Annons

Byggbranschen: Utländska bolag måste konkurrera på lika villkor

DEBATT. De globala entreprenörerna står som vinnare i stora upphandlingar. Det har lett till att priset på arbetskraft sänkts kraftigt. I många fall ligger dagens timpriser långt under det som i branschen anses vara en lägsta möjliga nivå. Men om låga löner blir konkurrensfaktorn riskerar den ekonomiska och tekniska utvecklingen att stanna av. 

Bild:Fredrik Sandberg/TT

Frihandel och ökad öppenhet har betytt oerhört mycket för den ekonomiska utvecklingen de senaste decennierna. Runt om i världen har tillväxten lyft miljontals människor ur fattigdom. I Sverige har flertalet löntagare haft stigande reallöneökningar. Samtidigt är globaliseringen, i form av exempelvis frihandel och öppenhet, i dag ifrågasatt på många håll. Det märks i allt från Brexit till Trump.

Även i Sverige finns den här oron för framtiden. Den delas av såväl företag som av löntagare. Den oron måste tas på allvar. Ett skäl är att låga löner och dumpning av sociala villkor innebär ett ”race to the bottom” för företag och anställda. Konkurrens är bra och leder till ökad effektivitet, men ska inte ske till priset av försämrade löne- och anställningsvillkor.

Politiken behöver adressera dessa utmaningar, annars undergrävs det sociala kitt och den tillit som gjort Sverige till ett framgångsrikt exempel vad gäller tillväxt, välfärd och välstånd. Därför måste en strategi för att upprätthålla konkurrens på lika villkor vara en prioriterad politisk fråga. Om låga löner blir konkurrensfaktorn riskerar den ekonomiska och tekniska utvecklingen att stanna av. 

Detta är i grunden orsaken till krisen för hela det europeiska projektet och förklaringen till den nationalistiska rekyl vi ser på många håll runt om i världen. Frankrikes president Emmanuel Macron menar exempelvis att om inte EU kommer tillrätta med villkoren för utstationerad arbetskraft hotas hela EU-projektet. 

Men samtidigt agerar offentliga institutioner och statliga myndigheter i motsatt riktning. Sabo, en intresseorganisation för de allmännyttiga och kommunalt ägda bostadsbolagen, publicerade i december 2016 ett strategidokument ”Så underlättar vi för utländska byggföretag i Sverige”. Där heter det att: ”Facket bör ha en mer positiv inställning till utländska företag. Acceptera att de jobbar enligt minimilön, vilket i dag inte finns på den svenska byggmarknaden.” Men i Sverige bestäms lönerna via förhandlingar mellan parterna inte av politikerna. Har SABOs politiska ledning sanktionerat förslaget om en annan arbetsmarknadsmodell i Sverige?

Trafikverket har aktivt verkat för fler utländska aktörer vad gäller infrastrukturprojekt. Trafikverkets Camilla Ashton har förklarat: ”Vi har sett en ökning av andelen utländska anbud, och likaså vunna kontrakt, men vi vill ha mer.” Nu kan vi se effekterna av den strategin.  

I journalisten Ingemar Dahlqvists och ekonomen Lars-Fredrik Anderssons rapport ”Trafikupphandlingens kostnader” publicerad av fackförbunden i 6F och Arena idé analyseras ett antal stora infrastrukturprojekt från Södra Länken fram till Förbifart Stockholm. Det är mycket stora investeringar som finansieras av staten och ytterst av oss skattebetalare. Rapporten visar att de globala entreprenörerna står som vinnare. Särskilt de mindre inhemska entreprenörerna har nu svårare att vinna upphandlingar. 

Detta har lett till att priset på arbetskraft sänkts kraftigt. Jämfört med Södra länken är priset nu 25 procent lägre än tidigare. I många fall ligger dagens timpriser långt under det som i branschen anses vara en lägsta möjliga nivå. Det finns skäl att uppmärksamma arbetsvillkoren för de som utför de här jobben. Vi har alltså en omfattande prispress som innebär att svenska företag och inhemsk arbetskraft sållas bort.

Men är det inte så att låga priser innebär att staten sparar pengar åt skattebetalarna?

Det finns en dimension som numera sällan lyfts fram, nämligen att utländska företag också innebär att staten går miste om skatteintäkter. Rapporten har analyserat Citytunneln och Förbifart Stockholm. Rapportens beräkningar visar att omfördelningen leder till minskade offentliga intäkter som är betydligt större än den besparing som utstationerad arbetskraft innebär i form av lägre löne- och arbetskraftskostnader. 

Vi menar att den här typen av samhällsekonomiska analyser måste in i den politiska kalkylen vad gäller upphandlingar och offentliga investeringar. Det är dålig politik att Sverige både går miste om skatteintäkter och medverkar till att arbetstillfällen och företag i Sverige som betalar lön enligt kollektivavtal försvinner från marknaden. Vi föreslår att regeringen tillsätter en utredning för att belysa skatte- och intäktseffekter kopplade till infrastrukturinvesteringar. Minskade skatteintäkter undergräver vår välfärdsmodell. Undermåliga arbetsförhållanden och låga löner för tillfälligt anställda leder till dåliga livsvillkor för allt fler. Dessutom slår det ut företag som har kollektivavtal. Det kan och bör inte vara en av staten sanktionerad politik. 

Men att skapa ordning och reda på arbetsmarknaden och konkurrens på lika villkor rymmer många pusselbitar. Det handlar förstås inte bara om utstationerade företag. Exempelvis att anställda tvingas bli F-skattare och om underentreprenörer som smiter från sitt ansvar för sina anställda och mot uppdragsgivaren. Ansvaret för socialt hållbara villkor måste i grunden tas av beställaren. Jakten på lägsta pris kan därför inte vara utslagsgivande vid upphandlingar. 

Vi kan i Sverige också lära oss av andra. I Norge har Stortinget antagit en handlingsplan mot social dumping. Vidare ställs krav på att en stor del av de anställda ska vara fast anställda, vilket sorterar bort många oseriösa företag. Inom ramen för ”Solidaransvaret” tas ett ansvar för att upprätthålla löner och villkor. Finland har sedan länge en lag om huvudentreprenörsansvar. Danmark har initierat ett projekt med myndighetssamarbete för att motverka social dumpning och skattefusk. 

Vi vill se en nationell handlingsplan för justa villkor i arbetslivet och konkurrens på lika villkor. Arbetstagarna och företagen har delvis motstridiga intressen som kan hanteras genom förhandlingar och kollektivavtal. Men här kan parterna arbeta tillsammans. Vi kan bara hoppas att de politiska partierna på båda sidorna av blockgränserna kan ta sig an dessa gemensamma men stora och viktiga utmaningar.

Jimmy Bengtsson, vd Veidekke Sverige
Jens Hoffmann, vd Dipart Entreprenad AB
Valle Karlsson, förbundsordförande för Seko, Service och kommunikationsfacket
Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnadsarbetareförbundet
Jessica Löfström, vd Expandera Mera (bemanningsföretag)


Läs svar från Sabo här.

Läs svar från Maskinentreprenörerna här.

Läs svar från Seko och Byggnads här.

Läs svar från Veidekke här.


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?