1515
Annons

Boel Vallgårda: Skolan behöver både bra arbetssätt och rimliga förutsättningar

REPLIK. Många skolor har stora brister idag. Två saker krävs för att alla elever ska lyckas: varje skola måste ha rimliga förutsättningar och varje skola måste göra ett tillräckligt bra jobb. Skolans förutsättningar är främst en politisk fråga och ett politiskt ansvar. Hur skolan bedrivs är främst en professionsfråga och professionens ansvar.

Boel Vallgårda.
Boel Vallgårda.

Huvudägarna till Engelska skolan, makarna Barbara och Hans Bergström väljer däremot, i Dagens Industri den 14 november, att behandla frågan som att man antingen ger alla skolor rimliga förutsättningar eller att man ser till att skolorna gör ett bra jobb. Att man antingen satsar på likvärdighet eller på kunskap. Eftersom skolans främsta uppdrag är att bibringa eleverna kunskaper ser de likvärdighet som ovidkommande, ja rent av som ett hinder för kunskapsuppdraget, i stället för att se likvärdiga villkor som den förutsättning det är för att alla skolor ska kunna vara framgångsrika.

Likt en trollkonstnär som försöker få bort uppmärksamheten från det som avslöjar tricket, framställer makarna Bergström frågan om hur varje skola arbetar som allena avgörande, för att vi ska missa frågan om likvärdighet.

Men på samma vis som förmågan att skickligt bedriva skola är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för att lyckas, så är rimliga villkor en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för att lyckas. Bådadera är nödvändiga. Ingen del går att trolla bort.

På många skolor lyckas alla elever, samtidigt som många skolor har många elever som inte får med sig tillräckliga kunskaper för att klara gymnasieskolan. Skillnaderna mellan skolornas resultat har fördubblats sedan 1990-talet. Av alla elever som lämnade grundskolan i somras hade var sjätte elev, eller 19.000, inte godkänt i tillräckligt många ämnen för att få gå på en vanlig linje på gymnasiet.

Skillnaderna i skolornas resultat beror inte bara på deras arbetssätt eller på deras förutsättningar. Det beror givetvis på båda sakerna.

När LO, Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet, Skolkommissionen, OECD med flera tar upp frågan om likvärdiga förutsättningar för skolor, är det inte för att blunda för arbetssättens betydelse, men för att likvärdigheten uppenbart brister. Då räcker det inte att fokusera på arbetssätt för att alla Sveriges ungdomar ska lyckas i skolan.

Det unika svenska systemet med skolpeng och fri etablering av vinstsyftande skolor har skapat en konkurrens om eleverna. Det skapar vinnare och förlorare. Förlorare blir skolor på landsbygden och i förorter, skolor med lägre betygsresultat samt skolor med en hög andel synliga minoriteter. Med färre elever går dessa skolor miste om elevpengen som följer med varje elev, samtidigt som kostnader kvarstår när klasserna inte kan fyllas. Samtidigt bäddar systemet för en allt mer sorterad skola. Infödda svenskar går för sig och synliga minoriteter för sig, mer självgående elever går för sig och mer stödbehövande för sig. Till exempel har Engelska skolan en profil som attraherar mer självgående elever och repellerar mer stödbehövande elever. Medan de nyss nämnda förlorarskolorna oftast får en allt mer krävande elevsammansättning, samtidigt som den minskade tilldelningen tvingar dessa skolor att dra ner på stödresurserna. Skolpengssystemet och sorteringen av elever skapar orimliga förutsättningar för många skolor.

Skolan behöver förbättras på många sätt för att ge alla elever möjligheten att lyckas. Men vi behöver inte större skillnader i skolornas förutsättningar, det sätter käppar i hjulet för samhällets angelägna uppdrag att skapa en bra skola för alla.


Boel Vallgårda, utredare med 25 års erfarenhet av resursfördelning i Uppsala kommun och författare till SKL:s skrift Socioekonomisk resursfördelning till skolor


Läs Barbara Bergströms och Hans Bergströms artikel här.

Läs svar från Lärarnas riksförbund här.

Läs svar på denna artikel från Barbara Bergström och Hans Bergström här.

Replik: Skamlöst låta hyresgästerna stå för notan

Hyreshöjningar i Stockholm om 9,5 procent som Fastighetsägarna kräver i förhandlingarna är orimliga, skriver företrädare för Hyresgästföreningen. 

Foto:Hasse Holmberg / TT

Fastighetsägarna i Stockholm gick ut i DI debatt med beskedet att de vill chockhöja hyrorna i Stockholm med 9,5 procent. Inför de stundande årliga hyresförhandlingarna gick Fastighetsägarna Stockholm ut på DI debatt med beskedet att de vill chockhöja hyrorna i Stockholm med 9,5 procent. 

Vi på Hyresgästföreningen vill vara tydliga – utspelet från Fastighetsägarna kommer inte från en bransch som kämpar för sin överlevnad. Fastighetsbranschen är en av de mest lönsamma och har länge varit gynnad av lågräntemiljö och låga energipriser. Över tid har dessutom hyresökningarna varit betydligt högre än inflationstakten. Här borde finnas tillräckligt stora marginaler att ta av. Vilken annan bransch menar att de ska kunna gå ur en omfattande samhällskris med orubbade vinstmarginaler?  

Hyresgästföreningen kommer aldrig gå med på att låta Sveriges hyresgäster stå för hela notan när hyresvärdarnas kostnader ökar i samhällskrisen. En chockhöjning av hyrorna med 9,5 procent som dessutom är permanent. Om det nu handlar om att täcka upp för tillfälliga kostnadsökningar, varför kommer då inga förslag och löften om att sänka hyrorna när inflationen minskar?

Hyresgäster lägger redan en orimligt stor andel av sin disponibla inkomst på sitt boende. Enligt SCB lägger kvinnor över 65 år som bor i hyresrätt närmare 40 procent av sin inkomst på boendet. För ensamstående med barn är siffran 34 procent. Med så kraftiga höjningar som Fastighetsägarna yrkar på kommer konsumtionsutrymmet minska ytterligare. Det vore oansvarigt då det riskerar att spä på den ekonomiska krisen ännu mer.  

Fastighetsägarna påstår att Hyresgästkollektivet till skillnad från dem som äger sitt boende är bättre skyddade mot kostnadsökningar. Det stämmer inte. Till att börja med är det en grupp som redan har lägre inkomster, dessutom lägger de redan en större andel av sin disponibla inkomst på sitt boende jämfört med de som äger sin villa eller lägenhet. Hyresgästerna har heller inte heller gynnats av skattesubventioner som de med ägt boende har. Lägg till det skenande mat- och elpriser och vi ser en väldigt oroande utveckling för våra medlemmar. 

Hyresgästföreningen får redan mängder av samtal varje dag från oroliga hyresgäster med ansträngd ekonomi och vi ser att allt fler kommer få det svårt att få ihop det i slutet av månaden om Fastighetsägarna får igenom sina hyreskrav. Det riskerar en situation där allt fler vräks från sina bostäder, när de inte har råd att betala hyran. Med en hyreshöjning på 9,5 procent börjar det bli kämpigt även för yrkesgrupper som poliser och undersköterskor att bo i Stockholm, där hyrorna är landets högsta och med högst antal ensamhushåll, nära 40 procent. 

Vi har ett väl fungerande förhandlingssystem i Sverige, som gett både hyresvärdar och hyresgäster trygghet och stabilitet över tid. Hyresgästerna får en rimlig, hållbar och förutsägbar hyresutveckling. Ett stabilt system gynnar också hyresvärdarna och fastighetsägarna eftersom det ökar deras möjlighet att upprätthålla god kvalitet i förvaltningen och bra underhåll av sina fastigheter. Ska det gå till så som Fastighetsägarna föreslår, med kraftiga hyreshöjningar vid varje samhällsförändring får vi det omvända: ett svajigt system med stora hyressvängningar - helt fel riktning att gå när världen är i gungning.

Fastighetsägarna säger att de avser hedra den överenskommelse som träffats mellan hyresmarknadens parter. Det är positivt. Men nu är det upp till bevis. Vi behöver ansvarsfulla parter som skapar stabilitet istället för oro. 

 

Susanne Sjöblom, ordförande Hyresgästföreningen region Stockholm

Sofia Kloo, förhandlingschef på Hyresgästföreningen region Stockholm

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera