ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Catharina Elmsäter-Svärd: Så rustar vi Sverige för 11 miljoner invånare

  • FLASKHALSPROBLEM. Politikerna måste ta sin del av ansvaret för att stärka kompetensförsörjningen till byggbranschen, anser Catharina Elmsäter-Svärd, Sveriges Byggindustrier. Foto: Oskar Omne

DEBATT. Sverige har den högsta befolkningstillväxten sedan industristaden växte fram på 1860-talet. För att kunna bygga ett samhälle för fler än tio miljoner invånare måste kompetensförsörjningen säkras. Infrastruktursatsningar måste bli en motor och trösklarna till bostadsmarknaden sänkas. Det skriver Catharina Elmsäter-Svärd.

Sverige växer. Tidigare i år blev vi tio miljoner invånare. Förra gången en miljongräns passerades var 2004. Gången dessförinnan 1969. Utvecklingen från åtta till nio miljoner invånare tog mer än ett kvarts sekel. Tillväxten från nio till tio miljoner klarades av på mindre än halva den tiden. Och enligt SCB passeras nästa miljongräns redan om sju år.

Parallellt med en kraftigt växande befolkning lider Sverige av en dysfunktionell bostadsmarknad. Trots det högsta byggandet på 20 år är nyproduktionen av bostäder inte i nivå med befolkningsökningen. Vi måste bygga ännu mer. Men framför allt behöver vi få fler att känna det framtidshopp vi människor får när det finns jobb och bostäder och goda möjligheter att resa däremellan. Därför krävs blocköverskridande samtal och politiska reformer inom tre för samhällsbygget avgörande områden:


1. Säkra kompetensförsörjningen. Den tudelade arbetsmarknaden hotar bostadsmålet. Samtidigt som långtidsarbetslösheten ökar ser sju av tio medlemsföretag i Sveriges Byggindustrier arbetskraftsbrist som ett hinder för expansion. Byggindustrin har ett behov av 50.000 nya medarbetare på fem års sikt, enbart till följd av åldersavgångar. Bristen på rätt utbildade yrkesarbetare och tjänstemän är påtaglig. Dessutom råder brist på arkitekter och lantmätare.

Byggindustrin ska vara attraktiv, sund och säker. Branschens eget system för id-kontroll, ID06, stävjar svartarbete och osund konkurrens. Vi samarbetar också med Skatteverket gällande kommande lagstiftning om arbetsgivardeklarationer på individnivå.

Men även regering och riksdag behöver ta sin del av ansvaret för att säkra kompetensförsörjningen. Dels är det olyckligt att små och medelstora företag ser en ökad efterfrågan på svarta tjänster till följd av det försämrade rot-avdraget. Dels måste fördelningen mellan olika branscher inom vuxenutbildningen ses över.

Regeringen satsar drygt 4 miljarder kronor på etablering i arbetslivet. Det är bra att en så stor del av höstbudgetens reformutrymme läggs på fler utbildningsplatser. Men mer pengar till vuxenutbildningen är ingen mirakelkur. Tidigare satsningar har framför allt riktats mot yrkesgrupper i offentlig sektor. Så kan det inte fortsätta när även privata näringar som bygg och anläggning skriker efter folk.


2. Gör infrastruktursatsningar till en motor för bostadsbyggande. Sverige är ett land som konkurrerar med kvalitet, oavsett vara eller tjänst. Vi renoverar och bygger inte bostäder på samma sätt i dag som för 20 år sedan. Fullt rimliga miljö-, energi- och säkerhetskrav har medfört ökade kostnader. Det har även blivit dyrare att bygga vägar.

Kvalitetsaspekter som mittbarriärer, viltstängsel och trafikkontrollplatser uppskattas ha ökat kostnaderna med 5–10 procent. Det är svårt att argumentera för sänkt säkerhet vid vägbyggen om nollvisionen ska vara kvar. Och på samma sätt är det svårt att argumentera för sänkt energiprestanda i bostäder om Sveriges energi- och miljömål ska uppnås.

Standardisering, industrialiserat byggande och 3D-modellering möjliggör lägre kostnader på sikt, men nyproducerade treor i centrala lägen blir aldrig en realistisk start på bostadskarriärer. Behovet av ytterligare regionförstoring kräver att infrastruktursatsningar och nyproduktion av bostäder knyts ihop bättre. Trafikverket bedömer att fyrspårstrafik mellan Stockholm och Uppsala ger minst 50.000 nya bostäder. Detta är bara ett exempel på hur utbyggd kollektivtrafik gör fler platser attraktiva för bostadsbyggande.

De politiska partierna måste också välja väg gällande höghastighetsbanorna. Att Trafikverket och Sverigeförhandlingen, två statliga instanser, gör olika prioriteringar gällande hastighet och utbyggnadstakt skapar fortsatt osäkerhet.

Varför inte bilda ett konsortium? Genom att lägga satsningen i ett konsortium riskerar höghastighetsbanorna inte konkurrera ut den vanliga infrastrukturplanen. Med hänsyn till den goda ekonomin kan staten låna mycket förmånligt. Det öppnar ett fönster för lånefinansiering av större infrastrukturprojekt, vilket gör det möjligt att bygga höghastighetsbanorna i ett svep, i stället för att dutta sträcka för sträcka.


3. Sänk trösklarna till den första bostaden. I år påbörjas byggnationen av drygt 70.000 bostäder. Men den årliga nyproduktionen utgör mindre än 1 procent av bostadsbeståndet. Utöver att bibehålla en hög och jämn byggtakt behöver trösklarna till det första boendet sänkas. Därtill måste rörligheten i befintligt bestånd förbättras.

Finansieringsfrågan är avgörande för alla bostadsköpare. För att kunna ta sig in på bostadsmarknaden måste kapitalsvaga grupper som nyexaminerade studenter och nya svenskar ges bättre förutsättningar att efterfråga en bostad.

Förslag som Finansinspektionens krav på strängare amorterings- regler förstärker insider/outsider-problematiken. Därför är riktade stöd till förstagångsköpare bättre än regeringens subventioner till byggherrarna.

I Norge har ett subventionerat ”boligspar” gjort det möjligt för fler starta en boendekarriär. I Sverige saknas en bostadspolitik för den som vill ta sig in på den ägda marknaden, vilket ökar betydelsen av storleken på föräldrarnas plånbok och motverkar social rörlighet.

På hyresmarknaden skapar glappet mellan nödvändiga hyror i nyproduktion, och hyrorna för likvärdiga bostäder i äldre fastigheter, inlåsningseffekter. Den felaktiga prissättningen av gamla hyresrätter förklarar också varför många fastighetsägare omvandlar till bostadsrätt. För en bättre anpassning till kundernas betalningsvilja över hela bostadssektorn, i alla segment och upplåtelseformer, behövs en gradvis övergång till mer efterfrågestyrda hyror.


Sverige kommer ha elva miljoner invånare så snart som 2024. Redan i början av nästa mandatperiod krävs långsiktiga politiska lösningar på bostadsmarknadens strukturella problem. Bara så bygger vi en välfärd där fler har möjlighet att bo och bidra.


Catharina Elmsäter-Svärd, vd, Sveriges Byggindustrier


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer