ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Boel Vallgårda: Skolan behöver både bra arbetssätt och rimliga förutsättningar

  • Boel Vallgårda.

REPLIK. Många skolor har stora brister idag. Två saker krävs för att alla elever ska lyckas: varje skola måste ha rimliga förutsättningar och varje skola måste göra ett tillräckligt bra jobb. Skolans förutsättningar är främst en politisk fråga och ett politiskt ansvar. Hur skolan bedrivs är främst en professionsfråga och professionens ansvar.

Huvudägarna till Engelska skolan, makarna Barbara och Hans Bergström väljer däremot, i Dagens Industri den 14 november, att behandla frågan som att man antingen ger alla skolor rimliga förutsättningar eller att man ser till att skolorna gör ett bra jobb. Att man antingen satsar på likvärdighet eller på kunskap. Eftersom skolans främsta uppdrag är att bibringa eleverna kunskaper ser de likvärdighet som ovidkommande, ja rent av som ett hinder för kunskapsuppdraget, i stället för att se likvärdiga villkor som den förutsättning det är för att alla skolor ska kunna vara framgångsrika.

Likt en trollkonstnär som försöker få bort uppmärksamheten från det som avslöjar tricket, framställer makarna Bergström frågan om hur varje skola arbetar som allena avgörande, för att vi ska missa frågan om likvärdighet.

Men på samma vis som förmågan att skickligt bedriva skola är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för att lyckas, så är rimliga villkor en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för att lyckas. Bådadera är nödvändiga. Ingen del går att trolla bort.

På många skolor lyckas alla elever, samtidigt som många skolor har många elever som inte får med sig tillräckliga kunskaper för att klara gymnasieskolan. Skillnaderna mellan skolornas resultat har fördubblats sedan 1990-talet. Av alla elever som lämnade grundskolan i somras hade var sjätte elev, eller 19.000, inte godkänt i tillräckligt många ämnen för att få gå på en vanlig linje på gymnasiet.

Skillnaderna i skolornas resultat beror inte bara på deras arbetssätt eller på deras förutsättningar. Det beror givetvis på båda sakerna.

När LO, Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet, Skolkommissionen, OECD med flera tar upp frågan om likvärdiga förutsättningar för skolor, är det inte för att blunda för arbetssättens betydelse, men för att likvärdigheten uppenbart brister. Då räcker det inte att fokusera på arbetssätt för att alla Sveriges ungdomar ska lyckas i skolan.

Det unika svenska systemet med skolpeng och fri etablering av vinstsyftande skolor har skapat en konkurrens om eleverna. Det skapar vinnare och förlorare. Förlorare blir skolor på landsbygden och i förorter, skolor med lägre betygsresultat samt skolor med en hög andel synliga minoriteter. Med färre elever går dessa skolor miste om elevpengen som följer med varje elev, samtidigt som kostnader kvarstår när klasserna inte kan fyllas. Samtidigt bäddar systemet för en allt mer sorterad skola. Infödda svenskar går för sig och synliga minoriteter för sig, mer självgående elever går för sig och mer stödbehövande för sig. Till exempel har Engelska skolan en profil som attraherar mer självgående elever och repellerar mer stödbehövande elever. Medan de nyss nämnda förlorarskolorna oftast får en allt mer krävande elevsammansättning, samtidigt som den minskade tilldelningen tvingar dessa skolor att dra ner på stödresurserna. Skolpengssystemet och sorteringen av elever skapar orimliga förutsättningar för många skolor.

Skolan behöver förbättras på många sätt för att ge alla elever möjligheten att lyckas. Men vi behöver inte större skillnader i skolornas förutsättningar, det sätter käppar i hjulet för samhällets angelägna uppdrag att skapa en bra skola för alla.


Boel Vallgårda, utredare med 25 års erfarenhet av resursfördelning i Uppsala kommun och författare till SKL:s skrift Socioekonomisk resursfördelning till skolor


Läs Barbara Bergströms och Hans Bergströms artikel här.

Läs svar från Lärarnas riksförbund här.

Läs svar på denna artikel från Barbara Bergström och Hans Bergström här.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies