Byggsektorn: Beställarna bör kräva klimatsmart byggande

DEBATT. Det är angeläget att bygg- och anläggningssektorn kan minska sin klimatpåverkan. Det blir dock svårt att göra detta om inte medvetenheten ökar hos beställarna. Ambitiösa klimatkrav kan möjliggöra byggsektorns färdplan för ett fossilfritt Sverige, skriver företrädare för byggsektorn.

HÖJ AMBITIONEN. Stat, kommun och regioner bör ställa rätt klimatkrav i sina upphandlingar, och det bör inte bara gälla slutprodukten utan också plan- och byggprocessen, skriver Catharina Elmsäter-Svärd och sex andra skribenter.
HÖJ AMBITIONEN. Stat, kommun och regioner bör ställa rätt klimatkrav i sina upphandlingar, och det bör inte bara gälla slutprodukten utan också plan- och byggprocessen, skriver Catharina Elmsäter-Svärd och sex andra skribenter.

Bygg- och anläggningssektorn står för en femtedel av Sveriges klimatpåverkan. Redan med befintlig teknik finns potential att i det närmaste halvera utsläppen till 2030, men för att sektorn ska bli klimatneutral krävs teknikskiften och innovationer. Genom en gemensam färdplan som kommer att överlämnas till statsministern den 25 april visar sektorn hur den höjer ambitionsnivån och ökar takten i omställningen. Samtidigt finns ett behov av långsiktiga och kraftfulla politiska beslut som pekar ut en tydlig riktning. Det krävs nya styrmedel och nya incitament och inte minst genom upphandlingen kan den offentliga verksamheten driva på förändringen så att sektorn kan göra de investeringar som krävs för att minska utsläppen och samtidigt bibehålla och stärka konkurrenskraften.

Riksdagen har beslutat att Sverige ska ha netto nollutsläpp av växthusgaser 2045. Detta ska ske samtidigt som befolkningen växer, behovet av bostäder ökar och infrastruktur måste byggas ut. Vi behöver smartare och mer resurssnåla byggmetoder, befintliga byggnader kan nyttjas bättre och det material som används måste ses som en resurs som kan användas igen.

Därför är det nödvändigt att bygg- och anläggningssektorn ställer om.

Regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige har initierat ett arbete för flera branscher och sektorer att ta fram egna färdplaner för att bli fossilfria och samtidigt öka sin konkurrenskraft och bidra till ökad sysselsättning.

Inom bygg- och anläggningssektorn har fler än 60 aktörer från hela värdekedjan samlats runt den gemensamma färdplanen. De representerar materialleverantörer, entreprenörer, byggherrar, beställare, kommuner, konsulter, arkitekter, investerare och akademin. Alla ställer sig bakom målet om klimatneutralitet och är överens om att aktörer i sektorn ska sätta upp klimatmål, synliggöra klimatutsläpp och ställa egna krav, effektivisera materialanvändning, planera klimatsmart från början och digitalisera hela plan- och byggprocessen.

En del av dessa åtgärder blir lönsamma för företagen direkt medan andra kan vara förenade med ökade kostnader. Det är därför viktigt att beställarledet, som till stor del utgörs av stat, kommun och regioner, ställer rätt krav i sina upphandlingar. Kraven bör inte bara gälla slutproduktens klimatprestanda utan täcka hela plan- och byggprocessen. Detta är en av nycklarna för att kunna utveckla ett klimatneutralt byggande som också stärker företagens konkurrenskraft.

Byggskedet och driften av en ny byggnad står ungefär för lika stor andel av klimatpåverkan. Genom åren har klimatpåverkan från användningsskedet minskat, men utsläppen från själva byggandet av byggnader och infrastruktur har först på senare år uppmärksammats. Det finns en stor potential att hushålla med resurser och att utveckla nya klimatsmarta material. Samtidigt finns det i dag få incitament att använda livscykelanalyser för att minska klimatpåverkan från byggsektorn.

Stål- och cementproduktion orsakar en stor del av byggskedets utsläpp i ett livscykelperspektiv. Det pågår en utveckling av teknik för att fånga in och lagra kol vid cementproduktion, så kallad CCS-teknik, och det svenska projektet HYBRIT undersöker möjligheterna att ersätta kol med vätgas inom stålproduktionen. Forskning på Chalmers har visat att de teknikskiften som krävs för att uppnå nära noll klimatpåverkan från stål- respektive cementindustrierna skulle innebära investeringar på en nivå som motsvarar 25–70 procent ökade produktionskostnader för dessa material. Det är en för stor kostnad för en enskild aktör att ta och bevara sin konkurrenskraft. Prispåslaget på den färdiga byggnaden blir dock bara i storleksordningen en halv procent.

Det betyder att om slutkunden är beredd att betala ett marginellt högre pris så kan kostnaden fördelas över hela värdekedjan. Om kraven på fossilfrihet ställdes i de offentliga upphandlingarna skulle det ge incitament för och minska risken med att investera i de stora teknikskiften som krävs.

Det är redan i dag möjligt att ställa krav på klimatsmart byggande och drift men kunskapen om vilka regler som gäller i lagen om offentlig upphandling är generellt för låg hos upphandlarna. Kunskapsnivån måste höjas samtidigt som det är oerhört viktigt att säkerställa att uppföljningen är lika skarp som kraven i upphandlingen om marknaden ska fungera.

Därutöver krävs även långsiktiga spelregler och stöd från politiken. Vi har bland annat följande uppmaningar till riksdag och regering:

Inför ambitiösa, långsiktiga och förutsägbara lagkrav för bygg- och anläggningssektorn utifrån Sveriges klimatmål, för att möjliggöra nödvändiga investeringar för omställning med bibehållen eller stärkt konkurrenskraft.

Inför krav på att deklarera byggnaders och anläggningars klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv, samt på att klimatdeklarationer redovisas för byggprodukter som sätts på marknaden.

Ändra reglerna för klassning av avfall, så att cirkulära affärsmodeller och en utökad återanvändning och återvinning av schaktmassor, bygg- och rivningsmaterial inte hindras utan tvärtom drivs på.

Ge lämplig aktör i uppdrag att utveckla upphandlingskriterier kring, och definitioner av, klimatneutrala och klimatpositiva byggnader och anläggningar i dialog med marknaden.

Klimatomställningen kan inte vänta. Det vi bygger i dag påverkar oss lång tid framöver. Med färdplanen har vi skapat en gemensam syn och viljeinriktning för hur vi ska uppnå en bygg- och anläggningssektor som är både klimatneutral och konkurrenskraftig i framtiden. Det är bara första steget. Nu uppmanar vi politiker och aktörer i hela värdekedjan att visa på ledarskap och att fatta kloka beslut som skapar förutsättningar för omställningen.

Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige
Catharina Elmsäter-Svärd, vd, Sveriges Byggindustrier
Gunnar Hagman, vd, Skanska Sverige AB
Henrik Landelius, Sverigechef, NCC Building
Håkan Wifvesson, vd, Swerock AB
Magnus Meyer, vd, WSP Sverige AB
Filip Johnsson, professor i Energisystem, Chalmers tekniska högskola


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från MicrosoftAnnons

Från kunddata till värde – nya möjligheter för retail-branschen

Helena Fuchs, affärsområdeschef Business Applications på Microsoft.
Helena Fuchs, affärsområdeschef Business Applications på Microsoft.

I samarbete med Dagens Industri anordnade Microsoft i början av februari ett webbinarium kopplat till retailindustrin. Tillsammans med inbjudna gäster diskuterades hur man kan bygga ett varumärke och en handel som skapar nöjda och återkommande kunder med hjälp av data – för all framtid. 

Anmäl dig till on-demand-event här 

Under webbinariets inledning diskuterades bland annat hur den framtida handelsstrukturen lär komma att utformas. Helena Fuchs, affärsområdeschef Business Applications på Microsoft, berättar att det under lång tid har funnits resonemang om framtidens retail och kundupplevelse. I och med inträdet av Covid-19 chockades dock många branscher in i en transformering. Retail-branschen hade redan en stark närvaro online och kunde därmed anpassa sig bättre än andra, men även här förändrades förutsättningarna drastiskt. Detta har lett till att målbilden har justerats: 

– Att vårda sina kunder och eliminera risker i alla led har blivit än viktigare. Att skapa en bra kundupplevelse är dock en komplex resa; du kan inte bli konkurrenskraftig om du inte vet vem kunden är och hur du når ut till den. Kärnfrågan är då vad som är en bra kundupplevelse? Här gäller det att ha koll på all sin egen och extern data.

Så möjliggör ni en intelligent detaljhandel 

Ta prediktiva beslut med rätt data

Medan mycket finns att vinna på personalisering genom att etablera till exempel relevanta kundklubbar, är det många som inte nyttjar sin kunddata till fullo. 

– Genom att använda moderna molntjänster uppstår nya möjligheter att få data att röra sig dynamiskt genom hela verksamheten, vilket innebär att man kan få helt nya synergieffekter. Först när man har en helhetsbild kan man med hjälp av AI och maskininlärning analysera, riskeliminera och ta prediktiva beslut, till exempel att styra inköp efter efterfrågan och bygga sortiment efter kundgrupp. Lyckas man med dessa processer kan man alltså räkna med både nöjdare kunder och en högre lönsamhet.

Ladda ner AI for Retail Playbook här 

Bistår med att driva transformationen

Retailbranschen har talat om att transformera sina processer under lång tid och de flesta organisationer har byggt upp innovationsenheter; själva transformationen har dock uteblivit på många håll. Så vad krävs för att bygga en organisation som är kapabel att ta sig an nya processer men också en kultur som är redo att realisera det nya?

Helena betonar att det i grunden gäller att vara snabbfotad och att kontinuerligt anpassa sig efter uppkomna förändringar. Detta kan vara lättare sagt än gjort men fullt genomförbart med stöd av modern teknik. Det viktiga är att våga testa och våga göra – först då kommer man från ide till utrullning – men på många håll saknas fortfarande en förståelse för vad rätt behandlad data egentligen kan medföra. 

– Ett bra exempel på hur vi utvecklar tjänster för att hjälpa Retail att bli mer lönsamt är Microsoft Cloud for Retail. Här samlar vi funktionalitet för att förbättra hela kundresan med integrerad intelligens men även tjänster för att underlätta för personal i butik och optimera hela produktions och leveranskedjan. Vi har utformat våra lösningar för att hjälpa våra kunder att på allvar realisera värdet av sin data, oavsett om det gäller gammal sådan, realtidsdata eller prediktiv data. Det är först med dessa insikter som retailaktörer kommer att kunna vara konkurrenskraftiga i framtiden, avslutar Helena.

Läs Retail Trends Playbook 2021: Driva operativ resiliens med uppkopplade människor och system  

Mer från Microsoft

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Microsoft och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?