ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Byggsektorn: Beställarna bör kräva klimatsmart byggande

  • HÖJ AMBITIONEN. Stat, kommun och regioner bör ställa rätt klimatkrav i sina upphandlingar, och det bör inte bara gälla slutprodukten utan också plan- och byggprocessen, skriver Catharina Elmsäter-Svärd och sex andra skribenter.

DEBATT. Det är angeläget att bygg- och anläggningssektorn kan minska sin klimatpåverkan. Det blir dock svårt att göra detta om inte medvetenheten ökar hos beställarna. Ambitiösa klimatkrav kan möjliggöra byggsektorns färdplan för ett fossilfritt Sverige, skriver företrädare för byggsektorn.

Bygg- och anläggningssektorn står för en femtedel av Sveriges klimatpåverkan. Redan med befintlig teknik finns potential att i det närmaste halvera utsläppen till 2030, men för att sektorn ska bli klimatneutral krävs teknikskiften och innovationer. Genom en gemensam färdplan som kommer att överlämnas till statsministern den 25 april visar sektorn hur den höjer ambitionsnivån och ökar takten i omställningen. Samtidigt finns ett behov av långsiktiga och kraftfulla politiska beslut som pekar ut en tydlig riktning. Det krävs nya styrmedel och nya incitament och inte minst genom upphandlingen kan den offentliga verksamheten driva på förändringen så att sektorn kan göra de investeringar som krävs för att minska utsläppen och samtidigt bibehålla och stärka konkurrenskraften.

Riksdagen har beslutat att Sverige ska ha netto nollutsläpp av växthusgaser 2045. Detta ska ske samtidigt som befolkningen växer, behovet av bostäder ökar och infrastruktur måste byggas ut. Vi behöver smartare och mer resurssnåla byggmetoder, befintliga byggnader kan nyttjas bättre och det material som används måste ses som en resurs som kan användas igen.

Därför är det nödvändigt att bygg- och anläggningssektorn ställer om.

Regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige har initierat ett arbete för flera branscher och sektorer att ta fram egna färdplaner för att bli fossilfria och samtidigt öka sin konkurrenskraft och bidra till ökad sysselsättning.

Inom bygg- och anläggningssektorn har fler än 60 aktörer från hela värdekedjan samlats runt den gemensamma färdplanen. De representerar materialleverantörer, entreprenörer, byggherrar, beställare, kommuner, konsulter, arkitekter, investerare och akademin. Alla ställer sig bakom målet om klimatneutralitet och är överens om att aktörer i sektorn ska sätta upp klimatmål, synliggöra klimatutsläpp och ställa egna krav, effektivisera materialanvändning, planera klimatsmart från början och digitalisera hela plan- och byggprocessen.

En del av dessa åtgärder blir lönsamma för företagen direkt medan andra kan vara förenade med ökade kostnader. Det är därför viktigt att beställarledet, som till stor del utgörs av stat, kommun och regioner, ställer rätt krav i sina upphandlingar. Kraven bör inte bara gälla slutproduktens klimatprestanda utan täcka hela plan- och byggprocessen. Detta är en av nycklarna för att kunna utveckla ett klimatneutralt byggande som också stärker företagens konkurrenskraft.

Byggskedet och driften av en ny byggnad står ungefär för lika stor andel av klimatpåverkan. Genom åren har klimatpåverkan från användningsskedet minskat, men utsläppen från själva byggandet av byggnader och infrastruktur har först på senare år uppmärksammats. Det finns en stor potential att hushålla med resurser och att utveckla nya klimatsmarta material. Samtidigt finns det i dag få incitament att använda livscykelanalyser för att minska klimatpåverkan från byggsektorn.

Stål- och cementproduktion orsakar en stor del av byggskedets utsläpp i ett livscykelperspektiv. Det pågår en utveckling av teknik för att fånga in och lagra kol vid cementproduktion, så kallad CCS-teknik, och det svenska projektet HYBRIT undersöker möjligheterna att ersätta kol med vätgas inom stålproduktionen. Forskning på Chalmers har visat att de teknikskiften som krävs för att uppnå nära noll klimatpåverkan från stål- respektive cementindustrierna skulle innebära investeringar på en nivå som motsvarar 25–70 procent ökade produktionskostnader för dessa material. Det är en för stor kostnad för en enskild aktör att ta och bevara sin konkurrenskraft. Prispåslaget på den färdiga byggnaden blir dock bara i storleksordningen en halv procent.

Det betyder att om slutkunden är beredd att betala ett marginellt högre pris så kan kostnaden fördelas över hela värdekedjan. Om kraven på fossilfrihet ställdes i de offentliga upphandlingarna skulle det ge incitament för och minska risken med att investera i de stora teknikskiften som krävs.

Det är redan i dag möjligt att ställa krav på klimatsmart byggande och drift men kunskapen om vilka regler som gäller i lagen om offentlig upphandling är generellt för låg hos upphandlarna. Kunskapsnivån måste höjas samtidigt som det är oerhört viktigt att säkerställa att uppföljningen är lika skarp som kraven i upphandlingen om marknaden ska fungera.

Därutöver krävs även långsiktiga spelregler och stöd från politiken. Vi har bland annat följande uppmaningar till riksdag och regering:

Inför ambitiösa, långsiktiga och förutsägbara lagkrav för bygg- och anläggningssektorn utifrån Sveriges klimatmål, för att möjliggöra nödvändiga investeringar för omställning med bibehållen eller stärkt konkurrenskraft.

Inför krav på att deklarera byggnaders och anläggningars klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv, samt på att klimatdeklarationer redovisas för byggprodukter som sätts på marknaden.

Ändra reglerna för klassning av avfall, så att cirkulära affärsmodeller och en utökad återanvändning och återvinning av schaktmassor, bygg- och rivningsmaterial inte hindras utan tvärtom drivs på.

Ge lämplig aktör i uppdrag att utveckla upphandlingskriterier kring, och definitioner av, klimatneutrala och klimatpositiva byggnader och anläggningar i dialog med marknaden.

Klimatomställningen kan inte vänta. Det vi bygger i dag påverkar oss lång tid framöver. Med färdplanen har vi skapat en gemensam syn och viljeinriktning för hur vi ska uppnå en bygg- och anläggningssektor som är både klimatneutral och konkurrenskraftig i framtiden. Det är bara första steget. Nu uppmanar vi politiker och aktörer i hela värdekedjan att visa på ledarskap och att fatta kloka beslut som skapar förutsättningar för omställningen.

Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige
Catharina Elmsäter-Svärd, vd, Sveriges Byggindustrier
Gunnar Hagman, vd, Skanska Sverige AB
Henrik Landelius, Sverigechef, NCC Building
Håkan Wifvesson, vd, Swerock AB
Magnus Meyer, vd, WSP Sverige AB
Filip Johnsson, professor i Energisystem, Chalmers tekniska högskola


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies