Annons

Borgerligheten slarvar bort sakfrågorna i EU-valrörelsen

DEBATT. I stället för att posera mot populister eller ropa på en diffus återgång till EU-samarbetets grunder borde de borgerliga partierna fokusera på hur den inre marknaden för tjänster och det befintliga systemet för utsläppsrätter kan utvecklas, skriver Karin Svanborg-Sjövall och Emanuel Örtengren, Timbro.

KAMPANJ. Kristdemokraternas EU-kandidat Sara Skyttedal och partiledaren Ebba Busch Thor presenterade partiets EU-valmanifest under en pressträff i riksdagen på fredagen. De borgerliga partierna bygger sina valkampanjer på vad de är emot och inte på vad de faktiskt vill åstadkomma, skriver Karin Svanborg-Sjövall och Emanuel Örtengren, Timbro.
KAMPANJ. Kristdemokraternas EU-kandidat Sara Skyttedal och partiledaren Ebba Busch Thor presenterade partiets EU-valmanifest under en pressträff i riksdagen på fredagen. De borgerliga partierna bygger sina valkampanjer på vad de är emot och inte på vad de faktiskt vill åstadkomma, skriver Karin Svanborg-Sjövall och Emanuel Örtengren, Timbro.Foto:Anders Wiklund/TT

Om en månad är det val till Europaparlamentet, Sveriges andra lagstiftande församling. En av tre lagar som klubbas i riksdagen härrör från EU-samarbetet, och en femtedel av punkterna på dagordningen i kommunfullmäktige påverkas direkt av EU-lagstiftning.

Enskilda Europaparlamentariker kan också ha stort inflytande över lagstiftningens utformning, mycket större än enskilda riksdagsledamöter.

En kommande Timbro-granskning av de borgerliga Europaparlamentarikerna visar att Fredrick Federley (C), Cecilia Wikström (L) och Christofer Fjellner (M) spelat nyckelroller i förhandlingar om EU:s utsläppshandelssystem, den gemensamma asyl- och flyktingpolitiken respektive handelsavtal med bland annat Japan.

Mot bakgrund av detta är det slående hur lite plats sakpolitik fått i valrörelsen hittills. De borgerliga partierna bygger främst sina valkampanjer på vad de är emot – högerpopulism, den sociala pelaren, Emmanuel Macron – och inte på vad de faktiskt vill åstadkomma.

I stället för att posera mot populister eller ropa på en diffus återgång till samarbetets grunder borde de borgerliga partierna fokusera på Europas stora frågor:

Hur ska den inre marknaden utvecklas? EU:s inre marknad har skapat tidigare otänkbara möjligheter för företag och konsumenter. Företag får tillgång till 500 miljoner potentiella kunder, och kan dessutom dra nytta av de handelsavtal EU ingått med andra länder och regioner.

Konsumenter har fått ett bättre, bredare och billigare utbud av varor och tjänster. I Sverige har till exempel matpriserna sjunkit med en femtedel jämfört med den generella prisutvecklingen sedan EU-inträdet, vilket framför allt har gynnat låginkomsttagare.

Nu pågår en intensiv debatt om den inre marknadens framtid. Frankrike och Tyskland vill skriva om EU:s konkurrensregler så att europeiska företag kan växa sig lika stora som amerikanska och kinesiska konkurrenter. Det är ett missriktat förslag.

För det första är det inte entydigt positivt med jätteföretag som krossar all konkurrens; på sikt kan det mycket väl hämma innovation.

För det andra är anledningen till varför europeiska företag har svårt att växa inte de gemensamma konkurrensreglerna, utan att marknaderna för framför allt tjänster och på det digitala området fortfarande är fragmenterade längs nationsgränser.

EU behöver mer av en gemensam marknad, inte mindre. Förslag för att utveckla den inre marknaden borde höra till varje marknadsliberalt partis huvudbudskap inför Europaparlamentsvalet.

Hur ska den fria rörligheten bevaras? Trots att migrationsflödena in i Europa har minskat med 95 procent sedan hösten 2015 har gränskontroller mer eller mindre permanentats i sex Schengenländer, inklusive Sverige.

Det är ett problem inte minst för de som pendlar i gränstrakter som Öresund, och även för företag och konsumenter som är beroende av smidiga leveranser. 70 procent av alla varor i Europa fraktas genom vägtransporter, och även förseningar mätta i minuter innebär stora kostnader.

Ska den fria rörligheten inom EU återupprättas behövs nya idéer för att komma runt de låsningar som präglat förhandlingarna om migrationspolitiken. Kravet på tvingande flyktingkvoter tycks ha nått vägs ände, trots Cecilia Wikströms ihärdiga arbete.

Vågar de borgerliga partierna tänka utanför de befintliga ramarna, på samma sätt som Malin Björk (V) när hon föreslog en ”eurozon” med gemensam gränskontroll och vissa gemensamma skyldigheter i asylpolitiken?

Hur ska Europa nå klimatmålen? Klimatfrågan är också i allra högsta grad en ekonomisk fråga. De borgerliga partierna kan inte lämna den åt vänstern och de gröna i EU.

Parlamentariker som Christofer Fjellner har under den gångna mandatperioden bidragit med ett viktigt perspektiv: för att få andra länder att sänka sina utsläpp kan EU inte genomföra en klimatomställning som skadar unionens tillväxt.

Förslag på klimatområdet måste också vara praktiskt genomförbara. En europeisk koldioxidskatt skulle kräva både fördragsändringar och öppna upp för EU-gemensam beskattning på andra områden.

Fokus bör därför snarare ligga på att utveckla EU:s utsläppshandelssystem vid nästa översyn 2023. Här kan svenska Europaparlamentariker spela en viktig roll, på samma sätt som Fredrick Federley gjorde i förhandlingarna mellan parlamentet, kommissionen och rådet när den senaste reformen kom till stånd.

Ska klimatomställningen lyckas både miljömässigt och ekonomiskt behövs också större inslag av cirkulär ekonomi där material återanvänds, vilket kan skapa 1 miljon nya jobb i EU till 2030, och en gemensam elmarknad för att minska beroendet av exempelvis rysk naturgas.

Trots att EU står inför stora vägval de kommande åren förefaller svensk borgerlighet sakna en egen uppfattning om i vilken riktning samarbetet ska drivas.

Det räcker inte att kritisera franska och tyska förslag, inte heller att gå till storms mot högerpopulismen. Snart 25 år efter att Sverige blev medlem i EU har vi upplevt alldeles för många EU-valskampanjer utan substans och tydlig koppling till parlamentets funktion och betydelse.

Ska de borgerliga partierna bidra till att göra EU frihetligare måste de och deras kandidater både presentera egna visioner för framtiden, och genom konkreta förslag visa på vilket sätt en plats i Europaparlamentet ska hjälpa dem i det arbetet.

Karin Svanborg-Sjövall , vd Timbro

Emanuel Örtengren, projektledare Ett frihetligt Europa, Timbro


Innehåll från Resurs BankAnnons

Resurs Bank skapar hållbar lönsamhet när handeln förändras

Anna Nauclér, CCO på Resurs Bank
Anna Nauclér, CCO på Resurs Bank

Under lång tid har hållbarhetsfrågan och den cirkulära ekonomin vänt upp och ner på handeln och i dagsläget möter handlare också helt nya utmaningar där kunder håller hårdare i sina pengar. Förmågan att snabbt ställa om sin verksamhet blir därför allt viktigare, framför allt när nya oförutsedda omvärldsfaktorer nu tydligt påverkar handeln. Att väga in ansvarsfull kreditgivning och erbjuda flexibla betallösningar är två sätt att skapa hållbar lönsamhet och stå starkare i en osäker värld.

Nya utmaningar bidrar också till utveckling, nya kundresor och nya erbjudanden. Resurs Bank är en av de största leverantörerna av betallösningar på den nordiska marknaden och har lång erfarenhet av att i nära samarbete med sina partners möjliggöra detta omställningsarbete.

– Vill man få återkommande kunder kan man inte bara konkurrera med pris. Istället behöver man utmärka sig som en aktör som snabbt förstår kunderna behov och kan ställa om även när det blåser upp till storm. En viktig aspekt är att erbjuda olika alternativ av betallösningar i kombination med en noggrann kreditbedömning som ger kunderna ökad handlingskraft, trygghet och flexibilitet. Därför erbjuder vi bland annat prenumerationslösningar som ger kunden möjlighet att använda en produkt utan att äga den och därmed istället få en månadsavgift som går att avsluta, säger Anna Nauclèr, CCO på Resurs Bank.

Resurs Checkout – en omnilösning

När konsumenter ändrar sitt sätt att handla är det viktigare än någonsin med en omnilösning som håller ihop kommunikation och betallösningar i både e-handel och butik.

– Med Resurs Checkout får handlare en omnilösning som gör det smidigt att anpassa sin affär till de kanaler som konsumenterna efterfrågar. Med Resurs Checkout kan kunder välja delbetalning som gör att man kan skapa en jämnare månadsekonomi för att kunna planera sin ekonomi och känna sig trygg, fortsätter Anna.

Starka varumärken bygger lojalitet

Nyckeln till att få fler återkommande kunder ligger i att anpassa sin affärsstrategi så att den håller sig relevant och hjälper till att stärka varumärket. Precis som att affärsmodeller anpassas behöver varumärkesarbetet spegla vad som sker i världen.

– Handeln har mycket att vinna på att väga in aspekter som handlar om hållbar konsumtion, där kreditbedömning är grundläggande för att också skapa hållbar lönsamhet i sin affär. Genom att erbjuda co- och whitelabel-koncept för våra betallösningar, där våra partners varumärke frontas gentemot slutkund, skapas förutsättningar för en tydlig och anpassad kundkommunikation som stärker handlarens varumärke, säger Anna.

Klokare köp ger hållbarare samhällen

Detta får till följd att kunderna har råd att köpa produkter av högre kvalitet som håller längre vilket bidrar till klokare konsumtion samtidigt som högre snittköp skapar tillväxt. Långsiktigt smarta köp leder till hållbar privatekonomi, vilket i sin tur leder till mer hållbart rustade samhällen som kan leva upp till de globala målen.

– Resurs har en noggrann kreditbedömningsprocess med syfte att människor ska ha en långsiktig hållbar privatekonomi. Vi har individuell rådgivning och en rad olika aktiviteter för att undvika att kunder hamnar i inkasso. Ingen vinner på överskuldsättning, avslutar Anna.

FAKTA OM RESURS BANK

Resurskoncernen finns i hela Norden och består av Resurs Bank och Solid Försäkring. Vi jobbar med att skapa smarta betal- och finansieringslösningar för både konsumenter och företag.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Resurs Bank här 

Mer från Resurs Bank

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Resurs Bank och ej en artikel av Dagens industri
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?