Annons

Budgetutrymmet är begränsat

LEDARE. Swedbanks ekonomer framhåller på Di debatt 25/8 att det behövs stora offentliga investeringar i miljö och klimat om Sveriges mål ska kunna nås. Men trots att vi i dag har en låg statsskuld krävs betydligt svårare prioriteringar för att genomföra detta än deras artikel ger bilden av, skriver Robert Boije, SBAB, i en replik.

Swedbanks ekonomer pekar på vikten av att inte fastna i krishanteringen här och nu utan att det är helt centralt att börja blicka framåt med fokus på hur några av Sveriges mer långsiktiga problem ska kunna lösas. Två områden som pekas ut är den höga arbetslösheten och behovet av grön omställning. Sett till de utmaningar vi har inom just dessa områden delar jag helt den uppfattningen. Däremot vill jag komplettera den bild Swedbanks ekonomer ger av det offentligfinansiella läget och utrymmet för stora satsningar.

Swedbanks ekonomer konstaterar helt riktigt att Sverige har en låg statskuld jämfört med många länder. Det har varit en stor styrka under hanteringen av Coronakrisen och innebär att Sverige, relativt många andra länder, rimligen också har större utrymme att kunna satsa på inte minst gröna offentliga investeringar. När man beräknar budgetutrymmet för sådana åtgärder och vad som måste bortprioriteras eller inte, kan man dock inte bara titta på hur låg Sveriges statsskuld är i dag i förhållande till andra länders. Man måste också titta på vilka andra offentliga utgifter som kan tänkas öka i ett mer långsiktigt framblickande perspektiv. Jag saknar ett sådant riskperspektiv i Swedbankekonomernas debattinlägg.

Det många tycks glömma bort är att det offentlig-finansiella läget inte alls ser så bra ut på lång sikt, även om statsskulden just nu är historiskt låg och räntorna låga. I Riksrevisionens granskning av Budgetpropositionen för 2017, som jag deltog i, listades ett antal långsiktiga risker som kan leda till stora offentlig-finansiella problem inom 10–15 år.

De kommunala utgifterna bedöms öka med 200 miljarder kronor fram till 2030 bara till följd av demografiska förändringar. Det motsvarar en höjning av den genomsnittliga kommunalskattesatsen med 5,5 procentenheter med hänsyn tagen till att skattebasen ökar till 2030.

Baumols kostnadssjuka, som uppstår till följd av svag produktivitetsökning i de kommunalt finansierade välfärdstjänsterna i kombination med att efterfrågan ökar på dem i takt med stigande hushållsinkomster, pressar också de kommunala skattesatserna uppåt. Det är troligen en förklaring till att den genomsnittliga kommunala skattesatsen ökat trendmässigt över tid. Denna utgiftspress hade troligen varit ännu högre om den inte istället hade kanaliserats genom privat finansiering av den kraftiga ökningen av antalet sjuk- och tandvårdsförsäkringar.

Stora kompetensförsörjningsproblem riskerar därtill pressa lönerna och därmed utgifterna uppåt i kommunerna. Den sammanställning Riksrevisionen gjorde utifrån SCB:s Trender och prognoser 2017 visar att det 2035 ser ut att saknas hela 250 000 personer i den kommunala sektorn. Vi har redan sett en betydande press uppåt på lönerna för flera bristgrupper, bland annat lärarnas.

I spåren av Coronakrisen talas också om behov av kraftigt ökade utgifter för sjuk- och äldrevård och förbättrad beredskap inför nästa pandemi. Flera partier har med hänvisning till det säkerhetspolitiska läget också talat om behov av kraftigt ökade försvarsutgifter. I takt med att pensionernas andel av slutlönen sjunker framöver och alla inte kan kompensera det genom att jobba längre upp i åldern ökar även pressen på åtgärder som löser detta problem antingen inom eller utanför pensionssystemet. Vi har redan sett exempel på sådana åtgärder. Lägg därtill till de utgifter som kan komma att krävas om staten för att lösa de stora problemen på bostadsmarknaden behöver ta väsentliga steg tillbaka mot en större statlig finansiering av bostäder.

Listan på potentiellt stora utgiftsökningar framöver går att göra längre. Sammanfattningsvis delar jag Swedbankekonomernas bild av att Sverige relativt andra länder har ett gott offentligfinansiellt läge– men att det är viktigt att i analysen också väga in ett antal stora framtida utgiftsrisker vid sidan av de utgiftsökningar som pekas ut som prioriterade.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från PreciselyAnnons

Avtal på autopilot för framtidens juristavdelning

De processer och verktyg som bolagsjurister använder i avtalsarbetet har under de senaste åren utvecklats snabbt. Med en digital plattform som automatiserar avtalsprocesser vill Precisely hjälpa bolagsjurister att uppnå bättre regelefterlevnad och produktivitet. Som ett resultat får bolagsjuristen mer tid över att hjälpa sina kommersiella team att göra bättre affärer. 

Avtal utgör en trygghet. De används för alltifrån överenskommelser med leverantörer och licenser för mjukvara, till hyra av kontor och anställning av konsulter. Liksom de flesta andra aspekter av företagande har avtal och affärsjuridik gått över till att vara allt mer digitalt. 

– En av de vanligare åtgärderna för att komma ifrån traditionell avtalshantering är att många nu har digitala arkiv istället för fysiska. Endast digital arkivering påverkar dock inte avtalsflödet i sin helhet i någon större utsträckning. Det finns många områden som behöver ses över för att nå ett säkrare, effektivare och lönsammare sätt att hantera sina avtal på, betonar Nils-Erik Jansson, grundare och VD på Precisely.

Det Nils-Erik avser är exempel på funktionalitet i Preciselys plattform. Plattformen ger företag möjlighet att maximera sina avtals prestanda och låta vem som helst skapa, förhandla, digitalt signera samt följa upp avtal, utan att bolagets jurister tappar kontrollen. Idag används bolagets teknik av fler än 200 bolag spridda över hela världen. Bland de svenska kunderna märks bl.a. Norstedts Juridik, New Wave Group och NA-KD. 

– Våra kunder reducerar sina kostnader, samtidigt som de får bättre översikt. Vi har sett resultat om 30 procents minskad ledtid för avtal, och 80 procents minskad tid för att skapa avtalen, säger Nils-Erik. 

Låter bolagsjuristen fokusera på juridiken

Plattformen gör att bolagsjuristen kan fokusera på strategi och komplex juridisk analys istället för enklare frågor.

– Vi löser flera utmaningar som ofta leder till huvudvärk för bolagsjurister. Genom att definiera digitala regler utifrån befintliga policys, compliance-rutiner och avtalsmallar behöver man inte kompromissa mellan regelefterlevnad, kontroll och snabbhet. På så vis kan bolagsjuristerna fokusera på det de är bäst på – juridiskt arbete istället för pappersarbete, konstaterar Nils-Erik.

Förbättrar den juridiska upplevelsen 

Många av Preciselys kunder vittnar om att juristavdelningen har begränsade resurser i jämförelse med övriga organisationen. Det leder ibland till att bolagsjuristen uppfattas som en flaskhals. 

– En uppskattad effekt av plattformen som har blivit alltmer central är att den hjälper juristavdelningen att samarbeta bättre med sina kommersiella avdelningar. Plattformen blir bolagsjuristernas ”superkraft” och gör det möjligt för affärssidan av företaget att hantera stora delar av den standardiserade avtalsprocessen på egen hand, samtidigt som de alltid avtalar inom förgodkända regler och ramar. Det leder till att en bättre upplevelse för alla som interagerar med Legal, adderar Nils-Erik.

Framtiden för digital avtalsförhandling

Preciselys teknik möjliggör också digital förhandling, vilket underlättar när allt fler arbetar på distans. De digitala förhandlings- och samarbetsfunktionerna gör att parterna kan komma överens snabbare - med utökad spårbarhet och kontroll. Precisely banar väg för nästa generations avtalsplattform och redan idag kan avtal registreras med stöd av AI.

– Tekniken vi har utvecklat för att analysera avtal kommer i framtiden appliceras för att hjälpa våra kunder förhandla med mer kontroll och högre effektivitet. På sikt ser vi att det kommer vara möjligt att eliminera mänsklig interaktion vid förhandling av enklare avtal, avslutar Nils-Erik.

OM PRECISELY

Precisely grundades 2014 av affärsjuristerna Nils-Erik Jansson och Simon Fouladi. Bolagets prisbelönta digitala avtalsplattform hjälper bolag att förbättra sina avtalsprocesser. Idag används Preciselys plattform av fler än 200 bolag spridda över hela världen. Bland de svenska kunderna märks bl.a. Norstedts Juridik, New Wave Group och NA-KD.  www.precisely.se  

 

Mer från Precisely

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Precisely och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?