Annons

Claes Sjölin: Äganderätten väger lätt när strandskyddet utökas

DEBATT. Högsta förvaltningsdomstolen går statens ärenden i sitt avgörande om ersättning till ett bolag vars fastigheter blivit värdelösa på grund av ett generellt utvidgat strandskydd. Rättssäkerheten fungerar inte när högsta instans inte bryr sig om grundlagsskyddet och Europakonventionen, anser affärsjuristen Claes Sjölin.

Claes Sjölin.
Claes Sjölin.

Vissa saker tar vi nog för givna. Att staten visar respekt för våra ägodelar tror vi kanske är självklart och så borde det naturligtvis vara, men hur är det i verkligheten?

Rätten till enskilt ägande har grundläggande betydelse för vårt samhällssystem och är en av grundstenarna för rättsordningen. Enligt vår grundlag (RF 2 kap 15 §) ska alla medborgares egendom vara tryggad mot ingrepp från staten. Ingen ska behöva tåla ”att det allmänna inskränker användningen av mark”. Grundlagsskyddet är dock inte absolut; inskränkningar kan ske ”när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen”. När äganderättsinskränkningar tillåts genom expropriation, eller ”annat sådant förfogande”, ska staten ersätta förlusten fullt ut.

Från 2010 gäller nya marknadsanpassade ersättningsregler för expropriation och andra situationer när det allmänna får ta mark i anspråk. Åtgärder som liknar expropriation, som när mark tas i anspråk för exempelvis natur- eller kulturreservat, allmän väg eller lekplats, likställs med expropriation och ska ge samma rätt till full ersättning.

I Europakonventionen (tilläggsprotokoll nr 1), som ju är svensk lag sedan länge, formuleras äganderättsskyddet som allas ”rätt till respekt för sin egendom”. Högsta domstolen har formulerat skyddet som en skyldighet för staten att ”avhålla sig från” att inkräkta på grundläggande rättigheter. HD har gjort klart hur staten – även utan direkt lagstöd – är skadeståndsansvarig om grundläggande rättigheter inte respekteras.

Under senare år har HD även slagit fast att alla ska ha en effektiv möjlighet att överklaga myndighetsbeslut till domstol ”så fort” staten kränker en konventionsrättighet. Om staten inte lever upp till kraven innebär det konventionsbrott, som ger drabbade rätt till skadestånd. HD har förtydligat innebörden av rätten till ett, som det heter, effektivt rättsmedel. För att den rättigheten inte ska bli enbart en illusion har HD gett vägledning om möjligheter att göra avsteg från annars gällande rättegångskostnadsregler.

Den bakomliggande tanken är att den som drabbas av statens konventionskränkning inte som lök på laxen ska drabbas hårt också av rättegångskostnader när han eller hon utnyttjar sin rätt att få kränkningen prövad i domstol.

Så hur fungerar då dessa lagar och HD-prejudikat i praktiken?

Generellt utvidgade strandskyddsområden från 100 till 300 meter har drabbat många och debatterats flitigt alltsedan länsstyrelser runt om i landet beslutade om sådana skyddsområden 2014. Länsstyrelsers kunskaper om och respekt för äganderättsskydd imponerar dock inte. Att äganderättskränkningarna är att jämställa med expropriation (”annat sådant förfogande”) passade inte in i statens politiska strävan. I de försök till ”rättsliga” analyser som gjordes låtsades man inte om att vare sig grundlagsskyddet eller Europakonventionens äganderättsskydd existerar.

Ett sådant länsstyrelsebeslut gällde en mindre fastighet avsedd för bostadsändamål, som efter beslutet är värdelös. Efter överklagande viftade regeringen bort äganderättsskyddet med nonsensmotiveringen att regeringen inte ”kan” pröva rätten till ersättning, ens när det gäller brott mot Europakonventionen.

För det lilla fastighetsbolaget, som tänkt sig bygga några småhus i den växande kommunen, återstod att gå vidare till Högsta förvaltningsdomstolen. Att regeringen tar lätt på juridiken och struntar i HD är naturligtvis allvarligt, men detta borde ju inte kunna hända i Högsta förvaltningsdomstolen. Eller?

Mer än tre år efter länsstyrelsens beslut kom så HFD:s dom. Det är inte någon uppmuntrande läsning. Någon rätt till ersättning för vare sig brott mot äganderättsskyddet eller för att täcka rättegångskostnader fick bolaget inte. Att det tagit mer än tre år (inte ”så fort”) att få en domstolsprövning ska ge rätt till ersättning, men inte enligt HFD:s mening (dom 2018-02-16; mål nr 606-17). Vid denna typ av ingrepp är frågan om proportionalitet grundläggande – ingrepp i äganderätten får aldrig gå längre än nödvändigt. Utan att ens ha varit på plats avfärdar HFD också den frågan utan närmare motivering (”finner inte skäl” att hålla syn på plats; inte heller länsstyrelsen eller regeringen ägnade intresse åt att bekanta sig med lokala förhållanden och på plats se fastighetens belägenhet).

I höstas ifrågasattes förvaltningsdomstolars rättssäkra hantering (Di 24/8 och 8/9). Kritiken tog sikte på att dessa domstolar tar lätt på grundläggande rättsstatliga principer, eller tydligare formulerat att man går statens ärenden. Cheferna för kammar- och förvaltningsrätterna i Stockholm noterade (Di 15/9) att förvaltningsdomstolars rättssäkra hantering ifrågasätts. Att kritiken, som inte är ny, noteras är bra, men sättet att bemöta kritiken är oroväckande. Enligt domstolscheferna är dagens förvaltningsprocess ”modern och flexibel”; hur det skulle värna rättsstatliga principer framgår inte. Att chefer för kritiserade förvaltningsdomstolar försvarar dagens ordning överraskar inte, men ett försvar som inte tillför annat än tomma fraser är djupt oroande.

I HD:s påminnelse från i somras att rätten till en rättvis rättegång gäller i ”alla rättegångar i domstol” görs naturligt nog inte något undantag för processer i HFD. Någon rättvis rättegång gavs bolaget dock inte. HFD lyckades i stället undvika att ta ställning i sakfrågorna utan att staten ens behövde yttra sig. En domstol som låter staten gå vinnande ur en kontroversiell skadeståndsprocess utan att ens ha behövt gå i svaromål väcker allvarliga frågor. Hur är det ställt med rättssäkerheten i Sverige? Kan HFD verkligen anses vara en oavhängig och opartisk domstol? Enligt min mening kan den inte det.

Hur det kunnat bli så här illa kan diskuteras, men något måste göras. En början kunde vara att de domstolschefer som inte står upp för mänskliga rättigheter uppmuntrades att söka sig någon annanstans.


Claes Sjölin, affärsjurist

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från MagnussonAnnons

Engagemang och samarbete skapar tillgänglig och trygg juridisk rådgivning

Marknaden för investeringar och etableringar är stabil trots rådande pandemi. Men samtidigt ställs många företag inför helt nya juridiska utmaningar. Med en verksamhet som är kunnig, trygg och modern skapar Magnusson goda förutsättningar för sina klienter att uppnå förväntningar och krav.

Covid-19 har skapat en skakig världsbild och nya regler införs kontinuerligt för att lindra de ekonomiska konsekvenserna. För många företag kan den nya situationen vara svår att greppa och därför har Magnusson satt samman ett dedikerat team som hjälper klienterna med de nya utmaningar de ställs inför. 

– Trots rådande världsläge har Sverige ett stabilt investeringsklimat med en starkt IT- och Tech kultur. Under våren 2020 har vi hanterat flera internationella etableringar och i vissa fall omförhandlat avtalsklausuler för att ta höjd för den osäkra situationen. Vi har känt en vilja från alla parter att hitta lösningar så att etableringar, förvärv och investeringar kan fortskrida, säger Anders Bäckman, Head of Corporate and M&A.

Digitalisering som skapar mervärde

Bland annat görs nu signering och closing elektroniskt av många byråer. Det inte bara effektiviserar arbetet utan innebär även en ny kostnadsbild och minskad miljöpåverkan. Utöver elektronisk signering och closing blev även videokonferenser verklighet för de flesta, så även för Magnusson. 

– Vi gör effektivare möten nu vilket innebär att både våra klienter och vi som byrå slipper många kostnader, förknippade med det gamla arbetssättet med fysiska möten, säger Magdalena Berg, Head of Dispute Resolution.

Långsiktig och strategisk affärspartner

Med fokusområden inom M&A, tvistelösning, fastighets- och miljörätt, offentlig upphandling, bank & finans, försäkring, skatt och IP/IT har man en stabil och trygg bas. Utöver det läggs stor vikt vid att förstå kunden och dennes bransch för att kunna agera rådgivare på bästa sätt. 

– En grundförutsättning för att kunna skapa mervärde är att förstå klientens fundamentala affärsverksamhet. Vi jobbar långsiktigt och bygger relationer med våra klienter för att bli en långsiktig strategisk affärspartner för dem, säger Anders Bäckman.

Investerar i klient och medarbetare

Det som utmärker Magnusson är att det är högt i tak och att delägarkollektivet i stort är yngre än branschens snitt. Man vill vara med att utveckla branschen, låta kompetens växa internt och uppdatera det egna erbjudandet med hjälp av ny teknik och innovation. 

– Ett exempel är att vi varit med och utvecklat LEX247, en programvara för modern juridisk dokument- och tidshantering, som nu lanserats stort på marknaden, berättar Anders Bäckman.

Magdalena Berg flikar in med att öppenheten genomsyrar allt och att medarbetarna ses som den främsta tillgången. 

– De juridiska verktygen hjälper oss men det är kompetensen hos varje individ som gör vårt klienterbjudande unikt. Vi tillhandahåller professionell juridisk rådgivning på ett enkelt sätt och vi är måna om att vara exceptionellt duktiga på vårt klientarbete och att ta hand om våra medarbetare, avslutar Magdalena Berg. 

Om Magnusson

Magnusson är en internationell och topprankad affärsjuridisk advokatbyrå och är en av de ledande affärsjuridiska byråerna i Sverige med kontor i Stockholm och Göteborg.  Magnussons advokater är specialister inom utvalda fokusområden som M&A, tvistelösning, fastighets- och miljörätt, offentlig upphandling, bank & finans, försäkring, skatt och IP/IT.

Genom vår unika geografiska täckning i Norden och Baltikum och specialisering inom utvalda fokusområden har vi ett mycket starkt klienterbjudande. Vi är en byrå som också förstår vikten av att bry sig om våra medarbetares välmående och satsar på en sund företagskultur med högt i tak som kopplas till kreativitet, kvalitet och produktivitet.

www.magnussonlaw.com 

 

Mer från Magnusson

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Magnusson och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?