kan träda i kraft måste vi ta tillvara på de lärdomar bekämpningen av Coronakrisen hittills gett oss.

Tidigare kriser har lärt oss att det är viktigt att Riksbanken har betydande friheter – inte minst för att kunna agera snabbt och hindra att företag och jobb går förlorade i onödan och än större skada på ekonomin åsamkas när förtroende viker.

Samtidigt har centralbankernas roll efter den globala finanskrisen ifrågasatts och röster höjts för att tydligare ramar för deras agerande behövs. Frågan om ansvarsutkrävande för en oberoende instans som påverkar samhällsekonomin på ett omfattande sätt har diskuterats. Eftersom förtroendet för en centralbank är en grundförutsättning för att den ska kunna verka, har detta varit viktiga frågor i arbetet med att ta fram en ny riksbankslag.

Det finns alltid en risk att den kris man bekämpar är den förra. Det är i någon mån ofrånkomligt att lagstiftningen ligger steget efter, då den kriserfarenhet man har att ta tillvara vid tidpunkten för lagstiftningsarbetet i första hand är byggd på det som faktiskt utspelat sig, inte det som ännu inte inträffat.

Samtidigt är det av stor vikt att lagstiftaren gör vad den kan för att lyfta blicken och försöka skapa långsiktighet genom att inte låsa in sig i lösningar som skulle varit bra att ha bakåt i tiden, men som inte nödvändigtvis kommer vara de bästa i framtiden.

Coronakrisen har ställt vissa av huvudfrågorna i utredningen på sin spets och har gett oss möjlighet att se hur den tänkta lagen skulle fungera vid en ny typ av kris. Och vi menar att det i ljuset av detta finns skäl att överväga vissa frågor igen.

Låt oss ge ett exempel. En viktig ingång för oss i kommittéarbetet har varit att säkerställa att de möjligheter och den rörlighet som Riksbanken behövde för att göra sin del i att bekämpa finanskrisen skulle tydliggöras och fastställas i lag, så att det inte skulle råda tvekan om att Riksbanken ska kunna agera snabbt och flexibelt i nästa kris.

Riksbanken gör dock själva tolkningen att det nya ”lagförslaget skulle […] leda till oklarheter om vad Riksbanken får göra” och ”medföra att det kommer att ta längre tid för Riksbanken att agera”. De menar också att de krisåtgärder som vidtagits under Coronapandemin för att stötta ekonomin – bland annat de företagsobligationsköp som genomförts – skulle blivit omöjliga att genomföra om den nya lagen hade gällt. 

Till viss del är detta en övertolkning av det förslag som lagts fram, menar vi, vilket utredningens sakkunniga också förklarat. Köpen av företagsobligationer får enligt utredningens förslag genomföras om det föreligger synnerliga skäl, vilka Riksbanken behöver förklara först i efterhand. Men detta är också ett exempel på ett tidigare okonventionellt verktyg som under Coronakrisen för många framstått som mera rimligt – även om användandet av det också mött kritik. 

Vi menar att regleringen av krisverktygen i den nya riksbankslagen bör diskuteras i ljuset av Coronakrisen. Avvägningar exempelvis kring begreppet synnerliga skäl och rimligheten i att Riksbanken stödjer specifika företags finansiering bör analyseras utifrån de lärdomar vi dragit de senaste månaderna. Att helt bortse från att en av vår generations största kriser inträffat sedan lagförslaget presenterades vore ett stort misstag.

Förutom sakfrågorna är det olyckligt om förslaget till lagstiftning skapar otydlighet kring Riksbankens mandat – när syftet varit det motsatta. Att Riksbanken själva, och flera remissinstanser med dem, uppfattar att förslaget har en annan – i vissa fall motsatt – innebörd än den som varit intentionen är ett misslyckande.

Riksbanken är riksdagens myndighet. Därför ser vi som riksdagsledamöter i finansutskottet och representanter i kommittén som arbetat fram förslaget till ny riksbankslag det som vår uppgift att säkerställa att slutprodukten blir så bra som möjligt.

De erfarenheter vi dragit från bekämpningen av Coronakrisen måste alltså avspeglas i Sveriges nya riksbankslag. Detta arbete bör inte bli alltomfattande eller alltför tidskrävande, då det inte handlar om att helt göra om det mycket gedigna arbete som Riksbankskommittén gjorde. Arbetet kan exempelvis ske genom att finansutskottet inrättar en särskild kommitté för ändamålet. Centerpartiet och Kristdemokraterna kommer att ta ett sådant initiativ i närtid.

Vi har för vår del inte landat i vad som bör ändras, men anser att utredningens slutsatser bör diskuteras på nytt innan de blir lagstiftning. Låt oss vara kloka nog att göra visst omtag i utredningen genom att reda ut oklarheter och ta hänsyn till, och lärdom av, den kris vi är mitt uppe i.

Emil Källström, ekonomisk-politisk talesperson Centerpartiet

Jakob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson Kristdemokraterna

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från AssemblinAnnons

Så löser du debiteringen när fordonsparken blir eldriven

Nu finns lösningen för alla företag som ställer om fordonsflottan från fossildrift till eldrift. 

Oavsett vilken typ av bil och var den laddas, styrs kostnaderna till rätt ställe.    

– Detta är en helhetslösning för alla laddningsalternativ, som dessutom lätt kan justeras om till exempel skatteregler ändras, säger Mats Nyberg, affärsutvecklare på Assemblin.

Allt fler företag elektrifierar sina fordonsflottor. Det gäller både olika typer av servicebilar som används av medarbetare på uppdrag, men också förmånsbilar som medarbetare får använda privat.

Att betala och att hålla reda på betalströmmarna när fordonen laddas har varit en utmaning. Bilar kan laddas på arbetsplatsen, på publika laddstationer såsom bensinstationer, men även i privatbostäder hos de som har egen laddbox hemma.

Assemblin har utvecklat den molnbaserade lösningen Assemblin Charge som håller reda på hur debitering ska ske, med automatiska debiteringsflöden mellan företag, medarbetare och leasingbolag, oavsett var man laddar. Allt sköts genom en app i medarbetarens mobiltelefon.

Assemblin Charge har stor flexibilitet

Ett scenario gäller de företag som låter medarbetare ladda förmånsbilen kostnadsfritt på arbetsplatsen. Här kan lösningen hålla reda på antalet kilowattimmar, alltså förbrukningen så att man i ett senare skede ska kunna övergå till att låta medarbetaren betala själv, alternativ debitera via lön, beroende på hur Skatteverket kommer att behandla frågan i framtiden.

– På det sättet kan man komma bort från schablontänket, förklarar Mats Nyberg.

Om en medarbetare ut på fältet måste tanka företagets servicebil på en publik laddare, kommer Assemblin Charge att sömlöst hålla reda på vilken avdelning på företaget som ska debiteras, beroende på vilken typ av uppdrag medarbetaren befinner sig på.

Assemblin erbjuder skräddarsydd lösning

Assemblin kan rulla ut sin helhetslösning för företag genom en single point of contact, förklarar Mats Nyberg. 

– Vi besöker kundens arbetsplats och ger förslag på installation skräddarsydd utifrån kundens möjligheter och behov. Det ingår en komplett leverans till kundens samtliga kontor och arbetsplatser. Här ryms även bra erbjudande om laddbox hemma hos de medarbetare som har eller får fossilfri tjänste- eller servicebil, säger Mats Nyberg.
Assemblin charges betalningslösning funkar på flera typer av laddboxar, även de flesta som redan är installerade.

Om Assemblin

Assemblin är ett av Nordens ledande installationsbolag. Vår vision är att skapa smarta och hållbara installationslösningar, och vårt laddkoncept Assemblin Charge är ett exempel på hur vi kan bidra till ett mer energieffektivt och klimatsmart samhälle. 

Läs mer på assemblincharge.se 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Assemblin och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera