1515
Annons

Dags att vårda friskolereformen

För att det fria skolvalet ska fungera behövs tillförlitliga kunskapsmått, möjligheter för populära skolor att expandera vid behov och lättillgänglig information för elever och föräldrar. I dag saknas alla de förutsättningarna, skriver Benjamin Dousa och Emanuel Örtengren, Timbro. 

En fungerande skolmarknad kan inte ha en kringskuren valfrihet och otillräcklig kvalitetskontroll., skriver Benjamin Dousa och Emanuel Örtengren, Timbro.
En fungerande skolmarknad kan inte ha en kringskuren valfrihet och otillräcklig kvalitetskontroll., skriver Benjamin Dousa och Emanuel Örtengren, Timbro.

Likvärdighetsutredningen, vars remisstid gick ut den 30 november, har lett till en intensiv skoldebatt. Debatten har fokuserat på två av utredningens förslag: att förändra grunderna för hur skolpengen beräknas och att kötid inte ska få användas som urvalsgrund när det finns fler sökande än platser. Båda förslagen skulle främst påverka friskolor. 

Dessa förslag har, med rätta, mötts av kritik från borgerligt håll. Slutsatsen att friskolor skulle vara överkompenserade bygger på en bristfällig analys, som överskattar merkostnaderna som följer av att kommuner måste erbjuda alla elever skolplats och därför ha överkapacitet i sina egna skolor. Dessutom är det svårt att utforma en urvalskvot baserad på föräldrarnas bakgrund som inte är diskriminerande. 

Samtidigt är det ett underbetyg till de borgerliga partierna som en gång drev igenom friskolereformen att de inte har presenterat tydliga alternativ för att förbättra dagens system. För att dagens skolmarknad har tillkortakommanden råder det inga tvivel om. Köerna till friskolor begränsar valfriheten för elever som flyttar nära skolstart, och är också ett tecken på att populära skolor inte kan expandera i den takt som behövs. 

Dessutom finns det inga mått som visar hur mycket en skola höjer elevernas resultat från ett år till ett annat, så kallade förädlingsvärden. I stället ökar betygen stadigt även om elevernas kunskaper inte nödvändigtvis gör det, trots den nya betygsskalan A–F som infördes 2011.

En fungerande skolmarknad kan inte ha en kringskuren valfrihet och otillräcklig kvalitetskontroll.

Kritiker till friskolesystemet brukar påpeka att skolan inte är en marknad som alla andra utan en så kallad kvasimarknad, där det saknas en direkt relation mellan producenten (skolan) och konsumenten (eleven). Utbildningen finansieras i stället indirekt, genom skattsedeln, eftersom skolan i huvudsak ska vara avgiftsfri. Men att skolan är just en kvasimarknad, som politiken bär ansvaret för, innebär också att de problem som skolan dras med är politiskt konstruerade.

Därför är det upp till politiker att förbättra skolvalet och se till så att de resurser som läggs på utbildning faktiskt främjar kvalitet snarare än betygsinflation. Nedan är några åtgärder som skulle förbättra skolmarknaden och göra kunskapsmåtten mer pålitliga:

1. Externt rättade nationella prov och ramar för slutbetyg.

I oktober redovisade Skolverket hur de nationella proven kan rättas externt i stället för av elevernas egna lärare. Att införa externt rättade nationella prov räcker dock inte så länge slutbetygen kan variera betydligt från provresultaten. I dag menar Skolverket att lärare ska ”särskilt beakta” resultaten på de nationella proven i betygssättningen. Rektorer och lärare pressas dock ofta av elever, föräldrar och kommuner att sätta högre betyg. För att på allvar motverka betygsinflation måste extern rättning kombineras av gränser för hur mycket slutbetygen får avvika från resultaten på de nationella proven. Med mer tillförlitlig rättning och betygssättning skulle det också bli lättare att ta fram förädlingsvärden. 

2. Underlätta för populära skolor att expandera.

Precis som köerna till hyresbostäder är köerna till friskolor resultatet av regleringar. För medan kommunala skolor kan expandera genom att till exempel etablera nya filialer behöver friskolor ett nytt tillstånd av Skolinspektionen för att öppna på en ny plats, även om man redan har en skola i samma kommun. I dag får en friskola med tillstånd inte expandera i nya lokaler om de inte ligger inom 100 meter från den redan existerande verksamheten. Det är en orsak till att vissa friskolor, främst i storstäderna, har fler sökande än platser. Om friskolor tilläts expandera inom en kommun på samma villkor som i dag gäller inom 100 meter från den befintliga skolan skulle en stor del av denna efterfrågan kunna mötas. Reglerna för köerna bör också förändras – till exempel med en åldersgräns för när ett barn får ställas i kö och att kommuner inför gemensamma antagningssystem där familjernas val rangordnas – men köerna behöver alltså inte vara ett särskilt stort problem till att börja med. 

3. Gör skolstatistik tillgänglig igen.

Förra året beslutade SCB om en ny sekretesspolicy, vilket ledde till att uppgifter som skolors betygsresultat och andelen behöriga lärare blev sekretessbelagda eftersom de ansågs vara affärshemligheter. I oktober kom regeringen med en sekretessbrytande bestämmelse som tillfälligt säkerställer att kommuner och myndigheter har den skolinformation de behöver för att utföra sina uppdrag. Men en mer långsiktig lösning behövs så snart som möjligt, för utan relevant information kommer elever och föräldrar att göra skolval i blindo. Offentlighetsprincipen har använts som ett slagord i debatten om friskolesektorns öppenhet, men det finns andra sätt att göra uppgifter på huvudmanna- och enhetsnivå tillgängliga igen. Skolverket har till exempel presenterat förslag som innebär att uppgifter som rör enskildas ekonomiska och personliga förhållanden skyddas av sekretess, men ändå kan lämnas ut till myndigheten för att sammanställa uppgifter om skolors förutsättningar och resultat. I stället för att ”skjuta mygg med kanoner” med offentlighetsprincipen, som en skolledare uttryckte det, behövs sådana mer precisa lösningar på sekretessproblemet. 

Friskolor och det fria skolvalet är i dag en grundmurad del av den svenska välfärdsmodellen. Nu är frågan inte om utan hur dessa inslag ska tillvaratas. Skolmarknaden ska utvecklas, inte avvecklas.

Benjamin Dousa, vd Timbro

Emanuel Örtengren, välfärdsansvarig Timbro 


Innehåll från FujitsuAnnons

Vinn kampen om talangerna – med smart och stöttande arbetsplats

Mathias Åberg, chef för konceptet Work Life Shift vid Fujitsu Sweden.
Mathias Åberg, chef för konceptet Work Life Shift vid Fujitsu Sweden.

Efter två års pandemi kämpar många företag med att hitta formerna för det nya normala – en hybrid arbetsmodell som ger full flexibilitet för medarbetaren och driver verksamheten framåt i en snabbt föränderlig värld.

– Vi hjälper organisationer att skapa smarta digitala arbetsplatser för alla, både tjänstemän och personal i frontlinjen, säger Mathias Åberg, chef för konceptet Work Life Shift vid Fujitsu Sweden.

Läs mer om Fujitsu Work Life Shift

Pandemin har accelererat transformationen mot en hybrid värld där data, tillgångar och personal finns på alla möjliga platser. Det skapar nya möjligheter och utmaningar på våra arbetsplatser.

En källa till frustration är att företagens it-system ofta ligger spridda i flera olika miljöer. Det innebär en komplexitet som gör det svårt att dra nytta av systemen på ett smidigt sätt. I värsta fall blir de istället en distraktion som tar fokus från kärnuppdraget.

– Medarbetarna har ju valt sin arbetsgivare för att få jobba med något de tycker är spännande, utvecklande och roligt. Då vill de också känna att de bidrar och får fokusera på uppdraget som de är anställda för att utföra. Man vill till exempel inte sitta och tidrapportera i en massa krångliga system, eller behöva logga in på flera olika ställen för olika uppgifter, säger Mathias Åberg på Fujitsu Sweden.

Han leder företagets satsning på konceptet Work Life Shift, en hybrid arbetsmodell tänkt att ge alla medarbetare den flexibilitet de behöver i just sin roll och uppgift. Det gäller såväl läkaren som sitter på sängkanten med en patient, som butikspersonal som rör sig bland klädintresserade kunder för att prata mode och färgval.

– De vill inte vara låsta vid kassan för att ta betalt eller tvingas gå till en dator på kontoret för att få information, när de har som uppdrag att vara ute hos kunder eller vårdtagare och delge sin expertis i alla möjliga situationer. Vi hjälper företag att implementera en modern digital arbetsplats för hela organisationen, även personal i frontlinjen, så att de kan utveckla sin service och roll gentemot kund, säger Mathias Åberg.

Ökad delaktighet och engagemang

Det här är en typ av yrkesgrupper som länge varit lite förbisedd i digitaliseringen, menar han. Historiskt har mycket gjorts inom tillverkningsindustri med stöd av robotar och automation, och för tjänstemän med digitala stödverktyg.

– Nu slås de här två utvecklingsspåren ihop, vilket möjliggör leverans av lösningar till alla typer av roller. Med digitalt stöd som man har lätt tillgång till – oavsett om man använder en dator, surfplatta, smartwatch eller annan digital enhet – kan både tjänstemännen och frontlinjens experter utveckla affären och kundupplevelsen i just sin del av processen. Det ger ökad delaktighet och engagemang hos medarbetarna, vilket i förlängningen även driver kundernas engagemang, säger Mathias Åberg och poängterar att det här är avgörande i en tid då många branscher har svårt att hitta och behålla kompetens:

– Det gäller att förstå vad som verkligen engagerar medarbetarna, se till att ta vara på detta och låta specialisterna driva utvecklingen mot företagets uppsatta mål – utan onödiga tidstjuvar. Och det gör man bäst genom att ta bort repetitiva administrativa arbetsuppgifter, minska antalet system som man interagerar med och använda rätt kommunikationssätt och kanal för rätt budskap med hjälp av digitala samarbetsplattformar.

Kräver ett helhetsperspektiv

Lätt i teorin, men desto svårare att få till i praktiken, inte minst när oro i omvärlden gör att det som är rätt i dag kan vara fel imorgon. Företag behöver vara förberedda på att ställa om snabbt och fortsätta driva innovation för att öka sin konkurrenskraft även när förutsättningarna förändras. För vissa är det en överlevnadsfråga, vilket inte minst visade sig under pandemin då många företag tvingades ändra sina sätt att arbeta. Det har gett lärdomar att ta med sig inför kommande utmaningar.

En internationell undersökning som Fujitsu förra året genomförde i samarbete med Harvard Business Review visar till exempel att 89 procent av de tillfrågade förväntar sig att deras organisationer ska anta en hybrid arbetsmodell. 61 procent uppger att det varit en måttlig eller betydande utmaning att upprätthålla arbetsplatsrelationer under det senaste årets distansarbete. Och 46 procent förväntar sig att deras organisation framöver kommer att konfigurera om kontorets utformning.

– Avgörande för att lyckas är att se införandet av en modern digital arbetsplats som en förändringsresa – inte bara en teknik. Detta kräver ett helhetsperspektiv med fullt fokus på såväl människor som processer och företagskultur. Vi har verktyg och strategier för att bistå företag i den här resan, och gör ofta implementeringen tillsammans med HR-avdelningen, säger Mathias Åberg och framhåller fördelarna med att köpa en digital arbetsplats som tjänst:

– Det innebär att vi som leverantör tar över en stor del av det tekniska underhållet av infrastrukturen, och ser till att hålla den uppdaterad i en moder molnmiljö som säkerställer att informationen är skyddad på rätt sätt. Företagens egna it-avdelningar kan då använda den frigjorda tiden till att fokusera mer på de applikationer som skapar värde för kunden.

Läs mer om Fujitsu Work Life Shift  

 

Mer från Fujitsu

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fujitsu och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?