1515
Annons

Catharina Elmsäter-Svärd: Så rustar vi Sverige för 11 miljoner invånare

DEBATT. Sverige har den högsta befolkningstillväxten sedan industristaden växte fram på 1860-talet. För att kunna bygga ett samhälle för fler än tio miljoner invånare måste kompetensförsörjningen säkras. Infrastruktursatsningar måste bli en motor och trösklarna till bostadsmarknaden sänkas. Det skriver Catharina Elmsäter-Svärd.

FLASKHALSPROBLEM. Politikerna måste ta sin del av ansvaret för att stärka kompetensförsörjningen till byggbranschen, anser Catharina Elmsäter-Svärd, Sveriges Byggindustrier.
FLASKHALSPROBLEM. Politikerna måste ta sin del av ansvaret för att stärka kompetensförsörjningen till byggbranschen, anser Catharina Elmsäter-Svärd, Sveriges Byggindustrier.Bild:Oskar Omne

Sverige växer. Tidigare i år blev vi tio miljoner invånare. Förra gången en miljongräns passerades var 2004. Gången dessförinnan 1969. Utvecklingen från åtta till nio miljoner invånare tog mer än ett kvarts sekel. Tillväxten från nio till tio miljoner klarades av på mindre än halva den tiden. Och enligt SCB passeras nästa miljongräns redan om sju år.

Parallellt med en kraftigt växande befolkning lider Sverige av en dysfunktionell bostadsmarknad. Trots det högsta byggandet på 20 år är nyproduktionen av bostäder inte i nivå med befolkningsökningen. Vi måste bygga ännu mer. Men framför allt behöver vi få fler att känna det framtidshopp vi människor får när det finns jobb och bostäder och goda möjligheter att resa däremellan. Därför krävs blocköverskridande samtal och politiska reformer inom tre för samhällsbygget avgörande områden:


1. Säkra kompetensförsörjningen. Den tudelade arbetsmarknaden hotar bostadsmålet. Samtidigt som långtidsarbetslösheten ökar ser sju av tio medlemsföretag i Sveriges Byggindustrier arbetskraftsbrist som ett hinder för expansion. Byggindustrin har ett behov av 50.000 nya medarbetare på fem års sikt, enbart till följd av åldersavgångar. Bristen på rätt utbildade yrkesarbetare och tjänstemän är påtaglig. Dessutom råder brist på arkitekter och lantmätare.

Byggindustrin ska vara attraktiv, sund och säker. Branschens eget system för id-kontroll, ID06, stävjar svartarbete och osund konkurrens. Vi samarbetar också med Skatteverket gällande kommande lagstiftning om arbetsgivardeklarationer på individnivå.

Men även regering och riksdag behöver ta sin del av ansvaret för att säkra kompetensförsörjningen. Dels är det olyckligt att små och medelstora företag ser en ökad efterfrågan på svarta tjänster till följd av det försämrade rot-avdraget. Dels måste fördelningen mellan olika branscher inom vuxenutbildningen ses över.

Regeringen satsar drygt 4 miljarder kronor på etablering i arbetslivet. Det är bra att en så stor del av höstbudgetens reformutrymme läggs på fler utbildningsplatser. Men mer pengar till vuxenutbildningen är ingen mirakelkur. Tidigare satsningar har framför allt riktats mot yrkesgrupper i offentlig sektor. Så kan det inte fortsätta när även privata näringar som bygg och anläggning skriker efter folk.


2. Gör infrastruktursatsningar till en motor för bostadsbyggande. Sverige är ett land som konkurrerar med kvalitet, oavsett vara eller tjänst. Vi renoverar och bygger inte bostäder på samma sätt i dag som för 20 år sedan. Fullt rimliga miljö-, energi- och säkerhetskrav har medfört ökade kostnader. Det har även blivit dyrare att bygga vägar.

Kvalitetsaspekter som mittbarriärer, viltstängsel och trafikkontrollplatser uppskattas ha ökat kostnaderna med 5–10 procent. Det är svårt att argumentera för sänkt säkerhet vid vägbyggen om nollvisionen ska vara kvar. Och på samma sätt är det svårt att argumentera för sänkt energiprestanda i bostäder om Sveriges energi- och miljömål ska uppnås.

Standardisering, industrialiserat byggande och 3D-modellering möjliggör lägre kostnader på sikt, men nyproducerade treor i centrala lägen blir aldrig en realistisk start på bostadskarriärer. Behovet av ytterligare regionförstoring kräver att infrastruktursatsningar och nyproduktion av bostäder knyts ihop bättre. Trafikverket bedömer att fyrspårstrafik mellan Stockholm och Uppsala ger minst 50.000 nya bostäder. Detta är bara ett exempel på hur utbyggd kollektivtrafik gör fler platser attraktiva för bostadsbyggande.

De politiska partierna måste också välja väg gällande höghastighetsbanorna. Att Trafikverket och Sverigeförhandlingen, två statliga instanser, gör olika prioriteringar gällande hastighet och utbyggnadstakt skapar fortsatt osäkerhet.

Varför inte bilda ett konsortium? Genom att lägga satsningen i ett konsortium riskerar höghastighetsbanorna inte konkurrera ut den vanliga infrastrukturplanen. Med hänsyn till den goda ekonomin kan staten låna mycket förmånligt. Det öppnar ett fönster för lånefinansiering av större infrastrukturprojekt, vilket gör det möjligt att bygga höghastighetsbanorna i ett svep, i stället för att dutta sträcka för sträcka.


3. Sänk trösklarna till den första bostaden. I år påbörjas byggnationen av drygt 70.000 bostäder. Men den årliga nyproduktionen utgör mindre än 1 procent av bostadsbeståndet. Utöver att bibehålla en hög och jämn byggtakt behöver trösklarna till det första boendet sänkas. Därtill måste rörligheten i befintligt bestånd förbättras.

Finansieringsfrågan är avgörande för alla bostadsköpare. För att kunna ta sig in på bostadsmarknaden måste kapitalsvaga grupper som nyexaminerade studenter och nya svenskar ges bättre förutsättningar att efterfråga en bostad.

Förslag som Finansinspektionens krav på strängare amorterings- regler förstärker insider/outsider-problematiken. Därför är riktade stöd till förstagångsköpare bättre än regeringens subventioner till byggherrarna.

I Norge har ett subventionerat ”boligspar” gjort det möjligt för fler starta en boendekarriär. I Sverige saknas en bostadspolitik för den som vill ta sig in på den ägda marknaden, vilket ökar betydelsen av storleken på föräldrarnas plånbok och motverkar social rörlighet.

På hyresmarknaden skapar glappet mellan nödvändiga hyror i nyproduktion, och hyrorna för likvärdiga bostäder i äldre fastigheter, inlåsningseffekter. Den felaktiga prissättningen av gamla hyresrätter förklarar också varför många fastighetsägare omvandlar till bostadsrätt. För en bättre anpassning till kundernas betalningsvilja över hela bostadssektorn, i alla segment och upplåtelseformer, behövs en gradvis övergång till mer efterfrågestyrda hyror.


Sverige kommer ha elva miljoner invånare så snart som 2024. Redan i början av nästa mandatperiod krävs långsiktiga politiska lösningar på bostadsmarknadens strukturella problem. Bara så bygger vi en välfärd där fler har möjlighet att bo och bidra.


Catharina Elmsäter-Svärd, vd, Sveriges Byggindustrier


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Debatt: Kölandet Sverige

Kö på Arlanda, kö till passexpeditionen, vårdköer längre än någonsin tidigare. Det måste få ett slut, skriver Ebba Busch, partiledare Kristdemokraterna.

Foto:Jonas Ekströmer/TT

Sverige har åter blivit ett kö-land. Det kööööö-samhälle som beskrevs på 1960-talets valaffischer har kommit tillbaka och blivit en central fråga även på 2020-talet. En av de viktigaste uppgifterna för en ny regering blir att vända den här utvecklingen. Livet ska inte levas med nummerlapp i hand.

Under våren och försommaren har många, med rätta, upprörts över köerna på Arlanda eller till polisens passexpedition. Tyvärr är dessa två exempel bara de senaste på att samhällsservicen inte längre förmår leverera. Kanske är det så att just de här köerna är nya för oss och att många därför inte längre reagerar på alla de andra? Det är i så fall fel tänkt. Alla köer behöver bekämpas.

Vårdköerna är längre än någonsin. I skrivande stund har omkring 140 000 människor väntat olagligt länge på besök hos specialist eller på att påbörja behandling. Det motsvarar ett helt Jönköping med enbart vårdbehövande som inte får vård. Magdalena Anderssons regering kallar detta för ”corona-köer”. Men låt inte lura er. Köerna var rekordlånga även före pandemin. Det är inte nya begrepp som behövs, utan en ny vårdorganisation. Norge och Danmark har gjort upp med sina gamla landsting – och med sina långa köer. Kristdemokraterna är garanten för att samma sak kommer att ske här.

Senast en kristdemokrat var socialminister så halverades vårdköerna. Men även om vi skulle upprepa den bedriften så skulle köerna ändå vara alltför långa. Köerna beror på att vi har ett omodernt och stelbent sjukvårdssystem som inte klarar av att möta de krav som dagens vård ställer. 

Även Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, dras med långa köer. I vissa delar av landet kan ett barn som mår dåligt mer eller mindre räkna med att inte få komma till BUP i utsatt tid. Men även där köerna är som kortast är de ändå för långa. Förra året fick 40 procent av alla remitterade barn och unga vänta längre än 30 dagar på sitt första BUP-besök. Över 30 procent av de som fått beslut om behandling fick vänta mer än en månad på behandlingsstart. Det säger sig självt vilken belastning detta är för ett barn som redan är under psykisk press och kanske rent av tvivlar på det egna livets värde. Att misslyckas här är inte värdigt Sverige.

Till och med till fängelserna är det numera kö. De senaste åren har tusentals personer som dömts till fängelse kunnat gå omkring i frihet, medan de väntar på fängelseplacering. I flera uppmärksammade fall har de begått nya brott under tiden. Det kanske mest häpnadsväckande fallet gäller en av de personer som dömdes för det uppmärksamma tortyr-rånet på en kyrkogård i Solna sommaren 2020. En av gärningsmännen hade dömts för grov mordbrand, men släppts på fri fot. För några veckor sedan kunde Sveriges Radios Ekot avslöja hur män som dömts för kvinnomisshandel gått lösa i väntan på fängelse – och upprepat brotten under tiden. En man som dömts för misshandel av sin flickvän, men ändå var på fri fot, tänd eld på den tidigare flickvännens lägenhet.

Det stannar inte heller vid dessa rekordlånga köer. Det har blivit dyrt att vara svensk. Vi betalar några av världens högsta skatter, vi betalar rekordmycket för drivmedel, rekordmycket för el och nu rusar även matpriserna i väg – eftersom livsmedelsproducenterna också betalar rekordmycket för drivmedel och el. Inför valet måste vi alla fråga oss vad vi egentligen får för alla dessa pengar. Svenssonlivet är hotat av skatter och skenande priser, tryggheten är hotad av en allt grövre brottslighet, välfärden hotas av gamla systemfel som inte blivit åtgärdade, i stora delar av landet är det flera mil till närmaste polis och studieförbundet ABF har erbjudit kurs i hur man föder barn i bil.

Det som skadats eller förlorats är alltså inte några detaljer i den svenska välfärden och trygghet, utan betydande delar av dess grund. Gator man kan gå säkert på, vård som ges vid sjukdom samhällsservice som levererar och – viktigast av allt – den där känslan att det goda Svenssonlivet med Villa, Volvo och Vovve finns inom räckhåll för den som vill göra en klassresa, arbeta och sträva mot det målet. 

Det här är Sveriges stora utmaning och det är Kristdemokraternas stora erbjudande till svenska folket inför valet den elfte september. Vi är redo att ingå i en ny regering som tacklar köerna, levererar den stora vårdreform som behövs, tryggar välfärd och samhällsservice genom kloka prioriteringar och som i alla lägen kämpar för att ge det stöd som krävs för att fler ska kunna leva det goda Svenssonlivet. Köerna ska vara Sveriges förflutna, inte Sveriges framtid.

Ebba Busch, partiledare Kristdemokraterna


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?