ANNONS:
Till Di.se
MÅNDAG 22 JAN Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR

Christer Jansson: Regeringens förslag ger fler Portugalpensionärer

  • ATLANTSTRAND. Regeringen höjer skatten för utlandsboende med 5 procentenheter. Det drabbar hundratusentals utlandsboende, men påverkar inte alls dem med stora tjänstepensioner som har flyttat till Portugal, anser Christer Jansson. Foto: Armando Franca

DEBATT. Regeringen höjer skatten för utlandsboende i budgeten. Konsekvensen är att det relativt sett blir ännu förmånligare att bosätta sig i Portugal – något som finansminister Magdalena Andersson ogillar. Varför vill regeringen och V åstadkomma detta, undrar Christer Jansson.

Den föreslagna ökningen av SINK-skatten från 20 procent till 25 procent, och som inte drabbar de svenskar som flyttar till Portugal och tar ut sin privata tjänstepension, leder till att en Portugalflytt blir skattemässigt än mer gynnsamt än annat utlandsboende. Varför vill regeringen och V åstadkomma detta?

Under vårvintern var upprördheten stor hos framför allt finansminister Magdalena Andersson rörande innehållet i dubbelbeskattningsavtalet med Portugal, som gör privata tjänstepensioner skattefria för de svenskar som flyttar till Portugal. Upprördheten sträckte sig över flera månader – åtminstone i medierna. Det var inte särskilt svårt att förutse att denna retorik måste följas upp, åtminstone på ett symboliskt plan, av åtgärder för att komma till rätta med detta upplevda problem.

Under våren meddelades också att Sverige begärt förhandlingar med Portugal avseende denna fråga. Finansministern driver kravet att Portugal ska ändra sina skatteregler till förmån för sådana som inte är så gynnsamma för utflyttande svenska pensionärer. Det har cirkulerat uppgifter som gör gällande att Portugal möjligen framöver kommer att göra en sådan justering och införa en skattesats på 5 eller 10 procent för svenskarnas pensionsinkomster.

Magdalena Anderssons och Vänsterpartiets retorik från våren krävde dock snabbare och kraftfullare åtgärder än så.

Eftersom de 660.000 utlandssvenskarna aldrig stått högt i kurs i Sverige – det är onekligen lite suspekt att avvika från det perfekta folkhemmet – och eftersom de dessutom inte nyttjar sin rösträtt i särskilt hög grad, blev svaret: vi höjer den särskilda inkomstskatten för utlandsboende, SINK, i budgeten för 2018.

Av Finansdepartementets promemoria i ärendet framgår kortfattat ”Av offentligfinansiella skäl” bör skattesatsen för SINK-skatten höjas till 25 procent. I en debattartikel i SvD i våras (20/3), påstår Vänsterpartiet att denna höjning leder till uppskattningsvis 370 miljoner kronor mer i skatteintäkter. Eftersom alla någorlunda initierade förstår att 370 miljoner kronor saknar alla ”offentligfinansiella effekter,” givet budgetens storlek och den osäkerhet som förefaller finnas beträffande utfallet. Den senaste felräkningen på 30 miljarder kronor är en bra relief till några hundra miljoner i påstådda skattehöjningar. Motivet för höjningen är således uteslutande ideologiskt. S och V vill visa de hårt beskattade i Sverige boende svenskarna att det inte ska finnas någon skattemässig uppsida bara för att man flyttar utomlands och i många fall avstår alla sociala förmåner i Sverige.

Det lätt surrealistiska med förslaget är dock att det inte berör dem som debatten handlade om i våras, nämligen svenskar med stora privata tjänstepensioner som flyttar till Portugal. De inkomsterna förblir skattefria – eller beskattade med en mycket låg skattesats om portugiserna gör som nu indikeras.

Däremot höjs skatten för alla andra utlandssvenskar med SINK-skatt. Detta gör att Portugal, från ett skatteperspektiv, blir än mer attraktivt för just de svenskar Magdalena Andersson ondgjorde sig över i flera månader i våras. I sak är detta obegripligt och inte ens som politisk logik är detta särskilt övertygande.


Christer Jansson, boende i Phuket


Läs svar från Magnus Dahl här.


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.