1515

Bygg ihop Stockholm och Uppsala med magnettåg

DEBATT. Om Sverige ska kunna skapa en långsiktigt hållbar framtid med modern infrastruktur måste man tänka nytt. Lär av magnettågssatsningar i Kina, Japan, USA, Finland och Estland, skriver Rune Wigblad, professor i industriell ekonomi.

HÖG FART. Den föreslagna ”FinEst-länken” mellan Helsingfors och Tallinn minskar restiden mellan städerna till 15 minuter. Detta är bara möjligt med ett magnettåg eftersom sträckan är cirka 10 mil, vilket förutsätter en hastighet på 500 kilometer i timmen, skriver Rune Wigblad.
HÖG FART. Den föreslagna ”FinEst-länken” mellan Helsingfors och Tallinn minskar restiden mellan städerna till 15 minuter. Detta är bara möjligt med ett magnettåg eftersom sträckan är cirka 10 mil, vilket förutsätter en hastighet på 500 kilometer i timmen, skriver Rune Wigblad.Foto:Eugene Hoshiko

Visionära politiska ledare runt om i världen talar allt oftare om satsningar på existerande magnettågsteknik för topphastigheter över 400 kilometer i timmen. Det är snabba resor för ökad kapacitet i transportsystemet och en förtätning mellan orter.

Det snabbaste tåget i kommersiell drift är i dag magnettåget i Shanghai med en topphastighet på 430 kilometer i timmen. Kina har också en färdig design för snabba vagnar och planerar för ett magnettåg med topphastigheten 550 kilometer i timmen.

Även Japans premiärminister Shinzo Abe vill se en övergång till ”2000-talets infrastruktur”, med magnettåg som kraftigt ökar kapaciteten för pendlare. 2016 startade Japan bygget av en magnettågsbana mellan Tokyo och Nagoya.

Det är en utbyggnad från existerande 43 kilometer till 286 kilometer, som beräknas vara färdigbyggd 2027. Topphastigheten kommer att bli 505 kilometer i timmen.

I november publicerade delstaten Maryland i USA en väl genomarbetad rapport avseende en japansk typ av magnettåg mellan Washington DC och Baltimore. Guvernören Larry Hogan har uttalat stöd och förespråkar dessutom fortsatt utbyggnad mellan Washington DC och New York.

I december uttalade sig så den estniska ekonomi- och infrastrukturministern Kadri Simson visionärt i estnisk radio om en liknande tågförbindelse mellan Helsingfors och Tallinn.

”FinEst-länken”, som delvis skulle gå genom en tunnel under finska viken, skulle om den byggs minska restiden mellan de två städerna till 15 minuter. Detta är bara möjligt med ett magnettåg eftersom sträckan är cirka 10 mil, vilket förutsätter en hastighet på 500 kilometer i timmen.

Samtidigt har entreprenören Peter Vesterbacka (FinEst Bay Area Company) gjort klart att han vill bygga en ny stad för omkring 50.000 invånare längs sträckan, på en ö i finska Skansfjärden. Han har redan säkerställt runt 1 miljard kronor i extern finansiering från Dubai.

Föreställ dig ett liknande upplägg med magnettåg mellan Stockholm och Uppsala på omkring 13 minuter, och därmed en pendling som avlastar det vanliga tågsystemet och bilköerna.

Med en eller två nybyggda städer längs med banan skapas en förtätning mellan Uppsala, Arlanda och Stockholms innerstad. En möjlig vision är mellan 30.000–70.000 invånare i en eller två nya citystäder med mellan 8 och 15 minuters resa till Stockholms central och hög turtäthet.

Politiker vill i dagsläget i stället bygga fyra tågspår mellan Märsta och Uppsala, men ett fyrspår sväljer inte Arlandas växande kapacitetsbehov.

Nyttan av en magnettågsförbindelse med hög kapacitet mellan Stockholm och Uppsala är stor. Det är dags att avskaffa trängseln norr om huvudstaden och bygga ihop städerna. Utred magnettågsalternativen.

Rune Wigblad, professor i industriell ekonomi vid Högskolan i Skövde


Innehåll från AccountorAnnons

Automatisering frigör tid, höjer kvaliteten och skapar kundvärde

Magnus Högvall och Cecilia Drugge på Accountor
Magnus Högvall och Cecilia Drugge på Accountor

Redovisningsbranschen består av tusentals små företag och några större aktörer, varav Accountor är en. Deras fokus de senaste åren har varit att investera i att digitalisera verksamheten för att leda branschen i rätt riktning samt skapa en jämn och hög kvalitet för sina kunder.
– Jobbar man med redovisning och lön kan det bara bli rätt eller fel. Och det måste vara konstant rätt, säger Magnus Högvall, vd Accountor.

Inne på Accountors kontor får man leta länge och väl för att hitta några pärmar. Digitaliseringsresan har pågått i ett par år och övergått till att successivt bli en naturlig del av verksamheten.

– Våra systemleverantörer och våra kunder blir mer och mer digitala och som tjänsteleverantör är det viktigt att vi responderar på den förändringsprocessen. Vi måste jobba digitalt och hjälpa till att driva utvecklingen, säger Magnus.

– För oss innebär digitaliseringen också en kulturförändring i företaget, vi jobbar tillsammans på ett helt annat sätt än tidigare; robotiseringen och digitaliseringen har resulterat i helt nya arbetsformer. Historiskt har man som konsult ofta suttit ensam och haft hela ansvaret på sina axlar, men med det nya arbetssättet blir man en del av ett team som tillsammans stöttar varandra och delar både framgångar och utmaningar, säger Cecilia Drugge, Head of process improvement.

Accountor har en global koncern i ryggen, och en stor bredd bland sina nästan 300 konsulter. En del av arbetet går ut på att stötta kunden i att använda dagens digitala teknik för sin redovisning, lönehantering och HR.

– Vi vill att det ska vara enkelt att driva företag i Sverige. Bokföring och löner blir hack i skivan för många bolag idag, då kan det vara en stor hjälp att ha en kunnig och pålitlig byrå bakom sig, säger Magnus.

Digitaliseringen – en win-win

Att digitalisera och automatisera vissa processer minskar risken för att det blir fel och skapar därmed en förutsägbarhet, vilket i sin tur blir en stor trygghet för kunden. När enkla – men tidskrävande – arbetsuppgifter automatiseras kan konsulterna dessutom fokusera på att stötta kunden och skapa det värde som kunden efterfrågar.

– Det är en modell som är mycket mer uthållig, trygg och framför allt innebär den en stabil leverans och mindre personberoende, säger Magnus.

– Vi kommer nog aldrig nå vägs ände med den digitala utvecklingen och automatiseringen men vi har kommit en bra bit på väg. Genom att skapa tydliga processer och strukturerade arbetssätt kan vi omfördela tiden och låta de monotona uppgifterna robotiseras. På så vis frigör vi mer tid att göra de roliga arbetsuppgifterna – de som skapar kundvärde. Det är en win-win-situation, avslutar Cecilia.

 

Mer från Accountor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accountor och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?