1515
Annons

Byggsektorn: Beställarna bör kräva klimatsmart byggande

DEBATT. Det är angeläget att bygg- och anläggningssektorn kan minska sin klimatpåverkan. Det blir dock svårt att göra detta om inte medvetenheten ökar hos beställarna. Ambitiösa klimatkrav kan möjliggöra byggsektorns färdplan för ett fossilfritt Sverige, skriver företrädare för byggsektorn.

HÖJ AMBITIONEN. Stat, kommun och regioner bör ställa rätt klimatkrav i sina upphandlingar, och det bör inte bara gälla slutprodukten utan också plan- och byggprocessen, skriver Catharina Elmsäter-Svärd och sex andra skribenter.
HÖJ AMBITIONEN. Stat, kommun och regioner bör ställa rätt klimatkrav i sina upphandlingar, och det bör inte bara gälla slutprodukten utan också plan- och byggprocessen, skriver Catharina Elmsäter-Svärd och sex andra skribenter.

Bygg- och anläggningssektorn står för en femtedel av Sveriges klimatpåverkan. Redan med befintlig teknik finns potential att i det närmaste halvera utsläppen till 2030, men för att sektorn ska bli klimatneutral krävs teknikskiften och innovationer. Genom en gemensam färdplan som kommer att överlämnas till statsministern den 25 april visar sektorn hur den höjer ambitionsnivån och ökar takten i omställningen. Samtidigt finns ett behov av långsiktiga och kraftfulla politiska beslut som pekar ut en tydlig riktning. Det krävs nya styrmedel och nya incitament och inte minst genom upphandlingen kan den offentliga verksamheten driva på förändringen så att sektorn kan göra de investeringar som krävs för att minska utsläppen och samtidigt bibehålla och stärka konkurrenskraften.

Riksdagen har beslutat att Sverige ska ha netto nollutsläpp av växthusgaser 2045. Detta ska ske samtidigt som befolkningen växer, behovet av bostäder ökar och infrastruktur måste byggas ut. Vi behöver smartare och mer resurssnåla byggmetoder, befintliga byggnader kan nyttjas bättre och det material som används måste ses som en resurs som kan användas igen.

Därför är det nödvändigt att bygg- och anläggningssektorn ställer om.

Regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige har initierat ett arbete för flera branscher och sektorer att ta fram egna färdplaner för att bli fossilfria och samtidigt öka sin konkurrenskraft och bidra till ökad sysselsättning.

Inom bygg- och anläggningssektorn har fler än 60 aktörer från hela värdekedjan samlats runt den gemensamma färdplanen. De representerar materialleverantörer, entreprenörer, byggherrar, beställare, kommuner, konsulter, arkitekter, investerare och akademin. Alla ställer sig bakom målet om klimatneutralitet och är överens om att aktörer i sektorn ska sätta upp klimatmål, synliggöra klimatutsläpp och ställa egna krav, effektivisera materialanvändning, planera klimatsmart från början och digitalisera hela plan- och byggprocessen.

En del av dessa åtgärder blir lönsamma för företagen direkt medan andra kan vara förenade med ökade kostnader. Det är därför viktigt att beställarledet, som till stor del utgörs av stat, kommun och regioner, ställer rätt krav i sina upphandlingar. Kraven bör inte bara gälla slutproduktens klimatprestanda utan täcka hela plan- och byggprocessen. Detta är en av nycklarna för att kunna utveckla ett klimatneutralt byggande som också stärker företagens konkurrenskraft.

Byggskedet och driften av en ny byggnad står ungefär för lika stor andel av klimatpåverkan. Genom åren har klimatpåverkan från användningsskedet minskat, men utsläppen från själva byggandet av byggnader och infrastruktur har först på senare år uppmärksammats. Det finns en stor potential att hushålla med resurser och att utveckla nya klimatsmarta material. Samtidigt finns det i dag få incitament att använda livscykelanalyser för att minska klimatpåverkan från byggsektorn.

Stål- och cementproduktion orsakar en stor del av byggskedets utsläpp i ett livscykelperspektiv. Det pågår en utveckling av teknik för att fånga in och lagra kol vid cementproduktion, så kallad CCS-teknik, och det svenska projektet HYBRIT undersöker möjligheterna att ersätta kol med vätgas inom stålproduktionen. Forskning på Chalmers har visat att de teknikskiften som krävs för att uppnå nära noll klimatpåverkan från stål- respektive cementindustrierna skulle innebära investeringar på en nivå som motsvarar 25–70 procent ökade produktionskostnader för dessa material. Det är en för stor kostnad för en enskild aktör att ta och bevara sin konkurrenskraft. Prispåslaget på den färdiga byggnaden blir dock bara i storleksordningen en halv procent.

Det betyder att om slutkunden är beredd att betala ett marginellt högre pris så kan kostnaden fördelas över hela värdekedjan. Om kraven på fossilfrihet ställdes i de offentliga upphandlingarna skulle det ge incitament för och minska risken med att investera i de stora teknikskiften som krävs.

Det är redan i dag möjligt att ställa krav på klimatsmart byggande och drift men kunskapen om vilka regler som gäller i lagen om offentlig upphandling är generellt för låg hos upphandlarna. Kunskapsnivån måste höjas samtidigt som det är oerhört viktigt att säkerställa att uppföljningen är lika skarp som kraven i upphandlingen om marknaden ska fungera.

Därutöver krävs även långsiktiga spelregler och stöd från politiken. Vi har bland annat följande uppmaningar till riksdag och regering:

Inför ambitiösa, långsiktiga och förutsägbara lagkrav för bygg- och anläggningssektorn utifrån Sveriges klimatmål, för att möjliggöra nödvändiga investeringar för omställning med bibehållen eller stärkt konkurrenskraft.

Inför krav på att deklarera byggnaders och anläggningars klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv, samt på att klimatdeklarationer redovisas för byggprodukter som sätts på marknaden.

Ändra reglerna för klassning av avfall, så att cirkulära affärsmodeller och en utökad återanvändning och återvinning av schaktmassor, bygg- och rivningsmaterial inte hindras utan tvärtom drivs på.

Ge lämplig aktör i uppdrag att utveckla upphandlingskriterier kring, och definitioner av, klimatneutrala och klimatpositiva byggnader och anläggningar i dialog med marknaden.

Klimatomställningen kan inte vänta. Det vi bygger i dag påverkar oss lång tid framöver. Med färdplanen har vi skapat en gemensam syn och viljeinriktning för hur vi ska uppnå en bygg- och anläggningssektor som är både klimatneutral och konkurrenskraftig i framtiden. Det är bara första steget. Nu uppmanar vi politiker och aktörer i hela värdekedjan att visa på ledarskap och att fatta kloka beslut som skapar förutsättningar för omställningen.

Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige
Catharina Elmsäter-Svärd, vd, Sveriges Byggindustrier
Gunnar Hagman, vd, Skanska Sverige AB
Henrik Landelius, Sverigechef, NCC Building
Håkan Wifvesson, vd, Swerock AB
Magnus Meyer, vd, WSP Sverige AB
Filip Johnsson, professor i Energisystem, Chalmers tekniska högskola


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Debatt: Låt de små företagen stå för den stora mängden jobb

Små och medelstora företag är avgörande för Sveriges framgångssaga. Ett bra företagsklimat måste vara i fokus i valet, skriver företrädarna för Företagarna. 

Foto:DRAGO PRVULOVIC / TT

Sverige är ett av världens bästa länder. Svenska företag har skapats, växt, anställt fler och en del har till och med blivit globala. Sedan 1990 har fyra av fem nya jobb skapats i små och medelstora företag. Med andra ord är vi helt beroende av företagen för landets framtida tillväxt och välfärd. Samtidigt är det uppenbart att Sverige halkar efter som företagsnation och att vi allt oftare lever på gamla meriter. Utifrån en mängd parametrar som indikerar ett lands konkurrenskraft kan vi se att Sverige nu har fallit från toppen och hamnar runt snittet av OECD-länderna. 

Utmaningarna vi står inför är många och kommer både utifrån och inifrån. Det är krig i vårt närområde, klimatkrisen är akut, brottslighet och otrygghet har tillåtits breda ut sig i landet och vi ser ett utanförskap som har cementerats när omkring 800 000 människor saknar självförsörjning.  

För att samhället ska vara tåligt nog att klara dessa utmaningar krävs att så många som möjligt har ett arbete att gå till. Nästan alla nya jobb skapas i de mindre och växande företagen, varför politikens fokus bör ligga på dem. Menar Sveriges beslutfattare allvar med de ofta upprepade ambitionerna om att vända Sveriges negativa utveckling, måste de se fakta i vitögat och våga att göra nödvändiga förändringar, bortom ideologiska låsningar och politiska läger. 

Att hitta rätt kurs, och att sedan hålla den långsiktigt har visat sig övermäktigt för Sveriges politiker. Under det senaste decenniet har våra folkvalda visat allvarlig okunskap om företagandets villkor och oförståelse inför dess betydelse. När ombud för de 60 000 företagare som Företagarna representerar samlas till kongress i helgen presenteras de 106 viktigaste förslagen för att få ett bättre företagsklimat. Listan är besvärande lång, men ett område är särskilt prioriterat: Jobben. 

Om vi ska få fler jobb måste kostnaden att anställa vara låg. I valplattformen - som fått namnet ”106 förslag för ett företagsklimat för framtiden” - är det just jobben som står i fokus. Arbetstillfällen som skapas av Sveriges 500 000 företagare. 

Tre prioriterade reformområden: 

Minskad beskattning av företag och företagande 

Minskad regelbörda 

Sänkta kostnader att anställa och ökad tillgång till kompetent arbetskraft 

Bilderna av vad ett företag är många, men hur ser företagandet i Sverige ut egentligen? Totalt arbetar två miljoner svenskar i företag med färre än 50 anställda. Den vanligaste företagsformen i Sverige är familjeföretagen. En del av företagen har nyss startat medan andra har drivits i generationer. Somliga är lönsamma, medan andra går med förlust. Ibland startas företaget för att förverkliga en dröm, ibland för att tillgodose ett behov och ibland eftersom det inte finns något annat försörjningsalternativ. Små företag finns i hela landet - de är en grund för att människor ska kunna bo och leva på landsbygden, men de är också en förutsättning för att livet i storstaden ska fungera. 

Allt hänger ihop. Företagen skapar jobb och därigenom finansiering till den offentliga välfärden. Ett bättre företagsklimat innebär fler jobb och mer pengar till välfärden - vård, skola och omsorg. På kommunal nivå står småföretagen för den största andelen av skatteintäkterna i hela 189 av Sveriges 290 kommuner. Men samspelet mellan företag och offentlig verksamhet måste bygga på en samsyn om att skattepengar används till rätt saker och att staten, regionerna och kommunerna inte ska ta ut mer skatt än vad som verkligen behövs.   

Därför är det egentligen självklart att företagare uppger traditionella välfärdsfrågor som de viktigaste politiska frågorna: vård och omsorg, skola och utbildning, tätt följt av lag och ordning. Som finansiärer av välfärden är företagare genuint oroade för hur välfärdstjänster sköts och kommer medborgarna till del. Alarmerande är att två av tre företagare uppger att de saknar förtroende för att skattemedel används till rätt utgifter. Hade den förda näringspolitiken varit en högprofilerad tv-serie så hade vi sannolikt inte kunnat förvänta oss en ny säsong, men i stället fortsätter allt som om ingenting hänt.  

Utvecklingen går tvärtemot tydligt åt fel håll när regeringen vid upprepade tillfällen prioriterar bidrag före fler arbetstillfällen. Den 1 maj 2022 presenterade statministern förslag om högre ersättning för dem som inte arbetar. Allt som sagts om fler arbetstillfällen har tydligen mött döva öron och regeringen vill nu ge bidrag till arbetslösa på ytterligare 6 400 kr i månaden.  

Vi uppmanar våra politiker att lyssna noga: de som finansierar varje nytt löfte – vare sig det är ökade försvarsanslag eller högre a-kassa – har tappat förtroendet för er förmåga att hantera pengarna på ett ansvarsfullt sätt. Förtroende förtjänas i teskedar och förverkas i hinkar, och den nuvarande situationen kommer ta tid och hängivet arbete att vända på. 

Företag och företagare är beroende av sina medarbetare för att kunna växa. Kostnaderna och ansvaret förenat med att anställa inkluderar lön och arbetsgivaravgifter samt arbetsgivaransvar och risker, vilket inkluderar sjuklöne- och rehabiliteringsansvar, LAS och riskerna som finns med minskad produktivitet i samband med exempelvis sjukdom. Förslag om att binda upp mer av arbetsgivaravgifterna till nya bidrag begränsar möjligheten att bygga det välfungerande företagsklimat alla företagare så starkt efterlängtar.  

Företagande är en förutsättning för att lösa Sveriges problem, nu och i framtiden. Alla svenskar har därför anledning att glädjas när det går bra för svenska företag. Det innebär att företagarens hårda slit och risktagande har lönat sig, men också återinvesteringar och nyanställningar som gynnar fler. I fantasins värld är en skattjakt ofta något spännande, men när regeringen i verkligheten hittar på skatt efter skatt fastnar skrattet lätt i halsen. De små och medelstora företagen har varit avgörande för Sverige framgångssaga, och när vi i höst går till val måste ett bra företagsklimat vara i fokus.

 

Fabian Bengtsson 

Ordförande, Företagarna 

Charlotte Wall 

Förste vice ordförande, Företagarna 

Günther Mårder 

VD, Företagarna 

Fredrik Östbom 

Samhällspolitisk chef, Företagarna 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?