1515
Annons

Brottsligheten är en näringspolitisk kris

Brottsutvecklingen gör att vi står inför ett tydligt hot mot vårt lands själva blodomlopp. Färre kommer att satsa på företagande när priset är en hög hotnivå samtidigt som de vinster som eventuellt ändå skapas till stor del äts upp av kostnader för bevakning och skydd, skriver Björn Rosengren, tidigare näringsminister.

Tidigare näringsministern Björn Rosengren (S), i dag ordförande i affärsutvecklingsfirman Priority.
Tidigare näringsministern Björn Rosengren (S), i dag ordförande i affärsutvecklingsfirman Priority.Foto:Joey Abrait

Grundproblemet med regeringens hållning i brottsfrågan är att den tänker för snävt. Det är väl gott och väl att inrikesministern försöker få brett stöd för åtgärder mot de skjutningar som skakar vårt samhälle. Dessa brott måste bekämpas, och jag är övertygad om att samhället vinner den kampen.

När det gäller en annan del av brottsligheten är jag inte alls lika säker på utgången. Det handlar om brottsligheten mot våra näringsidkare. Det som tidigare var stöld, rån och inbrott är i dag pistolhot, hjullastare som forcerar butikernas ytterväggar, bilar som kör in i entrédörrar, helikoptrar som flykttransport. Allt detta gör att företagen måste anlita externa säkerhetsföretag för att freda sig. Några väljer till och med att starta egna vaktbolag eller att köpa in sig i sådana.

Lägg därtill brottslighetens digitalisering. Nu finns inga större dagskassor att råna längre, brottligheten handlar allt mer om bedrägerier. Och dessa bedrägerier har lett till att insiderbrotten ökar. De flesta rånen mot värdedepåer bygger på insidersamarbeten. Bankanställda har hjälpt till med angrepp mot kunders konton. För företagen handlar det nu om att slåss mot både yttre och inre fiender.

Dessutom finns i dag en allt starkare rädsla hos våra företagsledare för att utsättas för så kallad tigerkidnappning. Hela familjen kidnappas och hålls under pistolhot medan den med behörighet tvingas flytta över stora belopp till av kidnapparna hänvisade konton.

Allt detta gör att vi i dag står inför ett tydligt hot mot vårt lands själva blodomlopp, den marknadsekonomi som är en förutsättning för vår välståndsutveckling. Färre och färre kommer att vilja satsa på företagande när priset är en accelererande hotnivå samtidigt som de vinster som eventuellt ändå skapas till stor del äts upp av kostnaderna för bevakning och skydd.

Vi måste därför börja se kriminaliteten också som en näringspolitisk fråga. Under min tid som näringsminister behövdes aldrig detta, den tidens brottslighet var mer entydigt polisiär. Idag är det inte längre så. Rättspolitik och näringspolitik är numera tätt sammantvinnade. Vår näringsminister kan inte fortsatt vara helt osynlig i dessa frågor.

Därmed inte sagt att inte polisens insatser kan stärkas och effektiviseras. Allt större krav ställs i dag, även från politiskt håll, på att privata vaktbolag ska ta över även enklare polisiära uppgifter. Det är en farlig väg för det öppnar för att kriminella element ska få fäste även på det område som är samhällsskyddets kärna. Här måste polisen bli starkare. I dag verkar poliskåren ha degraderats till rapportskrivare. Vi ser dem aldrig på våra gator och torg. Det handlar om de så kallade vardagsbrotten, bara begreppet är ett hån mot de drabbade, där nio av tio blir olösta i vår huvudstad, efter att hälften avskrivits direkt.

Vi löser det inte bara genom att ropa på fler poliser. Vi löser det genom att skapa ett arbetsklimat för poliserna som gör att de åter söker sig tillbaka till yrket. Och det som mest av allt skapar tillfredställelse hos våra poliser, liksom i alla andra yrken, är känslan av att göra nytta, att det man gör innebär en skillnad, en förbättring. Så känner inte dagens poliser bakom sina skrivbord. Vi medborgare vill ha poliser på våra gator, och polisen vill vara ute och göra nytta. Ändå verkar det inte gå att ändra på rådande ordning. Det är i sanning ett flagrant misslyckande. Varför inte lära av New York?

Låt mig avsluta med att återkoppla till våra näringsidkare och i all blygsamhet peka på några viktiga och nödvändiga åtgärder:

* En del av arbetet ligger på företagen själva – använd aldrig svart arbetskraft! Företagare drar på sig stora risker, såväl inom företaget som i det privata, genom att använda svart arbetskraft. Oftast är det byggbranschen och lån utanför det vanliga systemet som ställer till problem.

* Ge tullen befogenhet att stoppa utförsel av stöldgods. Detta kan enkelt göras genom att klassa utförsel av stöldgods som ett smugglingsbrott. I exempelvis Finland har tullen denna befogenhet. Det är anmärkningsvärt att svenska tullen inte har denna befogenhet redan i dag.

* Ge företagare bättre möjligheter att genomföra bakgrundskontroller. Företagen måste få större möjligheter att göra detta för att undvika att få in fel personer. Samtidigt är just offentlighetsprincipen det största problemet när det gäller bedrägerier. Möjligheten för vem som helst att hämta all den information som finns tillgänglig gör att bedragarna ofta lyckas.

* Se över målvaktssystemet. Näringsförbudet måste gälla längre för dessa bedragare. Man måste snabbare få stopp på bolagen som dessa bedragare används i. Bolagsverket måste ha bättre koll på de styrelseledamöter som anmäls. Inte sällan är det helt ovetande människor i andra länder.

* Att införa nya brottstyper och höja maximistraffen kan vara kontraproduktivt. Ofta täcker någon av de befintliga brottsrubriceringarna och 80 procent av straffen hamnar ändå på den nedre halvan av straffskalan. Alltså påverkas inte brottslingarna av en höjd maximipåföljd. Höj minimistraffen så att avståndet mellan maximistraff och minimistraff minskar. Ta bort den automatiska rabatten.

* Det socialt hållbara samhället bygger inte endast på mer teknik och vakter. Det finns risk för en negativ spiral där särintressen både inom säkerhetsbranschen, politiken och för all del även medier – ser säkerhetsfrågan som en tillväxtpotential. Nu gäller det att vi bryter den negativa spiralen med rätt befogenheter till rättsvårdande myndigheter och med en poliskår som verkar under ett starkare och tydligare ledarskap.

 

Björn Rosengren, tidigare näringsminister (S), ordförande i affärsutvecklingsfirman Priority med säte i Stockholm och New York


Åtalade ligan tidigare knuten till fräcka företagskupper

Ett yrkeskriminellt nätverk som specialiserat sig på kupper mot näringslivet. Så beskriver polisen ligan som åtalats för rånförsöket på Östermalm.

”Brotten bygger på att de kan få perfekt information i förväg”, säger spaningsledaren Milosz.

Foto:Johan Nilsson/TT

När de misstänkta rånarna, som går under namnet ”Headshot-ligan”, prejades i morgontrafiken hade Stockholmpolisen och Nationella operativa avdelningen övervakat dem i veckor. Flera av männen hade nyligen frigetts från anstalt och inte visat några tecken på att försöka byta livsstil.

”Deras kriminella historik pekade tvärtom på att det bara skulle vara en tidsfråga innan de slog till igen”, säger en av Di:s källor.

Bilar och garage buggades med dolda mikrofoner och planeringsmöten på undanskymda platser följdes på håll. Tack vare detta kunde polisen i förväg komma över delar av den misstänkta rånplanen, en plan som innebar att de några av de inblandade skulle agera utklädda till bud från firman DHL.

Vid gripandet på Östermalm bar flera av männen kläder från distributionsföretaget DHL. En före detta DHL-anställd tros ha stulit plaggen från sin arbetsgivare.
Vid gripandet på Östermalm bar flera av männen kläder från distributionsföretaget DHL. En före detta DHL-anställd tros ha stulit plaggen från sin arbetsgivare.Foto:Polisen

”Att de sen kunde gripas i just sådana kläder är en av de saker som gör att jag betraktar bevisläget som gott”, säger åklagare Alexandra Bittner.

Di:s kartläggning av de åtalade visar ett nätverk av tidiga 90-talister som dömts för ett stort antal rån, stölder och grova våldsbrott. Ett par av dem har avtjänat straff för en miljonkupp mot ett elektroniklager i Arlandastad 2019. Den ene av dessa deltog även i en stor cigarettstöld från Swedish Match lager i Uppland Väsby 2017.

”Den här typen av brott görs inte utan att gärningsmännen vet exakt vad de ska leta efter. Information inifrån företagen är därför avgörande”, säger polismannen Milosz, som senast ledde spaningarna mot ligan och bara vill framträda med förnamn.

Den här gången ska ”Headshot-ligan” alltså ha fått information av den unga kvinna som varit hemhjälp hos familjen där det misstänkta rånet skulle ske. Men även andra personer kan ha samarbetat med nätverket, däribland ett butiksbiträde på ett större byggföretag och en före detta DHL-anställd. Den förstnämnde tros ha hjälpt ligan med inköp som inte skulle kunna knytas till ligan medan den sistnämnde antas ha överlämnat de tidigare nämnda DHL-kläderna.

Att de åtalade nu misstänks ha riktat in sig mot privatpersoner istället för företag förvånar inte spaningsledaren Milosz, särskilt inte som rånbytet kunde ha blivit tillgångar värda drygt fem miljoner kronor. 

”De är yrkeskriminella och jobbar inom ett brett fält. Alla sätt att få pengar på bordet är intressanta i de här kretsarna”, säger Milosz.

Fotnot: Beteckningen ”Headshot-ligan” kommer från en chattgrupp som flera av de åtalade använt i samband med tidigare brott.  


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?