1515

Carl Bildt: Svenska banker i Baltikum bra för säkerheten

DEBATT. Det stormar kring Swedbank efter misstankarna om penningtvätt i Baltikum. Men det är viktigt att hålla i minnet att de svenska bankerna gjort avgörande insatser för finansiell stabilitet och utveckling i de baltiska länderna – något som också varit av stor strategisk betydelse för Sverige, skriver Carl Bildt.

HELHETSBILDEN. Baltikums skandinaviskt förankrade bankväsende hade stor del i att länderna tog sig igenom finanskrisen 2008–2009 bättre än många andra. Det var också mycket viktigt för Sverige att de klarade den med bevarad politisk stabilitet, skriver Carl Bildt.
HELHETSBILDEN. Baltikums skandinaviskt förankrade bankväsende hade stor del i att länderna tog sig igenom finanskrisen 2008–2009 bättre än många andra. Det var också mycket viktigt för Sverige att de klarade den med bevarad politisk stabilitet, skriver Carl Bildt.Foto:TT

Härom året gjorde estnisk tv en dokumentär om tiden omedelbart efter det att landet för mer än ett kvarts sekel sedan hade återfått sin statliga självständighet.

Dokumentären hette ”Rodeo” och har visats åtskilliga gånger i Estland och andra länder, men självfallet inte i Sverige.

Namnet Rodeo var passande. Åren var en vild ritt genom ekonomiskt kaos och politisk kollaps. Livsmedelsköerna var längre än någonsin. Militanta ryskinspirerade grupper ifrågasatte själva staten. Vild kriminalitet gavs möjlighet att breda ut sig. Europas då yngsta regering kämpade för sin och den nationella självständighetens överlevnad.

Jag var statsminister i Sverige under viktiga delar av denna tid. Och för vår nation var det ett första klassens strategiskt intresse att bidra till stabilitet för och i dessa länder. På kort lika väl som på lång sikt. Vi hade en del att göra på hemmaplan under dessa år, och hade dessutom en mycket ambitiöst tidsplan för medlemskap i EU, men detta var tveklöst en nationell strategisk prioritet.

Det handlade om att hjälpa dem med avgörande säkerhetsfrågor, med att sätta upp politiska strukturer, med administrativa system och inte minst med förutsättningarna för ekonomisk utveckling. De var vid den här tiden helt och hållet del av en kollapsad sovjetisk ekonomi.

Jag uppmuntrade på alla sätt jag kunde vårt eget näringsliv att engagera sig och satsa. Om det var den sortens uppmuntran som gjorde att svenska och andra nordiska banker engagerade sig i de baltiska länderna vet jag inte. De fattade sina egna beslut. Men att detta var något som flera svenska regeringar uppmuntrade var både tydligt och självklart.

Det säger sig självt att det fanns mycket av rövarekonomi i hela det sammanfallande sovjetryska området, och det säger sig självt att det var ett mycket starkt intresse att få in så mycket av västliga institutioner, lärdomar och stabilitet som möjligt. Inte minst gällde detta det finansiella systemet.

Decennierna sedan dess har varit mer framgångsrika än vi vågade hoppas under de osäkra ”Rodeo-åren”. I dag är Baltikum mer integrerat i de europeiska och atlantiska samarbetsstrukturerna än Sverige. Sedan 2014 finns Nato-bataljonsstridsgrupper under brittisk, kanadensisk och tysk ledning på plats i de tre länderna.

De klarade också den finanskrisen 2008–2009 bättre än många andra länder. De hade en djupare nedgång än många andra, men en radikalare reformpolitik och en tydligare uppgång. Det skandinaviskt förankrade bankväsendet hade stor del i detta. Det var också mycket viktigt för Sverige att de klarade finanskrisen med bevarad politisk stabilitet.

Självklart fortsätter det officiella Sverige att på olika sätt försöka stärka relationerna med dessa våra grannländer. Men utmaningar har funnits. Banker i regionen har dominerats av intressen med egen agenda.

Och självklart har man påverkats av oron och osäkerheten i den stora ryska ekonomin på andra sidan gränsen. Handel med Ryssland har alltid varit en viktig del av dessa länders ekonomier. Före 1914 var Riga det ryska rikets tredje största industristad. Områdets hamnar har alltid varit hamnar för ett långt större område.

Nu flyger anklagelser genom luften om vad som förekommit i skandinaviska banker i dessa länder. Jag saknar självfallet möjlighet att avgöra vad som är rätt och fel i dessa. Men oavsett allt detta finns det vissa saker som är viktiga.

Jag vill alls inte utesluta att det finns intressen österut som inte har någonting emot att hälla lite fotogen på denna brasa. Att svärta ned dessa länder och driva ut skandinaviska och västliga intressen, finns det alldeles uppenbart de som har intresse av.

Givet den verkligheten är det viktigt att hålla i minnet att de svenska bankerna gjort viktiga insatser för samhällsnytta och för finansiell stabilitet och utveckling i de baltiska länderna.

Det har varit – och förblir – av bredare säkerhetspolitisk betydelse för Sverige.

Carl Bildt, tidigare moderat statsminister (1991–1994) och utrikesminister (2006–2014


Innehåll från SalesforceAnnons

Så når de framgång i den nya digitala världen

Handelsbanken, Volvo Cars och andra framgångsrika storföretag avslöjade sina framgångsrecept under ett livestreamat event. ”90 tempofyllda minuter.” 

I dag arbetar vi var som helst, vi leder på distans, utvecklar tillsammans och samarbetar över gränser och tidszoner. Vad krävs egentligen för att lyckas i en digital värld? Svaren fick vi på ett livestreamat event den 6 maj, där Sveriges främsta experter tillsammans med programledare Peter Settman diskuterade hur vi skapar förutsättningar för nya former av tillväxt och framgång.  

Eventet Salesforce Live arrangerades av kundrelationsjätten Salesforce, vars Sverigechef Dan Bjurman säger:  

– Under 90 tempofyllda minuter inspirerades vi av nya sätt att tänka, och tog del av konkreta framgångsfaktorer för att agera i den nya digitala världen. Tillsammans med bland andra Handelsbanken, Volvo Cars, Sandvik, MatHem, Trustly och Stadsmissionen fick vi skarpa exempel från olika branscher, och spaningar om framtiden från professor Micael Dahlen och futurologen Ashkan Fardost.  

Från Handelsbanken deltog Catharina Belfrage Sahlstrand, Group Head of Sustainability och Stephan Erne, Chief Digital Officer i en breakout-session. De berättade om bankens resa inom digitalisering och hållbarhet, var man står idag samt hur de ser på framtiden.  

Ta del av Salesforce live  

Liksom i andra branscher har pandemin satt ytterligare fart på digitaliseringen inom banksektorn och medfört nya prioriteringar. Salesforce undersöker varje år vilka frågor som är viktigast bland beslutsfattare inom finansbranschen globalt. Den senaste rapporten ”State of Finance 2020” med 

2 800 respondenter pekar på stora skillnader före och efter pandemins utbrott.

Ladda ned State of Finance 2020 här  

– Finansiella aktörer i Norden har helt stuvat om bland sina prioriteringar. Ökad personalisering av banktjänster ses nu som den enskilt viktigaste frågan, följt av ökad automatisering av processer, säger Rob Klomps, CTO Financial Services EMEA på Salesforce, och tillägger:

– Vi ser också en brytpunkt i att en majoritet av kunderna nu föredrar digital rådgivning framför fysisk. Handskakningar och personliga samtal anses inte längre som avgörande för att bygga förtroende. Men en bank som sällan eller aldrig träffar sina kunder måste jobba mer datadrivet för att förutse deras behov och möta dessa. 

Algoritmdrivna finansiella tjänster 

För att lyckas med detta måste bankerna skaffa sig en 360-gradersvy av sina kunder. 

– De måste bli bättre på att samla in, förstå och agera på kunddata på ett intelligent och konsekvent sätt. Och de behöver känna till kundens ekonomiska milstolpar och mål.

Digital rådgivning och andra automatiserade och AI-stödda banktjänster blir allt smartare. Rob Klomps lyfter fram algoritmdrivna finansiella tjänster som fattar beslut eller genomför uppdrag för kundens räkning, som ett framtidsområde. 

Varför har bankerna inte kommit längre inom digitala tjänster?   

– Därför att de sitter fast i föråldrade IT-strukturer och system som inte är så lätta att koppla ihop och därför att deras organisation speglar produkterna och inte kunderna. Deras digitalisering har utgått från produkter som utlåning, betalningar, sparande. Men kunderna tänker inte ”vilken produkt kan lösa mina problem”, de ser sin finansiella ställning och sina behov. Produktapproachen måste bort och ersättas av kundfokus.

Bankens medarbetare var tidigare kundernas primära kontaktyta, men nu är digitala kanaler minst lika viktiga och upplevelsen av dessa behöver förbättras. De som lyckas bäst med det blir vinnarna på den nya digitala bankmarknaden, menar Rob Klomps. 

Ta del av Salesforce live här

Mer från Salesforce

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Salesforce och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?