ANNONS:
Till Di.se

Byggbranschen: Utländska bolag måste konkurrera på lika villkor

  • Foto: Fredrik Sandberg/TT

DEBATT. De globala entreprenörerna står som vinnare i stora upphandlingar. Det har lett till att priset på arbetskraft sänkts kraftigt. I många fall ligger dagens timpriser långt under det som i branschen anses vara en lägsta möjliga nivå. Men om låga löner blir konkurrensfaktorn riskerar den ekonomiska och tekniska utvecklingen att stanna av. 

Frihandel och ökad öppenhet har betytt oerhört mycket för den ekonomiska utvecklingen de senaste decennierna. Runt om i världen har tillväxten lyft miljontals människor ur fattigdom. I Sverige har flertalet löntagare haft stigande reallöneökningar. Samtidigt är globaliseringen, i form av exempelvis frihandel och öppenhet, i dag ifrågasatt på många håll. Det märks i allt från Brexit till Trump.

Även i Sverige finns den här oron för framtiden. Den delas av såväl företag som av löntagare. Den oron måste tas på allvar. Ett skäl är att låga löner och dumpning av sociala villkor innebär ett ”race to the bottom” för företag och anställda. Konkurrens är bra och leder till ökad effektivitet, men ska inte ske till priset av försämrade löne- och anställningsvillkor.

Politiken behöver adressera dessa utmaningar, annars undergrävs det sociala kitt och den tillit som gjort Sverige till ett framgångsrikt exempel vad gäller tillväxt, välfärd och välstånd. Därför måste en strategi för att upprätthålla konkurrens på lika villkor vara en prioriterad politisk fråga. Om låga löner blir konkurrensfaktorn riskerar den ekonomiska och tekniska utvecklingen att stanna av. 

Detta är i grunden orsaken till krisen för hela det europeiska projektet och förklaringen till den nationalistiska rekyl vi ser på många håll runt om i världen. Frankrikes president Emmanuel Macron menar exempelvis att om inte EU kommer tillrätta med villkoren för utstationerad arbetskraft hotas hela EU-projektet. 

Men samtidigt agerar offentliga institutioner och statliga myndigheter i motsatt riktning. Sabo, en intresseorganisation för de allmännyttiga och kommunalt ägda bostadsbolagen, publicerade i december 2016 ett strategidokument ”Så underlättar vi för utländska byggföretag i Sverige”. Där heter det att: ”Facket bör ha en mer positiv inställning till utländska företag. Acceptera att de jobbar enligt minimilön, vilket i dag inte finns på den svenska byggmarknaden.” Men i Sverige bestäms lönerna via förhandlingar mellan parterna inte av politikerna. Har SABOs politiska ledning sanktionerat förslaget om en annan arbetsmarknadsmodell i Sverige?

Trafikverket har aktivt verkat för fler utländska aktörer vad gäller infrastrukturprojekt. Trafikverkets Camilla Ashton har förklarat: ”Vi har sett en ökning av andelen utländska anbud, och likaså vunna kontrakt, men vi vill ha mer.” Nu kan vi se effekterna av den strategin.  

I journalisten Ingemar Dahlqvists och ekonomen Lars-Fredrik Anderssons rapport ”Trafikupphandlingens kostnader” publicerad av fackförbunden i 6F och Arena idé analyseras ett antal stora infrastrukturprojekt från Södra Länken fram till Förbifart Stockholm. Det är mycket stora investeringar som finansieras av staten och ytterst av oss skattebetalare. Rapporten visar att de globala entreprenörerna står som vinnare. Särskilt de mindre inhemska entreprenörerna har nu svårare att vinna upphandlingar. 

Detta har lett till att priset på arbetskraft sänkts kraftigt. Jämfört med Södra länken är priset nu 25 procent lägre än tidigare. I många fall ligger dagens timpriser långt under det som i branschen anses vara en lägsta möjliga nivå. Det finns skäl att uppmärksamma arbetsvillkoren för de som utför de här jobben. Vi har alltså en omfattande prispress som innebär att svenska företag och inhemsk arbetskraft sållas bort.

Men är det inte så att låga priser innebär att staten sparar pengar åt skattebetalarna?

Det finns en dimension som numera sällan lyfts fram, nämligen att utländska företag också innebär att staten går miste om skatteintäkter. Rapporten har analyserat Citytunneln och Förbifart Stockholm. Rapportens beräkningar visar att omfördelningen leder till minskade offentliga intäkter som är betydligt större än den besparing som utstationerad arbetskraft innebär i form av lägre löne- och arbetskraftskostnader. 

Vi menar att den här typen av samhällsekonomiska analyser måste in i den politiska kalkylen vad gäller upphandlingar och offentliga investeringar. Det är dålig politik att Sverige både går miste om skatteintäkter och medverkar till att arbetstillfällen och företag i Sverige som betalar lön enligt kollektivavtal försvinner från marknaden. Vi föreslår att regeringen tillsätter en utredning för att belysa skatte- och intäktseffekter kopplade till infrastrukturinvesteringar. Minskade skatteintäkter undergräver vår välfärdsmodell. Undermåliga arbetsförhållanden och låga löner för tillfälligt anställda leder till dåliga livsvillkor för allt fler. Dessutom slår det ut företag som har kollektivavtal. Det kan och bör inte vara en av staten sanktionerad politik. 

Men att skapa ordning och reda på arbetsmarknaden och konkurrens på lika villkor rymmer många pusselbitar. Det handlar förstås inte bara om utstationerade företag. Exempelvis att anställda tvingas bli F-skattare och om underentreprenörer som smiter från sitt ansvar för sina anställda och mot uppdragsgivaren. Ansvaret för socialt hållbara villkor måste i grunden tas av beställaren. Jakten på lägsta pris kan därför inte vara utslagsgivande vid upphandlingar. 

Vi kan i Sverige också lära oss av andra. I Norge har Stortinget antagit en handlingsplan mot social dumping. Vidare ställs krav på att en stor del av de anställda ska vara fast anställda, vilket sorterar bort många oseriösa företag. Inom ramen för ”Solidaransvaret” tas ett ansvar för att upprätthålla löner och villkor. Finland har sedan länge en lag om huvudentreprenörsansvar. Danmark har initierat ett projekt med myndighetssamarbete för att motverka social dumpning och skattefusk. 

Vi vill se en nationell handlingsplan för justa villkor i arbetslivet och konkurrens på lika villkor. Arbetstagarna och företagen har delvis motstridiga intressen som kan hanteras genom förhandlingar och kollektivavtal. Men här kan parterna arbeta tillsammans. Vi kan bara hoppas att de politiska partierna på båda sidorna av blockgränserna kan ta sig an dessa gemensamma men stora och viktiga utmaningar.

Jimmy Bengtsson, vd Veidekke Sverige
Jens Hoffmann, vd Dipart Entreprenad AB
Valle Karlsson, förbundsordförande för Seko, Service och kommunikationsfacket
Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnadsarbetareförbundet
Jessica Löfström, vd Expandera Mera (bemanningsföretag)


Läs svar från Sabo här.

Läs svar från Maskinentreprenörerna här.

Läs svar från Seko och Byggnads här.

Läs svar från Veidekke här.


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies