ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Cristina Stenbeck m.fl: Så kan Sverige komma till rätta med barnfetman

  • Cristina Stenbeck. Foto: Jesper Frisk

DEBATT. Fyraåringar sitter stilla nästan hälften av sin vakna tid. Svenska barns näringsintag består till 22 procent av socker. Hälsa har blivit en klassfråga, skriver Cristina Stenbeck, Karl-Johan Persson, Per Strömberg, Elin Annwall och Mai-Lis Hellénius.

I dag, onsdag, på World Obesity Day tvingas vi konstatera att så mycket som vart femte barn i Sverige lider av övervikt eller fetma. Barn med fetma utvecklar ofta insulinresistens, blodfettrubbningar och leverpåverkan. Detta kan leda till följdsjukdomar som typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar redan i unga år. I dag sitter fyraåringar stilla nästan hälften av sin vakna tid, sju av åtta 13-åringar rör på sig för lite och svenska barns näringsintag utgörs till 22 procent av socker. Det råder tyvärr ingen tvekan om att vi nu måste betrakta barn- och ungdomsfetma som en ny folksjukdom.

Nog med skrämsel. Dagligen översköljs vi av larmrapporter om barns fysiska och ökande psykiska ohälsa. Det är bra att det finns en medvetenhet men det är dags att börja ta problemet på allvar och hitta en lösning. Vi måste börja nu.

Det är under uppväxten som framtida hälsovanor formas. Hälsosamma vanor under uppväxten kan sannolikt förhindra 80 procent av hjärtsjukdomar och stroke och vart tredje fall av cancer.

Mot den bakgrunden grundades förra året Generation Pep (Gen-Pep), en organisation instiftad av kronprinsessparet med syfte att skapa möjlighet och vilja för barn och unga att leva ett aktivt och hälsosamt liv oavsett socioekonomisk bakgrund. Under ett drygt år har Generation Pep verkat inom tre huvudområden:

* Partnerskap. Ett 30-tal aktörer från svenskt näringsliv arbetar nu aktivt med olika hälsorelaterade initiativ för barn och unga. Ett sådant exempel är en barnbok, där syftet är att inspirera familjer till rörelseglädje.

* Eldsjälar. Barn- och ungdomsföreningar runt om i landet har inlett ett gräsrotsarbete för att sprida kunskap, ”pepp” och inspiration om vikten av goda hälsovanor.

* Egna initiativ. Kunskapsspridning om kost och fysisk aktivitet i skolor och lokala pep-dagar för att öka rörelseglädjen. Generation Pep kommer även att hålla ett första Pep Forum i Aula Medica på Karolinska Institutet den 20 oktober. Där samlar vi flera hundra aktörer från olika delar av samhället som vi tror kan bidra på ett positivt sätt.

Arbetet är i full gång men vi behöver göra mer, mycket mer. Vi uppmanar nu därför till fler och bredare åtgärder från både politiker, myndigheter, forskare, det civila samhället, näringslivet, skolan, enskilda individer och familjer för att komma till rätta med problemen.

Den klassiska devisen, ingen kan göra allt, men alla kan göra något, gäller i allra högsta grad frågan om hur vi kraftsamlar för att förbättra barnens hälsa. Det gäller alltså att åstadkomma hälsosammare matvanor från tidiga år och stimulera barn och ungdomar till rörelse och aktivitet. Detta är en tillkommande utmaning i en tid när datorer, surfplattor och smartphones fångar och behåller uppmärksamheten redan hos de mycket unga.

Något som är värt att belysa extra är att hälsa har blivit en klassfråga; en fråga om hög- eller lågutbildad; hög- eller låginkomsttagare. Den förväntade livslängden mellan en lågutbildad i Vårby och en högutbildad i Danderyd, utmed samma linje i Stockholms tunnelbanesystem, skiljer sig åtta år. Så ska det inte vara i ett land som Sverige.

Det är lätt för olika aktörer att peka på varandra och kräva handling. Forskarna pekar på politikerna. Politikerna pekar på myndigheter och skolan. Skolan pekar tillbaka på politikerna och kräver mer pengar. Föräldrarna pekar på skolan och politikerna. Alla pekar på företagen.

Generation Pep vill bryta detta och skapa möjligheter till engagemang och delaktighet, där alla kan göra något och olika initiativ kan stödja och länka in i varandra.

För att nå framgång kommer vårt arbete att bedrivas utifrån följande förutsättningar:

* Barn och unga med övervikt får inte kännas utpekade eller skuldbelagda. Det gäller att hitta ett positivt och engagerande tilltal till både barn och föräldrar, komma med förslag och initiativ, ge och sprida goda exempel.

* En stor del av kommunikationsflödet i dagens samhälle utgår från kommersiella aktörer. Därför måste dessa och deras kraft att marknadsföra produkter som främjar en hälsosam livsstil involveras. Även om man kan hävda att de delvis tjänar pengar på att problemet består.

* Många kan delta och adressera frågan – utan att det egna mandatet förminskas. Frågan om bättre hälsa för barn och unga är inget nollsummespel, utan en uppgift där varje konstruktivt initiativ behövs och adderar till helheten.

Generation Pep vill vara en katalysator och en av många aktörer som arbetar med dessa frågor. Vi kommer att vilja testa nya spår, nya kommunikationsformer och nya verksamhetsidéer. Vi hoppas att vi kommer att lyckas oftare än vi misslyckas, men är medvetna om att det aldrig går att komma framåt, om man inte är beredd att misslyckas med något.

Och vi måste göra det tillsammans med andra.

”60 minuter om dagen” och ”500 gram om dagen” är två mantran som gärna får förknippas med Generation Pep. Det är den aktuella rekommendationen tid som ett barn behöver röra sig varje dag och mängden intag av grönt, frukt och bär som unga behöver per dag. Då har vi fortfarande en viktig uppgift kvar i att bryta stillasittandet under resten av vår vakna tid. Svåra och komplexa samhälls- och folkhälsofrågor har sällan någon enkel och trivial lösning. ”60 minuter och 500 gram om dagen” löser inte allt, men skulle lösa mycket. Kom igen nu Sverige!


Cristina Stenbeck, Kinnevik
Elin Annwall, verksamhetschef, Kronprinsessparets Stiftelse
Karl-Johan Persson, vd, H&M
Mai-Lis Hellénius, professor vid Karolinska Institutet
Per Strömberg, vd, Ica
(Representanter från Generation Peps styrgrupp, kunskaps- och samarbetspartners.)


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer