1515

Centraliserad vård fel väg att gå

I debatten om pandemin föreslås ibland att vården borde förstatligas. Det är en dålig idé. Incitamenten för hög tillgänglighet och god service är starkare i icke-centraliserade system med större inslag av autonomi, valfrihet och konkurrens, skriver Nils Karlson och Mattias Lundbäck, Ratio.

Foto:Mikael Fritzon

Vården och omsorgen har fått allt större kritisk uppmärksamhet i medier och politik. Patienter och anställda är missnöjda med alltifrån tillgänglighet och kvalitet till bristande resurser och svårigheter att rekrytera och behålla kompetens. Coronapandemin har ytterligare tydliggjort reformbehoven när det gäller brister i beredskap, organisation och uppskjutna behandlingar och operationer. Samtidigt har förtroendet för vården ökat tack vare personalens stora insatser under pandemin. Enligt många väljare är vården och omsorgen den viktigaste framtidsfrågan.

Den lösning som förespråkas politiskt är dock nästan alltid ökade offentliga resurser, centralisering, förstatligande och liknande. Mycket talar dock för att tesen om att sådana åtgärder skulle kunna lösa vårdens problem är en myt. Vård och omsorg är högt kvalificerade tjänster, som kräver professionell kompetens och kunskap om lokala förhållanden som knappast låter sig centraliseras.

Vård- och omsorgssystemen i de flesta länder utgörs av en blandning av privat och offentligt vad gäller utförande och finansiering. De kombinerar ideella, vinstdrivande och offentliga utförare som verkar och samverkar sida vid sida inom ramen för system där finansieringen delvis är offentlig, delvis utgörs av obligatoriska och frivilliga försäkringar. Det finns en mängd olika beslutsenheter och nivåer, var och en med betydande autonomi, och där patienterna eller välfärdsanvändarna har betydande valfrihet.

I en ny rapport inom ramen för Ratioakademiens forskningsprojekt om framtidens vård- och omsorgssystem visar vi att mer polycentriska vård- och omsorgssystem av detta slag klarar sig lika bra och i vissa fall bättre än mer centraliserade och helt skattefinansierade system när det gäller vårdens och omsorgens kvalitet och tillgänglighet. Med ”polycentisk” avses en mängd olika beslutsenheter och nivåer, var och en med betydande autonomi.

Ett sådant exempel är Nederländerna där finansieringen av vård och omsorg i huvudsak kommer ifrån obligatoriska försäkringar, kompletterade med egenavgifter och frivilliga försäkringar. Där drivs även alla akutsjukhus som privata stiftelser. Ett annat exempel är Australien där skattefinansiering kompletteras med frivilliga försäkringar och egenavgifter. Även Schweiz är intressant, där blandningen av försäkringar, skatter och egenavgifter är mer jämnt fördelad. Samtliga dessa länder är precis som Sverige utvecklade välfärdsstater där universell sjukvård erbjuds alla medborgare.

Även Sverige hade tidigare en blandmodell där primärvård och viss annan öppenvård finansierades via fristående försäkringskassor och sjukhusen via landstingen och staten. Först 1955 infördes ett socialförsäkringssystem som omfattade alla medborgare.

Med den så kallade 7-kronorsreformen 1970 togs det stora steget mot en mer centraliserad enfinansiärsmodell. Fram till dess var landstingen främst ansvariga för den slutna vården på sjukhusen. Primärvården sköttes av privatpraktiserande husläkare. Även om patientavgiften i primärvården var subventionerad genom den allmänna sjukförsäkringen betalade patienten hela kostnaden vid besöket, och fick sedan tillbaka pengar från Försäkringskassan.

I internationella jämförelser klarar sig Sverige relativt väl när det gäller vårdens och omsorgens kvalitet och hälsoutfall. Sveriges utmaningar gäller i stället främst brister i tillgänglighet och vårdprocessens samordning. Dessa resultat bekräftas i en nyutkommen analys av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (2021). Exempelvis har Sverige en längre väntetid till vård som inte sker på akutmottagning på sjukhus jämfört med andra undersökta länder. I Sverige svarade endast 37 procent av befolkningen att de fick möjlighet att göra ett primärvårdsbesök inom två dagar senaste gången de var sjuka. Sverige har här lägst resultat av alla länder i jämförelsen. Sverige uppvisar också jämförelsevis långa väntetider till specialistvård och till behandling eller operation

En viktig förklaring är sannolikt att incitamenten att åstadkomma hög tillgänglighet och god service gentemot vård- och omsorgstagarna är starkare i mer polycentriska system med större inslag av autonomi, valfrihet och konkurrens, även när det gäller finansieringen.

Med större inslag av försäkringslösningar kan incitamenten till samordning och service öka. När lokal förankring och professionalism och yrkeskunnande får ökat genomslag kan det också vara lättare att bygga den tillit och det förtroende mellan vårdgivare och patient som god vård och omsorg förutsätter. Även ledarskapet kan stärkas. Ett polycentriskt system stimulerar experimenterande, samarbete och lärande, och kan därmed också bidra till dynamisk effektivitet.

Sverige borde våga öppna upp för en sådan utveckling, snarare än att ta ytterligare steg mot centralisering och förstatligande av vård och omsorg.

 

Nils Karlson, professor, vd, Ratio – Näringslivets forskningsinstitut
Mattias Lundbäck, ekon dr, hälsoekonom, Ratio


Innehåll från Autolease DNBAnnons

Så skapade it-företaget Advania en grön vagnpark: ”Vi ser enbart fördelar”

Patric Lindman, på Autolease och Magnus Wemby, HR-direktör på Advania.
Patric Lindman, på Autolease och Magnus Wemby, HR-direktör på Advania.

Minskat klimatavtryck och lägre totalkostnad.

För it-företaget Advania har omställningen till en grönare vagnpark, det vill säga fler tjänstebilar med lågt koldioxidutsläpp, bara inneburit fördelar.

– Den här processen driver sig nästan själv. Merparten av våra förare är intresserade av att gå över till en eldriven bil, och de som redan har tagit steget kan inte tänka sig något annat, säger Magnus Wemby, HR-direktör på Advania.

Greenlease – vi gör det enkelt att välja miljövänligt 

It-företaget Advania erbjuder it-tjänster till företag, offentlig verksamhet och myndigheter i Sverige, Island, Norge, Danmark och Finland. I Sverige har Advania 700 medarbetare på 14 platser. 

För Advania står hållbarhetsarbetet högt på agendan – såväl ur ett kundperspektiv som sett till den egna verksamheten. Företaget har satsat på att ha både kunskap och verktygen för att kunna ta en roll som strategisk partner för sina kunder och erbjuda kostnadseffektiva, verksamhetsnära och hållbara lösningar över tid. 

– Gällande den egna verksamheten äger vi exempelvis inte de fastigheter vi har kontor i, vilket delvis begränsar vår möjlighet att påverka miljöavtrycket. Däremot är vårt resande ett område där vi har en större möjlighet till påverkan. Vår verksamhet är beroende av att kunna utföra vissa tjänsteleveranser på plats hos våra kunder vilket kräver resor. Och just resor har en stor inverkan på vårt klimatavtryck, berättar Magnus Wemby. 

En successiv omställning

2009 inledde Advania sitt samarbete med Autolease – ett av marknadens ledande billeasingbolag.

– Advania sökte en stabil aktör som är specialist på tjänstebilar och som samtidigt har en bra förståelse för våra behov och därför kan skapa en bättre helhetslösning, både ekonomiskt och ur ett hållbarhetsperspektiv, berättar Magnus Wemby.

Och det fick Advania genom samarbetet med Autolease. 

Successivt har it-företaget förändrat och förnyat sin vagnpark – från fossildrivna fordon till eldrivna bilar med lägre koldioxidutsläpp, max 60 gram koldioxid per kilometer.

I dag består Advanias vagnpark till 60 procent av laddbara bilar. En tredjedel av dessa är nollutsläppsbilar som drivs enbart av el. 

– Vi har inte forcerat vår omställningsstrategi utan undan för undan fasat ut bensin- och dieselbilar till förmån för mer miljövänliga alternativ, säger Magnus Wemby.

Hur har mottagandet varit bland förarna?

– Enbart positivt. Den här omställningen sker ganska naturligt och intresset för mer miljövänliga alternativ är stort bland våra medarbetare. I nuläget är 88 procent av våra nybeställningar en bil som helt eller delvis drivs av el. Och de förare som redan har tagit steget är mycket nöjda och vill gärna fortsätta köra en bil som helt eller delvis drivs av el.

Lägre totalkostnad per månad

För att ytterligare skynda på utvecklingen erbjuder Advania sina tjänstebilsförare så kallade konceptbilar – mer avancerade elbilar som har en högre inköpskostnad.

Det låter kanske som en dyr affär för företaget, men är det inte.

– Totalkostnaden per månad jämfört med en motsvarande fossildriven bil, allt inkluderat, blir inte högre för föraren. Och även om kostnaden för företaget blir marginellt högre, vinner vi på att våra totala koldioxidutsläpp minskar, berättar Magnus Wemby.

Gemensamma stormöten

Varje kvartal har Advania och Autolease gemensamma avstämningsmöten. Då går man igenom hur aktuell vagnpark ser ut, vad som går att effektivisera och hur behoven ser ut framåt.

– Vi inleder alltid en kunddialog med en grundlig behovsanalys och nulägesgenomgång. Denna process är en självklar bas för hela relationen mellan kund och leverantör. Vi blir tillsammans partners på en ”grön resa”, där vi ständigt föreslår förbättringar och sätter gemensamma mål, berättar Patric Lindman, kundansvarig Advania hos Autolease.

Och hur fungerar samarbetet med Advania?

– Vi har ett väldigt bra samarbete. Vi hörs kontinuerligt. De kommer med frågor och förslag som gör att vi tillsammans utvecklar och förbättrar vårt erbjudande.

Överblick i realtid

Advania har även tillgång till ett webbaserat administrationsverktyg där de i realtid får en blick över sin vagnpark – vem som kör vad, när avtalen löper ut, statistik över kostnader, koldioxidutsläpp med mera. 

Finns det inga nackdelar eller hinder för att ställa om till en grönare vagnpark?

– Inte hinder kanske, men utmaningar. Det är viktigt att samhällets totala elförsörjning säkras samt att infrastrukturen för laddning och räckvidden för bilar som drivs helt eller delvis av el fortsätter att utvecklas. I dag fungerar det bra att köra eldrivet i större städer men för medarbetare ute i landet som kör längre sträckor kan det vara en utmaning, säger Magnus Wemby.

Hur löser ni laddfrågan i stort?

– Vi strävar efter att göra det enkelt för våra förare att ladda sin bil. Främst arbetar vi aktivt för att skapa så många laddpunkter som möjligt i anslutning till våra kontor.  Parallellt utrustas våra förare med laddbrickor för att det också ska vara enkelt att ladda längs vägarna, säger Magnus Wemby. 

– Dessutom har vi samarbete med olika aktörer för laddstolpar för att alla förare enklare ska kunna skaffa och installera laddbox i hemmet, samt för smidigare laddning längs vägarna, inflikar Patric Lindman.

Här kan du enkelt räkna ut och jämföra kostnaden för leasingbilar

Greenlease – vi gör det enkelt att välja miljövänligt 

 

 

Mer från Autolease DNB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Autolease DNB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?