Annons

Brottsligheten är en näringspolitisk kris

Brottsutvecklingen gör att vi står inför ett tydligt hot mot vårt lands själva blodomlopp. Färre kommer att satsa på företagande när priset är en hög hotnivå samtidigt som de vinster som eventuellt ändå skapas till stor del äts upp av kostnader för bevakning och skydd, skriver Björn Rosengren, tidigare näringsminister.

Tidigare näringsministern Björn Rosengren (S), i dag ordförande i affärsutvecklingsfirman Priority.
Tidigare näringsministern Björn Rosengren (S), i dag ordförande i affärsutvecklingsfirman Priority.Foto:Joey Abrait

Grundproblemet med regeringens hållning i brottsfrågan är att den tänker för snävt. Det är väl gott och väl att inrikesministern försöker få brett stöd för åtgärder mot de skjutningar som skakar vårt samhälle. Dessa brott måste bekämpas, och jag är övertygad om att samhället vinner den kampen.

När det gäller en annan del av brottsligheten är jag inte alls lika säker på utgången. Det handlar om brottsligheten mot våra näringsidkare. Det som tidigare var stöld, rån och inbrott är i dag pistolhot, hjullastare som forcerar butikernas ytterväggar, bilar som kör in i entrédörrar, helikoptrar som flykttransport. Allt detta gör att företagen måste anlita externa säkerhetsföretag för att freda sig. Några väljer till och med att starta egna vaktbolag eller att köpa in sig i sådana.

Lägg därtill brottslighetens digitalisering. Nu finns inga större dagskassor att råna längre, brottligheten handlar allt mer om bedrägerier. Och dessa bedrägerier har lett till att insiderbrotten ökar. De flesta rånen mot värdedepåer bygger på insidersamarbeten. Bankanställda har hjälpt till med angrepp mot kunders konton. För företagen handlar det nu om att slåss mot både yttre och inre fiender.

Dessutom finns i dag en allt starkare rädsla hos våra företagsledare för att utsättas för så kallad tigerkidnappning. Hela familjen kidnappas och hålls under pistolhot medan den med behörighet tvingas flytta över stora belopp till av kidnapparna hänvisade konton.

Allt detta gör att vi i dag står inför ett tydligt hot mot vårt lands själva blodomlopp, den marknadsekonomi som är en förutsättning för vår välståndsutveckling. Färre och färre kommer att vilja satsa på företagande när priset är en accelererande hotnivå samtidigt som de vinster som eventuellt ändå skapas till stor del äts upp av kostnaderna för bevakning och skydd.

Vi måste därför börja se kriminaliteten också som en näringspolitisk fråga. Under min tid som näringsminister behövdes aldrig detta, den tidens brottslighet var mer entydigt polisiär. Idag är det inte längre så. Rättspolitik och näringspolitik är numera tätt sammantvinnade. Vår näringsminister kan inte fortsatt vara helt osynlig i dessa frågor.

Därmed inte sagt att inte polisens insatser kan stärkas och effektiviseras. Allt större krav ställs i dag, även från politiskt håll, på att privata vaktbolag ska ta över även enklare polisiära uppgifter. Det är en farlig väg för det öppnar för att kriminella element ska få fäste även på det område som är samhällsskyddets kärna. Här måste polisen bli starkare. I dag verkar poliskåren ha degraderats till rapportskrivare. Vi ser dem aldrig på våra gator och torg. Det handlar om de så kallade vardagsbrotten, bara begreppet är ett hån mot de drabbade, där nio av tio blir olösta i vår huvudstad, efter att hälften avskrivits direkt.

Vi löser det inte bara genom att ropa på fler poliser. Vi löser det genom att skapa ett arbetsklimat för poliserna som gör att de åter söker sig tillbaka till yrket. Och det som mest av allt skapar tillfredställelse hos våra poliser, liksom i alla andra yrken, är känslan av att göra nytta, att det man gör innebär en skillnad, en förbättring. Så känner inte dagens poliser bakom sina skrivbord. Vi medborgare vill ha poliser på våra gator, och polisen vill vara ute och göra nytta. Ändå verkar det inte gå att ändra på rådande ordning. Det är i sanning ett flagrant misslyckande. Varför inte lära av New York?

Låt mig avsluta med att återkoppla till våra näringsidkare och i all blygsamhet peka på några viktiga och nödvändiga åtgärder:

* En del av arbetet ligger på företagen själva – använd aldrig svart arbetskraft! Företagare drar på sig stora risker, såväl inom företaget som i det privata, genom att använda svart arbetskraft. Oftast är det byggbranschen och lån utanför det vanliga systemet som ställer till problem.

* Ge tullen befogenhet att stoppa utförsel av stöldgods. Detta kan enkelt göras genom att klassa utförsel av stöldgods som ett smugglingsbrott. I exempelvis Finland har tullen denna befogenhet. Det är anmärkningsvärt att svenska tullen inte har denna befogenhet redan i dag.

* Ge företagare bättre möjligheter att genomföra bakgrundskontroller. Företagen måste få större möjligheter att göra detta för att undvika att få in fel personer. Samtidigt är just offentlighetsprincipen det största problemet när det gäller bedrägerier. Möjligheten för vem som helst att hämta all den information som finns tillgänglig gör att bedragarna ofta lyckas.

* Se över målvaktssystemet. Näringsförbudet måste gälla längre för dessa bedragare. Man måste snabbare få stopp på bolagen som dessa bedragare används i. Bolagsverket måste ha bättre koll på de styrelseledamöter som anmäls. Inte sällan är det helt ovetande människor i andra länder.

* Att införa nya brottstyper och höja maximistraffen kan vara kontraproduktivt. Ofta täcker någon av de befintliga brottsrubriceringarna och 80 procent av straffen hamnar ändå på den nedre halvan av straffskalan. Alltså påverkas inte brottslingarna av en höjd maximipåföljd. Höj minimistraffen så att avståndet mellan maximistraff och minimistraff minskar. Ta bort den automatiska rabatten.

* Det socialt hållbara samhället bygger inte endast på mer teknik och vakter. Det finns risk för en negativ spiral där särintressen både inom säkerhetsbranschen, politiken och för all del även medier – ser säkerhetsfrågan som en tillväxtpotential. Nu gäller det att vi bryter den negativa spiralen med rätt befogenheter till rättsvårdande myndigheter och med en poliskår som verkar under ett starkare och tydligare ledarskap.

 

Björn Rosengren, tidigare näringsminister (S), ordförande i affärsutvecklingsfirman Priority med säte i Stockholm och New York


Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?