1515

Budgetutrymmet är begränsat

LEDARE. Swedbanks ekonomer framhåller på Di debatt 25/8 att det behövs stora offentliga investeringar i miljö och klimat om Sveriges mål ska kunna nås. Men trots att vi i dag har en låg statsskuld krävs betydligt svårare prioriteringar för att genomföra detta än deras artikel ger bilden av, skriver Robert Boije, SBAB, i en replik.

Swedbanks ekonomer pekar på vikten av att inte fastna i krishanteringen här och nu utan att det är helt centralt att börja blicka framåt med fokus på hur några av Sveriges mer långsiktiga problem ska kunna lösas. Två områden som pekas ut är den höga arbetslösheten och behovet av grön omställning. Sett till de utmaningar vi har inom just dessa områden delar jag helt den uppfattningen. Däremot vill jag komplettera den bild Swedbanks ekonomer ger av det offentligfinansiella läget och utrymmet för stora satsningar.

Swedbanks ekonomer konstaterar helt riktigt att Sverige har en låg statskuld jämfört med många länder. Det har varit en stor styrka under hanteringen av Coronakrisen och innebär att Sverige, relativt många andra länder, rimligen också har större utrymme att kunna satsa på inte minst gröna offentliga investeringar. När man beräknar budgetutrymmet för sådana åtgärder och vad som måste bortprioriteras eller inte, kan man dock inte bara titta på hur låg Sveriges statsskuld är i dag i förhållande till andra länders. Man måste också titta på vilka andra offentliga utgifter som kan tänkas öka i ett mer långsiktigt framblickande perspektiv. Jag saknar ett sådant riskperspektiv i Swedbankekonomernas debattinlägg.

Det många tycks glömma bort är att det offentlig-finansiella läget inte alls ser så bra ut på lång sikt, även om statsskulden just nu är historiskt låg och räntorna låga. I Riksrevisionens granskning av Budgetpropositionen för 2017, som jag deltog i, listades ett antal långsiktiga risker som kan leda till stora offentlig-finansiella problem inom 10–15 år.

De kommunala utgifterna bedöms öka med 200 miljarder kronor fram till 2030 bara till följd av demografiska förändringar. Det motsvarar en höjning av den genomsnittliga kommunalskattesatsen med 5,5 procentenheter med hänsyn tagen till att skattebasen ökar till 2030.

Baumols kostnadssjuka, som uppstår till följd av svag produktivitetsökning i de kommunalt finansierade välfärdstjänsterna i kombination med att efterfrågan ökar på dem i takt med stigande hushållsinkomster, pressar också de kommunala skattesatserna uppåt. Det är troligen en förklaring till att den genomsnittliga kommunala skattesatsen ökat trendmässigt över tid. Denna utgiftspress hade troligen varit ännu högre om den inte istället hade kanaliserats genom privat finansiering av den kraftiga ökningen av antalet sjuk- och tandvårdsförsäkringar.

Stora kompetensförsörjningsproblem riskerar därtill pressa lönerna och därmed utgifterna uppåt i kommunerna. Den sammanställning Riksrevisionen gjorde utifrån SCB:s Trender och prognoser 2017 visar att det 2035 ser ut att saknas hela 250 000 personer i den kommunala sektorn. Vi har redan sett en betydande press uppåt på lönerna för flera bristgrupper, bland annat lärarnas.

I spåren av Coronakrisen talas också om behov av kraftigt ökade utgifter för sjuk- och äldrevård och förbättrad beredskap inför nästa pandemi. Flera partier har med hänvisning till det säkerhetspolitiska läget också talat om behov av kraftigt ökade försvarsutgifter. I takt med att pensionernas andel av slutlönen sjunker framöver och alla inte kan kompensera det genom att jobba längre upp i åldern ökar även pressen på åtgärder som löser detta problem antingen inom eller utanför pensionssystemet. Vi har redan sett exempel på sådana åtgärder. Lägg därtill till de utgifter som kan komma att krävas om staten för att lösa de stora problemen på bostadsmarknaden behöver ta väsentliga steg tillbaka mot en större statlig finansiering av bostäder.

Listan på potentiellt stora utgiftsökningar framöver går att göra längre. Sammanfattningsvis delar jag Swedbankekonomernas bild av att Sverige relativt andra länder har ett gott offentligfinansiellt läge– men att det är viktigt att i analysen också väga in ett antal stora framtida utgiftsrisker vid sidan av de utgiftsökningar som pekas ut som prioriterade.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?