Annons

Cirkulär ekonomi är vägen till fossilfritt

Att producera och sedan slänga efter användning orsakar hälften av samhällets klimatutsläpp. För att minska det behöver en mängd branscher öka återvinningen och betrakta sitt avfall som en resurs, menar Viveke Ihd, Återvinningsindustrierna och Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige.

Samhället står inför ett paradigmskifte där den linjära, fossila ekonomin måste ersättas av en förnybar, cirkulär ekonomi, skriver Viveke Ihd och Svante Axelsson.
Samhället står inför ett paradigmskifte där den linjära, fossila ekonomin måste ersättas av en förnybar, cirkulär ekonomi, skriver Viveke Ihd och Svante Axelsson.Foto:Mattias Johansson majo.se

I dag produceras varor och kasseras i allt snabbare takt. Varje år förstörs stål, aluminium, cement, papper och plast till ett värde av 21 miljarder kronor helt i onödan redan efter en användning. Upp till 50 procent av samhällets klimatutsläpp är en direkt följd av den sortens linjärt hanterande materialflöden. Återvinningsindustrierna presenterar i dag sin färdplan för en fossilfri konkurrenskraft som visar hur branschen både kan minska utsläppen och gynna ekonomin.

Återvinningsbranschen ska inte bara själv bli fossilfri, den kan framför allt spela en nyckelroll för att andra branscher ska kunna nå samma mål. Ett 20-tal branscher har eller är på gång att lämna in egna färdplaner, som tillsammans utgör det ”Sverigepussel” som visar hur vi ska bli fossilfria samtidigt som välfärden ökar. En fråga som löper tvärs igenom alla branscher, och hela samhället, är hur vi använder våra resurser och vilka konsekvenser det för med sig. 

Rapporter från bland annat Ellen MacArthur Foundation och Material Economics visar att upp till hälften av samhällets klimatpåverkan är relaterad till dagens linjära materialflöden, där varor produceras och kasseras i allt snabbare takt. För att klara klimatkrisen måste vi få ett helt nytt förhållningssätt till resurser. Samtidigt som vi byter ut fossila råvaror mot förnybara, måste vi gå från linjära till cirkulära flöden av varor och material i hela samhället. 

Detta är en nödvändig utveckling av flera skäl. 

När vi använder resurser effektivare så kan utsläppen flyttas från svåråtgärdade utsläppskällor i den globala materialproduktionen, såsom gruvdrift och cement- och stålproduktion, till utsläppskällor som lättare kan begränsas genom en övergång till förnybar energi. 

När återvunnet material används i stället för jungfruligt material minskar energianvändningen, och därmed koldioxidutsläppen. För vissa material är koldioxidbesparingen i dag hela 95 procent när vi använder återvunnet material istället för nytt. Enbart materialåtervinningen av stål, aluminium, glas, plast och papper minskade växthusgasutsläppen med mer än 7 miljoner ton under 2016.

En ökad cirkulation är också viktigt för att vissa kritiska metaller som spelar en nyckelroll i klimatomställningen inte ska ta slut. Litium, neodym, gallium och germanium finns i komponenter som används i elhbyridbilar, vindkraftverk, solceller, mobiler, datorer och annan elektronik numera. Dessa metaller har globalt blivit en bristvara på bara några år och utan dem begränsas våra materiella möjligheter till en fortsatt teknikutveckling som är nödvändig för att möta klimatkrisen.

Återvinningsindustriernas färdplan fyller två viktiga funktioner. Den lägger dels upp linjerna för branschens egen resa mot fossilfrihet, dels för hur återvinningsbranschen kan utvecklas för att främja övergången till en mer cirkulär ekonomi. 

Även om frågorna hänger nära samman, skiljer sig utmaningarna och vägen framåt delvis åt. I övergången från fossilt till förnybart kan tillgänglighet och kostnader utgöra tydliga hinder. När det gäller omställningen till en cirkulär ekonomi ligger det i samhällets och företagens omedelbara ekonomiska intresse att utnyttja befintliga resurser mer effektivt. För detta krävs genomgripande förändringar av design (för att underlätta återvinning), produktionsmetoder, konsumtionsmönster, regelverk och marknadsfunktioner.

För återvinningsbranschen är omställningen starkt kopplad till synen på avfall, och den förutsätter en fundamental förändring av avfallsmarknadens regelverk och ett nytt fokus på resurser. Det behövs även styrmedel och mål som är riktade högre upp i avfallshierarkin och som premierar återvunna råvaror kan förutsättningar skapas som gör att företagen vågar investera i innovativa lösningar.

I färdplanen presenteras mål och åtaganden för Återvinningsindustriernas medlemmar samt uppmaningar till övriga branschaktörer och politiker för att nå en fossilfri och cirkulär ekonomi. För branschen är slutmålet noll nettoutsläpp av växthusgaser 2040 och vägen dit beskrivs av 15 åtaganden för fossilfrihet och ökad cirkularitet. 

Men för att branschen ska lyckas måste politiker adressera marknadsmisslyckanden och sätta fokus på mål, lönsamhet, marknad och upphandling, samt justera lagstiftning utifrån ett cirkulärt i stället för linjärt samhälle. I färdplanen presenteras 20 uppmaningar till politiker och EU:s institutioner. Några är grundläggande för att branschen ska kunna klara sina åtaganden om fossilfrihet och andra är övergripande för att möjliggöra omställningen från linjära till cirkulära flöden. 

Här är sju av våra förslag som bör genomföras omgående:

•Förläng skattebefrielsen på höginblandade eller rena biodrivmedel för transporter. 

 

•Höj ambitionerna i reduktionsplikten, minst enligt Energimyndighetens förslag, för att säkerställa långsiktighet för att skapa ett stabilt investeringsklimat.

•Inför krav på att ta hand om läckande metangas från deponier.

•Genomför Januariavtalets förslag om ”en bred översyn av regelverken för återvinning och hantering av avfall och restprodukter för att främja innovation och företagande i den cirkulära ekonomin.

•Säkerställ att cirkulär ekonomi ingår i översynen av all relevant lagstiftning som har påverkan på klimatet. 

•Inför generella ekonomiska incitament som gör återvunnet material mer konkurrenskraftigt på marknaden, som exempelvis borttagen moms på återvunna råvaror. 

•Tillsätt en utredning om Införande av en lag om återvinningscertifikat som garanterar återvinning av produkter och möjliggör handel av certifikat.  

Samhället står inför ett paradigmskifte där den linjära, fossila ekonomin måste ersättas av en förnybar, cirkulär ekonomi. Näringslivets roll är viktig och flera svenska företag ligger i dag i framkant i utvecklingen. Och med rätt backning från politiken kan omställningen ske samtidigt som konkurrenskraften för företagen stärks och välfärden ökar. 

Återvinningsbranschens främsta möjlighet att bidra till omställningen är också en avgörande del av den – fler produkter måste tillverkas av återvunna material. Återvinningsbranschen vill göra sin del av arbetet och genom att öka samarbetet med övriga branscher och politiker kan vi skapa en unik kraftsamling för förändring i Sverige. 

Viveke Ihd, tf VD, Återvinningsindustrierna

Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från AccountorAnnons

Life science-bolag behöver ha koll på sina siffror

Kling i Nasdaq-kockan. Yilmaz Mahshid, CFO på Pledpharma med Anders Larsson och Malin Wikstrand från Accountor i samband med Pledpharmas notering på Nasdaq 31 oktober 2019.
Kling i Nasdaq-kockan. Yilmaz Mahshid, CFO på Pledpharma med Anders Larsson och Malin Wikstrand från Accountor i samband med Pledpharmas notering på Nasdaq 31 oktober 2019.

Rätt ekonomisk information i rätt tid är viktigt inom Life Science för att dessa bolag ska kunna gå ut med denna till investerare och på marknaden. Noterade bolag har i tillägg specifika regler och rapporteringstider att följa. 

– Det är extra roligt att jobba med life science- och utvecklingsbolag just för att de är så intresserade av sina siffror, säger Malin Wikstrand, redovisningskonsult på Accountor. 

Malin Wikstrand sitter på Accountors Lundakontor i Medicon Village Science Park. Accountor har haft kontor där sedan 2012 då Medicon Village startade upp, idag en nätverksmiljö med 150 företag och organisationer med tillsammans 2200 medarbetare. Det är en intressant miljö att finnas i och Accountor har life science samt forsknings- och innovationsföretag härifrån som kunder. Hon tycker det är inspirerande att sitta nära kunder. 

– Det är roligt att man kan stöta på varandra, ta en kaffe eller lunch och lyssna på hur det går för deras projekt. Det är en häftig miljö att sitta i, säger Malin Wikstrand. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om Accountors samarbete med Life Science-bolag. 

Börsnotering ställer fler krav

Malin Wikstrand tycker om att jobba med bolag som har tydliga rutiner. Att sätta upp rutiner och att arbeta helt digitalt är hennes vardag. Är bolagen börsnoterade har de fler krav på sin ekonomiska information och på transparens. 

– Det är roligt att vara med i den processen, säger Malin Wikstrand. 

Effektiviserar och professionaliserar

Ett bolag hon jobbar med, Pledpharma, noterades på Nasdaq förra året.  

– Sedan vi började jobba med Accountor har vi gått över från mycket manuell hantering av ekonomiarbetet till helt digitalt arbete. Utöver att digitaliseringen har effektiviserat ekonomiarbetet ger den också en skalbarhet. Vi kan växa utan något större merarbete. Arbetet flyter dessutom på obehindrat oavsett var i världen vi är samtidigt som vi samarbetar med Malin Wikstrand i Lund och Peter Einarsson, senior advisor på Accountor, i Stockholm, säger Yilmaz Mahshid, PhD, CFO på Pledpharma. Han fortsätter:

– Övergången till Nasdaq med rapportering enligt IFRS gör att det behöver vara bra kvalitet på rapporteringen samt att vi är mer pålästa då vi genomgår granskning från många håll. Processerna och arbetet inom ekonomi har professionaliserats till en helt annan nivå och Accountor har varit en del utav den professionaliseringen. 

Fakta Accountor 

Accountor är en del av Accountor Group, en av norra Europas största fullservicebyråer inom ekonomi, lön och HR. Accountor hjälper företag till en mer effektiv ekonomi och effektivare personalprocesser.

I Sverige är de 300 anställda, varav 270 konsulter på 8 orter. Accountor Group har över 100 kontor i sju länder: Sverige, Finland, Norge, Danmark, Nederländerna, Ryssland och Ukraina. De drivs av en passion att uppnå resultat och att sträva mot framgång tillsammans med sina kunder. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om Accountor här. 

 

Mer från Accountor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accountor och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?