1515

Catharina Elmsäter-Svärd: Så rustar vi Sverige för 11 miljoner invånare

DEBATT. Sverige har den högsta befolkningstillväxten sedan industristaden växte fram på 1860-talet. För att kunna bygga ett samhälle för fler än tio miljoner invånare måste kompetensförsörjningen säkras. Infrastruktursatsningar måste bli en motor och trösklarna till bostadsmarknaden sänkas. Det skriver Catharina Elmsäter-Svärd.

FLASKHALSPROBLEM. Politikerna måste ta sin del av ansvaret för att stärka kompetensförsörjningen till byggbranschen, anser Catharina Elmsäter-Svärd, Sveriges Byggindustrier.
FLASKHALSPROBLEM. Politikerna måste ta sin del av ansvaret för att stärka kompetensförsörjningen till byggbranschen, anser Catharina Elmsäter-Svärd, Sveriges Byggindustrier.Bild:Oskar Omne

Sverige växer. Tidigare i år blev vi tio miljoner invånare. Förra gången en miljongräns passerades var 2004. Gången dessförinnan 1969. Utvecklingen från åtta till nio miljoner invånare tog mer än ett kvarts sekel. Tillväxten från nio till tio miljoner klarades av på mindre än halva den tiden. Och enligt SCB passeras nästa miljongräns redan om sju år.

Parallellt med en kraftigt växande befolkning lider Sverige av en dysfunktionell bostadsmarknad. Trots det högsta byggandet på 20 år är nyproduktionen av bostäder inte i nivå med befolkningsökningen. Vi måste bygga ännu mer. Men framför allt behöver vi få fler att känna det framtidshopp vi människor får när det finns jobb och bostäder och goda möjligheter att resa däremellan. Därför krävs blocköverskridande samtal och politiska reformer inom tre för samhällsbygget avgörande områden:


1. Säkra kompetensförsörjningen. Den tudelade arbetsmarknaden hotar bostadsmålet. Samtidigt som långtidsarbetslösheten ökar ser sju av tio medlemsföretag i Sveriges Byggindustrier arbetskraftsbrist som ett hinder för expansion. Byggindustrin har ett behov av 50.000 nya medarbetare på fem års sikt, enbart till följd av åldersavgångar. Bristen på rätt utbildade yrkesarbetare och tjänstemän är påtaglig. Dessutom råder brist på arkitekter och lantmätare.

Byggindustrin ska vara attraktiv, sund och säker. Branschens eget system för id-kontroll, ID06, stävjar svartarbete och osund konkurrens. Vi samarbetar också med Skatteverket gällande kommande lagstiftning om arbetsgivardeklarationer på individnivå.

Men även regering och riksdag behöver ta sin del av ansvaret för att säkra kompetensförsörjningen. Dels är det olyckligt att små och medelstora företag ser en ökad efterfrågan på svarta tjänster till följd av det försämrade rot-avdraget. Dels måste fördelningen mellan olika branscher inom vuxenutbildningen ses över.

Regeringen satsar drygt 4 miljarder kronor på etablering i arbetslivet. Det är bra att en så stor del av höstbudgetens reformutrymme läggs på fler utbildningsplatser. Men mer pengar till vuxenutbildningen är ingen mirakelkur. Tidigare satsningar har framför allt riktats mot yrkesgrupper i offentlig sektor. Så kan det inte fortsätta när även privata näringar som bygg och anläggning skriker efter folk.


2. Gör infrastruktursatsningar till en motor för bostadsbyggande. Sverige är ett land som konkurrerar med kvalitet, oavsett vara eller tjänst. Vi renoverar och bygger inte bostäder på samma sätt i dag som för 20 år sedan. Fullt rimliga miljö-, energi- och säkerhetskrav har medfört ökade kostnader. Det har även blivit dyrare att bygga vägar.

Kvalitetsaspekter som mittbarriärer, viltstängsel och trafikkontrollplatser uppskattas ha ökat kostnaderna med 5–10 procent. Det är svårt att argumentera för sänkt säkerhet vid vägbyggen om nollvisionen ska vara kvar. Och på samma sätt är det svårt att argumentera för sänkt energiprestanda i bostäder om Sveriges energi- och miljömål ska uppnås.

Standardisering, industrialiserat byggande och 3D-modellering möjliggör lägre kostnader på sikt, men nyproducerade treor i centrala lägen blir aldrig en realistisk start på bostadskarriärer. Behovet av ytterligare regionförstoring kräver att infrastruktursatsningar och nyproduktion av bostäder knyts ihop bättre. Trafikverket bedömer att fyrspårstrafik mellan Stockholm och Uppsala ger minst 50.000 nya bostäder. Detta är bara ett exempel på hur utbyggd kollektivtrafik gör fler platser attraktiva för bostadsbyggande.

De politiska partierna måste också välja väg gällande höghastighetsbanorna. Att Trafikverket och Sverigeförhandlingen, två statliga instanser, gör olika prioriteringar gällande hastighet och utbyggnadstakt skapar fortsatt osäkerhet.

Varför inte bilda ett konsortium? Genom att lägga satsningen i ett konsortium riskerar höghastighetsbanorna inte konkurrera ut den vanliga infrastrukturplanen. Med hänsyn till den goda ekonomin kan staten låna mycket förmånligt. Det öppnar ett fönster för lånefinansiering av större infrastrukturprojekt, vilket gör det möjligt att bygga höghastighetsbanorna i ett svep, i stället för att dutta sträcka för sträcka.


3. Sänk trösklarna till den första bostaden. I år påbörjas byggnationen av drygt 70.000 bostäder. Men den årliga nyproduktionen utgör mindre än 1 procent av bostadsbeståndet. Utöver att bibehålla en hög och jämn byggtakt behöver trösklarna till det första boendet sänkas. Därtill måste rörligheten i befintligt bestånd förbättras.

Finansieringsfrågan är avgörande för alla bostadsköpare. För att kunna ta sig in på bostadsmarknaden måste kapitalsvaga grupper som nyexaminerade studenter och nya svenskar ges bättre förutsättningar att efterfråga en bostad.

Förslag som Finansinspektionens krav på strängare amorterings- regler förstärker insider/outsider-problematiken. Därför är riktade stöd till förstagångsköpare bättre än regeringens subventioner till byggherrarna.

I Norge har ett subventionerat ”boligspar” gjort det möjligt för fler starta en boendekarriär. I Sverige saknas en bostadspolitik för den som vill ta sig in på den ägda marknaden, vilket ökar betydelsen av storleken på föräldrarnas plånbok och motverkar social rörlighet.

På hyresmarknaden skapar glappet mellan nödvändiga hyror i nyproduktion, och hyrorna för likvärdiga bostäder i äldre fastigheter, inlåsningseffekter. Den felaktiga prissättningen av gamla hyresrätter förklarar också varför många fastighetsägare omvandlar till bostadsrätt. För en bättre anpassning till kundernas betalningsvilja över hela bostadssektorn, i alla segment och upplåtelseformer, behövs en gradvis övergång till mer efterfrågestyrda hyror.


Sverige kommer ha elva miljoner invånare så snart som 2024. Redan i början av nästa mandatperiod krävs långsiktiga politiska lösningar på bostadsmarknadens strukturella problem. Bara så bygger vi en välfärd där fler har möjlighet att bo och bidra.


Catharina Elmsäter-Svärd, vd, Sveriges Byggindustrier


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från HSBAnnons

Så etablerar man hållbara fastigheter på en het marknad

Bostadsmarknaden är glödhet, men samtidigt iskall. 

Nyproducerade bostäder blir dyra och stora grupper står utan möjlighet att köpa en egen bostad.

– HSB har tagit ställning för att bygga hållbart, men vi vill också inkludera de sociala aspekterna så att vi bygger mer för fler, säger Jonas Erkenborn, vd för HSB Bostad.

Här bygger HSB i hela landet 

En redan het bostadsmarknad har det senaste året fått skjuts av pandemin som har fått efterfrågan på bostäder i attraktiva områden att rusa.

– Vi spenderar mycket tid hemma nu vilket har uppvärderat bostaden, säger Jonas Erkenborn.

– Det faktum att den rekordlåga räntan dessutom gör bostaden attraktiv som investeringsobjekt, och att många ser en möjlighet att göra en bra affär, har lett till en mycket het marknad i många områden i landet.

Men trots att det generellt sett är billigt att låna pengar stänger bolånetak och amorteringskrav effektivt ute de unga från möjligheten att köpa sin egen bostad.

– Vi som har kommit en bit i karriären och har jobb som har klarat sig bra under pandemin har möjligheter på bostadsmarknaden. Men myntets andra sida är att många grupper inte har möjlighet att låna alls och antingen förblir trångbodda eller inte ens kan skaffa en bostad. Marknaden är inte het för alla. 

Prisvärda bostäder i småhusform

HSB och övriga aktörer inom byggbranschen har de senaste åren satsat mycket tid och resurser för att utveckla ett miljömässigt och mer hållbart byggande. 

I det arbetet har HSB tagit ett strukturerat grepp kring ett hållbart byggande med processtyrning och miljövänliga materialval, samtidigt som den sociala hållbarheten levereras genom en trygg och stabil bostadsrättsförening.

– Vi på HSB är väldigt stolta över att ha en historia av att utveckla och förbättra boendesituationen för de många människorna, och det vill vi göra även nu. Vi vill bygga mer för fler så att bland annat unga människor med vanliga jobb har råd att köpa en egen bostad.

För att åstadkomma det gör HSB flera egna insatser, bland annat breddas nu verksamheten genom att även erbjuda prisvärda bostäder i småhusform. 

Dessutom arbetar man med att minska sina byggkostnader genom ta fram typlösningar för till exempel trapphus och badrum som ökar repeterbarheten i produktionen.

– I och med att vi är kostnadseffektiva kan vi öppna nya marknader för bostadsrätter. Dessutom blir det spännande att följa de flyttrörelser ut från stadskärnan som har uppstått i och med pandemin, och se hur vi kan erbjuda prisvärda bostadsrätter med hjälp av goda kommunikationer även i mindre centrala lägen.

Utvecklar samhällen från grunden

Just nu håller HSB bland annat på att utveckla nya stadsdelar i kommunerna runt Stockholm.

– Jag är väldigt stolt över HSB:s tradition att etablera nya bostadsområden, där vi får vara med och utveckla hållbara samhällen från grunden och på så sätt fortsätta vara en samhällsbyggare.

Samtidigt menar Jonas Erkenborn att det krävs insatser även från politiskt håll för att komma till rätta med problemen.

– Vi på HSB vill underlätta för våra medlemmar att köpa sin bostad. Men ska man kunna köpa en bostad krävs det att man får låna, till exempel med hjälp av startlån eller subventionerat bosparande. Det krävs en sammanhållen bostadspolitik där finansiering, myndighetsprocesser och en utbyggd infrastruktur är viktiga delar i en komplex samhällsbyggnadsprocess. 

Här bygger HSB i hela landet 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?