1515

Capio: Vi får mindre vård för mer pengar – det håller inte

DEBATT. Den 19 november skrev Erika Ullberg (S) på Di debatt att vi inte har en kris svensk sjukvård. Det håller vi med om., men det är bråttom att få bukt med köerna och kostnadsutvecklingen, annars har vi snart den vårdkris många talar om. Det gäller att göra mer av de resurser vi redan har, utgå från patientens behov och bejaka innovation för bättre sjukvård, skriver Thomas Berglund och Michael Wolf, vd respektive ordförande för vårdbolaget Capio.

Bild:TT

Det är glädjande att debatten om svensk sjukvård nu kan föras med ambitionen att diskutera vårdens verkliga utmaningar, bortom frågan om vinster och vem som ska få vara med och utföra vården. Vi välkomnar detta, alla goda krafter måste användas för att bryta den negativa trenden med växande köer och skenande kostnader. Men det är bråttom. Mellan 2011 och 2016 har kostnaderna för all sjukvård i Sverige ökat med nästan 4 procent per år. Samtidigt har antal vårdtillfällen minskat med drygt 1 procent årligen (SKL 2017). Vi får alltså ut mindre vård för mer satsade pengar. Detta är varken en försvarbar eller hållbar utveckling, men så ser trenden ut de senaste fem åren.

Vad bör då göras om det inte handlar om att enbart tillföra mer pengar? Vi måste få flera att utbilda sig för att verka i vården men det tar tid att utbilda läkare och sköterskor och faktum är att det finns mer vårdpersonal i svensk sjukvård nu än någonsin tidigare. Däremot måste vi skapa en arbetsmiljö där medarbetarnas kunskap och initiativ tas tillvara och ger utrymme för vårdpersonalen att utföra sitt arbete – att ta hand om patienten.

Den främsta investeringen vi kan göra i vården är att ta hand om personalen. Det kostar inte en massa pengar men kräver insikter i hur vårdprocessen (patientens resa) ska utformas, hur nya och bättre vårdmetoder kan införas och hur vi skapar tydligt ansvar och tydliga befogenheter för personalen. Det handlar om det lokala och centrala ledarskapet i svensk sjukvård.

Förändring skapas av dem som arbetar närmast patienten. Involverade medarbetare som hinner med vårdarbetet, utan stora administrativa bördor, hinner också med att se och förstå vad vi kan göra bättre i morgon. Vi måste också ge dem rätten och viljan att framföra detta. Det är i patientmötet som kvaliteten i vården uppstår, precis som i all annan tjänsteverksamhet. Det naturligt att vårdpersonalen ges rätt verktyg och information att skapa detta.

Den politiska styrningen måste ställa högre krav på resultat i vården, såväl medicinska som resursmässiga och ekonomiska resultat. Samtidigt måste dessa krav gälla både offentliga och privata utförare för att göra skillnad. Detta är sättet att säkra mesta möjliga effekt av varje satsad krona.

Det betyder en bättre styrning genom frekvent kvalitetsmätning av de viktigaste kvalitetsmåtten i vårdens olika sektorer, att dessa mått är nationella och kan jämföras för att leda till ständiga förbättringar. Kvalitetsresultat måste också offentliggöras så att patienter och allmänheten kan följa utvecklingen, välja och välja bort vårdgivare.

Resultatet av kvalitetsstyrning kan studeras på Capio S:t Görans sjukhus. Där finns inga köer till mottagning och behandling, den akuta tillgängligheten är nära nog 100 procent. Patientsäkerheten är mycket hög där exempelvis förekomsten av vårdrelaterade infektioner ligger betydligt lägre än det nationella målet och väsentligt lägre än snittet i Stockholms län och riket som helhet. Nio av tio patienter är nöjda med vården vid sjukhuset. Allt detta till en lägre kostnad för skattebetalarna än vid länets övriga akutsjukhus för samma typ av vård. Det går att styra med kvalitet!

Vi måste också våga mäta våra resurser och tala om pengar i vården. Vad ska vi producera, hur mycket och med vilka resurser? Helt centrala frågor att besvara och analysera i planeringen av den vård som ska utföras.

Ersättningen för vården måste också följa vad som har utförts. Den anslagsfinansiering som tillämpas i många delar av vården är att likna vid ”en påse pengar och fritt valt arbete”. Detta duger inte om vi ska ta bort köerna, öka kontinuiteten för multisjuka äldre och få maximal effekt av de redan omfattande belopp som satsas i vården årligen.

Sjukvården måste bejaka de möjligheter till omställning som finns med stöd av digital teknik och automatisering. Införandet av digitala lösningar för patientkontakter, informationsöverföring och beslutstöd i vården har bara börjat men bär en enorm potential för vårdens tillgänglighet och effektivisering. Till exempel beräknas kostnaden för ett digitalt läkarbesök till cirka 650 kronor, ett fysiskt läkarbesök i primärvården till mellan 1.500 och 1.800 kronor och ett öppenvårdsbesök på en akutmottagning till cirka 3.000 kronor.

Patienttjänster som möjliggör att patienterna kan sköta hela eller delar av sin behandlingsprocess digitalt, växer nu fram med full kraft. Andra tillämpningar handlar om att strukturera arbetsflöden och dokumentation, från manuell till digital hantering, realtidsdata för kvalitetsutfall och resurstillgänglighet. Detta spar tid för personalen, ger patienten större uppmärksamhet och ökar precisionen i behandlingen.

Artificiell intelligens (AI) gör också sitt inträde i vården. Rika mängder patientdata används för beslutsstöd i diagnostisering och behandling. AI-tillämpningar öppnar också nya möjligheter för ett betydligt större fokus på förebyggande vård och egenvård.

Alla problem har, som sagt, en ekonomisk aspekt men inte alltid en ekonomisk lösning. Låt oss därför i samverkan mellan det offentliga och det privata, mellan politik, akademi och näringsliv ta ansvar för patienternas behov av sjukvård och för skattebetalarnas pengar. Det är inte bara möjligt, det är rent av nödvändigt, och vi måste börja nu.


Thomas Berglund, vd och koncernchef, Capio
Michael Wolf, styrelseordförande, Capio


Läs Erika Ullbergs debattinlägg här.


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.



Innehåll från HSBAnnons

Valet av bostad påverkar klimatet mer än du tror

Du vill miljön väl och både sopsorterar och köper mindre kläder, men har du egentligen koll på materialen ditt hus är byggt av? 

– Byggfasens klimatpåverkan är lika stor som 50 år av drift och underhåll, det är därför det är så grundläggande för oss att utveckla hur vi bygger, säger HSB:s miljöchef Magnus Ulaner.

Läs mer om HSB:s arbete med hållbarhet 

Byggbranschen har, precis som många andra delar av samhället, tagit fram en färdplan för hur man ska bli helt fossilfri till år 2045. Och det behövs, för byggnader står för en stor del av samhällets klimatpåverkan. Framförallt är det materialen i huset som är nyckeln.

– I livscykelanalyser som har gjorts på senare år har man sett att klimatpåverkan från byggnationen - inklusive produktion av material, transport och byggnation - av en byggnad är ungefär lika stor som den samlade påverkan från driften under femtio år, säger Magnus Ulaner.

Framförallt är det betongen som bidrar till det här resultatet. En av beståndsdelarna i den är cement som i sin tur tillverkas av bränd kalksten, en kemisk process där det släpps ut stora mängder koldioxid. 

– Det här är en av de grundläggande frågorna som byggbranschen måste adressera.

”Behöver gå på djupet”

Samma sak gäller allt det stål som byggs in i husen, eftersom stora mängder kol går åt i tillverkningen. Frågan är då vad byggbolagen tänker göra åt det här?

– Det finns en stor samsyn i branschen att vi behöver gå på djupet i de här frågorna, och både cement-, betong- och stålindustrierna arbetar i dag aktivt med det, konstaterar Magnus Ulaner.

Han får medhåll av Cathis Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

– Samverkan är otroligt viktig för vi vet att redan med befintlig teknik kan vi i stort sett halvera vår klimatpåverkan till 2030, men det kräver att vi agerar i hela kedjan, från planering till genomförande, säger hon.

– Vi behöver engagerade och duktiga beställare som kan driva efterfrågan, och vi behöver duktiga leverantörer som kan utveckla de produkter som behövs.

Samtidigt krävs både standarder och gemensamma verktyg som kan underlätta den här övergången.

– Den riktiga utmaningen blir att digitalisera processerna så att beställare och entreprenörer kan jobba tätare tillsammans redan från början, säger Cathis Elmsäter-Svärd.

Flerbostadshus ska klimatdeklareras

För HSB:s del beskriver Magnus Ulaner att man befinner sig i en lärandeprocess där man dels testar att bygga i trästommar, men också att använda och utvärdera klimatförbättrad betong. 

– Tanken är att vi i all vår nyproduktion framöver ska ta in minst ett anbud även på klimatförbättrad stomme. Vi kommer även på sikt behöva använda mer återanvända material och produkter så att vi kan minska användningen av råvaror och bli mer cirkulära.

För från första januari 2022 ska nämligen alla flerbostadshus som får bygglov klimatdeklareras. 

– Det kommer sannolikt på sikt att innebära att man som konsument kan jämföra det hus man funderar på att bo i med ett normvärde, så att man ser om det bostadsköp man planerar att göra faktiskt är ett bra klimatval eller inte.

Läs mer om HSB:s arbete med hållbarhet 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?