1515

Boije: Reformisterna missförstår EU:s budgetregler

SLUTREPLIK. Reformisterna hävdar att jag missuppfattar EU:s regelverk och att ett underskottsmål på 2 procent ger utrymme för lånefinansierade investeringar som också frigör stora summor till välfärden (Di 25/9).

FELTÄNKT. Med ett mål på minus 2 procent av BNP skulle Sverige sett till hur konjunkturkänsliga de offentliga finanserna är riskera att bryta mot EU:s budgetregler titt som tätt, skriver Robert Boije. På bilden syns företrädare för S-föreningen Reformisterna.
FELTÄNKT. Med ett mål på minus 2 procent av BNP skulle Sverige sett till hur konjunkturkänsliga de offentliga finanserna är riskera att bryta mot EU:s budgetregler titt som tätt, skriver Robert Boije. På bilden syns företrädare för S-föreningen Reformisterna.Foto:Henrik Montgomery/TT

De skriver också att Sverige borde bedriva en mer expansiv finanspolitik och luckra upp det finanspolitiska ramverket, med hänvisning till bland annat Assar Lindbeck och IMF.

När IMF uppmanar länder med välskötta offentliga finanser till satsningar i produktiva investeringar, gör de det utifrån ett stabiliseringspolitiskt motiv i ett läge där penningpolitiken jobbar i motvind och utifrån observationen att den globala potentiella tillväxttakten sjunkit.

Om Sverige under de senaste åren hade tillämpat ett underskottsmål på 2 procent och därmed inte amorterat av på statsskulden, hade vi knappast varit föremål för den uppmaningen.

I det mån man är orolig för att en för låg bruttoskuld ger en illikvid marknad för statsobligationer, kan just det problemet lösas med en viss överupplåning som placeras i finansiella tillgångar som inte påverkar det finansiella sparandet, i linje med Statsskuldsutredningens förslag (SOU 2014:8).

Däremot håller jag inte med de som förespråkar att just stora miljö- och klimatsatsningar ska tillåtas att lånefinansieras, eftersom det riskerar öppna upp för fler undantag, en sämre statsfinansiell prioritering av olika utgifter och samhällsekonomiskt ineffektiva åtgärder.

Idén om att lånefinansiering av investeringar ger ett permanent större utrymme till välfärdsreformer stämmer dessutom inte. Med lånefinansierade investeringar tas inte hela den nominella investeringen upp det år den görs utan i stället de ackumulerade avskrivningarna på samtliga tidigare investeringar.

I långsiktig jämvikt ger båda metoderna samma effekt på det finansiella sparandet.

Sverige är skyldigt att följa EU:s regelverk. Enligt det och ESA2010, som styr hur nationalräkenskaperna redovisas, ska hela investeringens nominella värde bokföras det år investeringen görs, oavsett hur Sverige väljer att utforma sina egna nationella regler.

En central EU-regel är att det finansiella sparandet inte får understiga minus 3 procent av BNP annat än under vissa särskilda omständigheter.

Med ett mål på minus 2 procent av BNP skulle Sverige sett till hur konjunkturkänsliga de offentliga finanserna är riskera att bryta mot denna regel titt som tätt.

Robert Boije, chefsekonom på SBAB

Läs tidigare inlägg:

Robert Boije: Behåll ramverket 

Reformisterna: Lyssna på IMF och Sveriges nationalekonomiska elit 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?